👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Vem är du? Vem är jag?
Det är en fråga som i vissa stunder kan kännas omöjlig att svara på. Både för att du kanske inte riktigt vet vem du är, men också för att du känner att du är så mycket att det inte går att svara på med några meningar. Det är svårt att veta vilket svar som förväntas. Om du är ny i klassen kan du få frågan för att du ska presentera dig själv för din lärare och dina klasskompisar. Men du kan också få den frågan när du ska söka ditt första jobb. Då handlar det nästan om att du ska "sälja in dig själv". Även om du själv tycker att du vet vem du är, kan det vara så att andra uppfattar dig på ett annat sätt. För vissa personer kan det till och med kännas så här:
Jag önskar att andra skulle se mig för den jag verkligen är. Jag tror att andra bara ser mig som en tyst hästtjej och inte mycket mer än så, men jag ÄR mycket mer än så.
Det är viktigt att ge folk chansen att visa vilka de är. En del är blygare än andra, och då kan det ta lite längre tid att skapa sig en bild av den personen. Vi väljer ofta vänner utifrån hur vi själva är. Vi vill känna att vi får vara oss själva och att vi har något gemensamt. Att ha något gemensamt är oftast det som blir startgropen till en vänskap. Men det är också så att vi tycker om när vänner och andra personer kan tillföra något i våra liv, kanske just genom att ha andra intressen eller egenskaper som vi själva inte har. De kommer med något nytt. Om du är en väldigt social person, kan en blygare person tillföra massor i ditt liv. Kanske har ni saker som ni kan lära av varandra?
Avstämning A
Du börjar skriva för att uttrycka dig.
|
Avstämning B
Du skriver kortare texter med enkelt innehåll.
|
Avstämning C
Du skriver längre texter med handling och innehåll.
|
D
Från Nya språket lyfter.
|
E
Från Nya språket lyfter.
|
F
Från Nya språket lyfter.
|
|
---|---|---|---|---|---|---|
|
Du har skrivriktningen klar för dig.
|
Du skriver så att texten är läslig för dig själv och för andra.
|
Du skriver läsligt med gemener och versaler.
|
Du följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
|
Du följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
|
Du behärskar användning av de vanligaste reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
|
|
Du prövar att skriva för att kommunicera.
|
Du skriver text för att kommunicera.
|
Du skriver berättande texter med inledning, händelseförlopp och avslutning.
|
Du använder ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta dina texter med stöd av andras råd.
|
Du använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar dina texter med stöd av andras råd.
|
Du behärskar användning av texttypiska drag vid skrivande, ger omdömen och bearbetar dina texter med stöd av andras råd.
|
|
Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.
|
Du använder de flesta versaler och gemener på ett korrekt sätt.
|
Du skriver beskrivande texter där innehållet klart framgår.
|
Du visar förståelse för att texten kan skrivas för olika syften och mottagare.
|
Du försöker anpassa dina texter för olika syften och mottagare.
|
Du använder olika tekniker för att anpassa din text till syfte och mottagare.
|
|
Du gör ofta mellanrum mellan orden.
|
Du gör mellanrum mellan orden.
|
Du söker och hämtar information från någon anvisad källa.
|
|
|
|
|
Du kan koppla ihop i stort sett alla bokstavsljud med bokstäver.
|
Du kan stava några för dig vanligt förekommande ord.
|
Du kan stava många för dig vanliga ord.
|
|
|
|
|
Du bildar oftast meningar men markerar dem inte med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt.
|
Du visar förmåga att markera meningar med stor bokstav och punkt.
|
Du markerar meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avstämning A
Samtliga punkter i avstämning A är klara.
|
Avstämning B
Samtliga punkter i avstämning B är klara.
|
Avstämning C
Samtliga punkter i avstämning C är klara.
|
|
|
|
Dessa förmågor har du visat fram till och med den här terminen |
||||
E | C | A | F
Betyget F innebär att kunskapskrav för E ej är uppfyllda till övervägande del.
|
|
---|---|---|---|---|
Läsa,
strategier
|
Eleven kan läsa
skönlitteratur och
sakprosatexter för barn och
ungdomar med flyt genom
att använda lässtrategier på
ett i huvudsak fungerade
sätt.
|
Eleven kan läsa
skönlitteratur och
sakprosatexter för barn och
ungdomar med gott flyt
genom att använda
lässtrategier på ett
ändamålsenligt sätt.
|
Eleven kan läsa
skönlitteratur och
sakprosatexter för barn och
ungdomar med mycket
gott flyt genom att använda
lässtrategier på ett
ändamålsenligt och
effektivt sätt.
|
|
Läsa,
förståelse
|
Genom att göra enkla,
kronologiska
sammanfattningar av olika
texters innehåll och
kommentera centrala delar
med viss koppling till
sammanhanget visar eleven
grundläggande
läsförståelse.
|
Genom att göra utvecklade
sammanfattningar av olika
texters innehåll och
kommentera centrala delar
med relativt god koppling
till sammanhanget visar
eleven god läsförståelse.
|
Genom att
göra välutvecklade
sammanfattningar av olika
texters innehåll och
kommentera centrala delar
med god koppling till
sammanhanget visar eleven
mycket god läsförståelse.
|
|
Läsa,
tolka och
resonera
|
Dessutom kan
eleven utifrån egna
erfarenheter tolka och föra
enkla och till viss del
underbyggda resonemang
om tydligt framträdande
budskap i olika verk samt på
ett enkelt sätt beskriva sin
upplevelse av läsningen.
|
Dessutom kan eleven utifrån
egna erfarenheter tolka och
föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om tydligt
framträdande budskap i olika
verk samt på ett utvecklat
sätt beskriva sin upplevelse
av läsningen.
|
Dessutom kan eleven utifrån
egna erfarenheter tolka och
föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
om tydligt framträdande
budskap i olika verk samt på
ett välutvecklat sätt
beskriva sin upplevelse av
läsningen.
|
|
Skriva,
genrer
|
Eleven kan skriva olika slags
texter med begripligt
innehåll och i huvudsak
fungerande struktur samt
viss språklig variation.
|
Eleven kan skriva olika slags
texter med relativt tydligt
innehåll och relativt väl
fungerande struktur samt
förhållandevis god språklig
variation.
|
Eleven kan skriva olika slags
texter med tydligt innehåll
och väl fungerande struktur
samt god språklig variation.
|
|
Skriva,
skrivregler
|
I
texterna använder eleven
grundläggande regler för
stavning, skiljetecken och
språkriktighet med viss
säkerhet.
|
I texterna
använder eleven
grundläggande regler för
stavning, skiljetecken och
språkriktighet med relativt
god säkerhet.
|
I texterna använder eleven
grundläggande regler för
stavning, skiljetecken och
språkriktighet med god
säkerhet.
|
|
Skriva,
berättande texter
|
De berättande
texter eleven skriver
innehåller enkla gestaltande
beskrivningar och enkel
handling.
|
De
berättande texter eleven
skriver innehåller
utvecklade gestaltande
beskrivningar och utvecklad
handling.
|
De berättande
texter eleven skriver
innehåller välutvecklade
gestaltande beskrivningar
och välutvecklad handling.
|
|
Skriva,
sammanställa
|
Eleven kan söka,
välja ut och sammanställa
information från ett
avgränsat urval av källor
och för då enkla
resonemang om
informationens
användbarhet.
|
Eleven kan söka,
välja ut och sammanställa
information från ett
avgränsat urval av källor
och för då utvecklade
resonemang om informationens
användbarhet.
|
Eleven kan söka, välja ut och
sammanställa information
från ett avgränsat urval av
källor och för då
välutvecklade resonemang
om informationens
användbarhet.
|
|
Skriva,
sakprosa
|
Sammanställningarna
innehåller enkla
beskrivningar, egna
formuleringar och viss
användning av
ämnesspecifika ord- och
begrepp.
|
Sammanställningarna
innehåller utvecklade
beskrivningar, egna
formuleringar och relativt
god användning av
ämnesspecifika ord- och
begrepp.
|
Sammanställningarna innehåller välutvecklade
beskrivningar, egna
formuleringar och god
användning av
ämnesspecifika ord- och
begrepp.
|
|
Skriva,
estetiska uttryck
|
Genom att
kombinera text med olika
estetiska uttryck så att de
samspelar på ett i huvudsak
fungerande sätt kan eleven
förstärka och levandegöra
sina texters budskap
|
Genom att
kombinera text med olika
estetiska uttryck så att de
samspelar på ett
ändamålsenligt sätt kan
eleven förstärka och
levandegöra sina texters
budskap.
|
Genom att
kombinera text med olika
estetiska uttryck så att de
samspelar på ett
ändamålsenligt och
effektivt sätt kan eleven
förstärka och levandegöra
sina texters budskap.
|
|
Skriva,
skrivprocessen
|
Dessutom kan eleven ge
enkla omdömen om texters
innehåll och utifrån respons
bearbeta texter mot ökad
tydlighet och kvalitet på ett i
huvudsak fungerande sätt.
|
Dessutom kan
eleven ge utvecklade
omdömen om texters
innehåll och utifrån respons
bearbeta texter mot ökad
tydlighet och kvalitet på ett
relativt väl fungerande
sätt.
|
Dessutom kan eleven ge
välutvecklade omdömen
om texters innehåll och
utifrån respons bearbeta
texter mot ökad tydlighet
och kvalitet på ett väl
fungerande sätt.
|
|
Samtala
|
Eleven kan samtala om
bekanta ämnen genom att
ställa frågor och framföra
egna åsikter på ett sätt som
till viss del upprätthåller
samtalet.
|
Eleven kan samtala om
bekanta ämnen genom att
ställa frågor och framföra
egna åsikter på ett sätt som
upprätthåller samtalet
relativt väl.
|
Eleven kan samtala om
bekanta ämnen genom att
ställa frågor och framföra
egna åsikter på ett sätt som
upprätthåller samtalet väl.
|
|
Redovisa
|
Dessutom kan
eleven förbereda och
genomföra enkla muntliga
redogörelser med i
huvudsak fungerande
inledning, innehåll och
avslutning och viss
anpassning till syfte och
mottagare.
|
Dessutom kan
eleven förbereda och
genomföra utvecklade
muntliga redogörelser med
relativt väl fungerande
inledning, innehåll och
avslutning och relativt god
anpassning till syfte och
mottagare.
|
Dessutom kan eleven
förbereda och genomföra
välutvecklade muntliga
redogörelser med väl
fungerande inledning,
innehåll och avslutning och
god anpassning till syfte och
mottagare.
|
|
Nordiska språk och minoritetsspråk
|
Eleven kan ge
exempel på nationella
minoritetsspråk, föra enkla
resonemang om språkliga
varianter inom svenskan
samt ge exempel på tydligt
framträdande språkliga
likheter och skillnader
mellan svenskan och
närliggande språk.
|
Eleven kan ge
exempel på nationella
minoritetsspråk, föra enkla
resonemang om språkliga
varianter inom svenskan
samt ge exempel på tydligt
framträdande språkliga
likheter och skillnader
mellan svenskan och
närliggande språk.
|
Eleven kan ge
exempel på nationella
minoritetsspråk, föra enkla
resonemang om språkliga
varianter inom svenskan
samt ge exempel på tydligt
framträdande språkliga
likheter och skillnader
mellan svenskan och
närliggande språk.
|
|