Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pedagogisk Planering kap 1-2

Skapad 2017-08-25 11:08 i Victoriaskolan Grundskolor
Planeringen bygger på de två första kapitlen av Matematikboken Y fjärde upplagan
Grundskola 8 Matematik
Procent betyder hundradel

1/100 = 1%

Innehåll

Kursplanens syfte

Syftet med undervisningen i matematik är att du skall utveckla följande förmågor:

Konkretisering av syfte

I de här kapitlen får du lära dig:
• uttrycka andelar i bråkform, decimalform och procentform
• använda dig av sambandet mellan andel, del och helhet för att lösa vardagliga problem
• utföra andelsberäkningar med huvudräkning, skriftliga metoder och digitala hjälpmedel
• reflektera över jämförbarheten mellan andelar
• utföra beräkningar med ränta och räntesats i verkliga situationer
• strategier för att jämföra storleken hos tal i bråkform
• utföra beräkningar med de fyra räknesätten med tal i bråkform
• uttrycka bråk och beräkningar med bråk i bilder och matematiska symboler
• reflektera över resultaten vid beräkningar med tal i bråkform
• uttrycka tal i potensform och i grundpotensform
• utföra beräkningar med tal i potensform
• värdera lösningsmetoder och matematiska resonemang
• förklara och motivera utifrån dina kunskaper om begreppen i kapitlen

Arbetssätt / Undervisning

Lektionerna inleds ofta med en genomgång vid tavlan där eleverna får möjlighet att ställa frågor och komma med förslag på hur en uppgift kan lösas. I regel används resten av tiden till enskild räkning eller gruppövningar. Varje kapitel är uppdelat i mindre avsnitt, varje sådant avsnitt är indelat i fyra olika svårighetsgrader. Nivå 1 är enklare uppgifter och nivå 4 är utmaningar för de flesta. Eleven väljer själv vilken nivå den börjar på, men man bör göra minst två nivåer.
I varje kapitel återkommer följande avsnitt:
• Målsida - Här beskrivs vad du får möjlighet att utveckla i kapitlet.
• Aktivitet - Inleder de flesta av bokens avsnitt och belyser centrala begrepp. Det är ofta praktiska uppgifter som löses i grupp.
• Taluppfattning och huvudräkning - Träning av grundläggande matematik. Påminner om en av delarna i det nationella provet.
• Räkna och häpna - Spännande beräkningar som kräver noggrannhet eftersom svaret ofta är oväntat.
• Resonera och utveckla - Uppgifter av undersökande karaktär. Börjar med enklare uppgifter för att mot slutet bli mer krävande. Påminner om en av delarna i det nationella provet.
• Kan du begreppen - Ger dig möjlighet att kolla om du har förstått centrala begrepp.
• Kan du förklara - Här tränar du på att förklara och använda begreppen för att parvis lösa uppgifter.
• Blandade uppgifter - Görs i slutet av kapitlet.
• Tema - Påminner om en av delarna i det nationella provet.
• Problemlösning - Här kan man enskilt eller tillsammans komma på olika lösningar till kluriga problem.

Bedömning / Dokumentation

Bedömning sker kontinuerligt. Jag bedömer kvalitén på dina redovisningar och övriga inlämningar, hur aktiv du är vid diskussioner och resultaten på dina prov. Detta dokumenteras i Unikum.
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma

Matriser

Ma
Pedagogisk Planering kap 1-2

Bedömningsmatris i matematik

E
C
A
Förmågan att
välja metod och hur väl underbyggda elevens resonemang om vald metod är, samt resultatets rimlighet.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Förmåga att
förstå och använda begrepp
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Förmåga att
göra beräkningar, procedurer.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Förmåga att
använda ett matematiskt språk och följa ett matematiskt resonemang, samt argumentera för och emot.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: