Varför?

Vi tar med oss matematik som ett utvecklingsområde till hösten, eftersom vi har sett och hört från barnen att de räknar både på svenska och engelska, t ex när vi räknar hur många barn vi är i gruppen. I samlingen skriver vi ett streck för varje barn och även siffror, vilket uppskattas av barnen. En pedagog deltar i arbetet med att ta fram matematiska målbilder, vilket vi känner oss inspirerade av. Vi har valt att utgå från Alan Bishops tankar om vad matematik för yngre barn ska innefatta.

Framgångsfaktorer:

Att dela barnen i små och framförallt flexibla grupper ser vi som en stor fördel. Alla pedagogerna är delaktiga i alla aktiviteter så att inget faller om någon är borta och så att alla kan vara med i reflektionerna runt aktiviteterna.

Vi har ändrat om i vår lärmiljö under året. För att få en ännu bättre lärmiljö har vi varit på studiebesök på en förskola i en annan kommun under våren. 

Vi har skapat bra rutiner. Barnen vet vad som ska hända under dagen. Detta har vi sett när vi har försökt bryta rutiner.

Vi kommer igång tidigt på dagen. De två pedagoger som varit här på morgonen har planerat hur dagen ska se ut och hur barnen ska delas upp. Detta fungerar eftersom pedagogerna litar på varandra och accepterar varandras beslut.

Barnen har fått uppleva sagor med hjälp av flanobilder. Det blir lättare för de yngre barnen att fokusera när de ser de stora bilderna på väggen och vi kan föra en dialog med barnen utifrån bilderna och barnens utvecklingsnivå.

Utvecklingsområden:

Vi behöver fortfarande arbeta med att få föräldrar mer delaktiga, även om detta har blivit bättre under året. Vi fick få svar på vår enkät. De vi fick var positiva. Kanske kan vi försöka få mer synpunkter från dem under utvecklingssamtalen och vid inskolning och trycka på att det står i läroplanen att föräldrar ska vara delaktiga.

VI ska fortsätta att försöka få föräldrar att utnyttja vårt kapprumsbibliotek.

De flesta rutiner vi har fungerar bra och är välkända för barnen. Stunden efter lunch är ett tillfälle som vi behöver tänka till om då det kan bli lite "rörigt".Kan vi kanske få komma ut med disken lite senare när vi hunnit lägga barnen? Det är lättare att få rutinerna att fungera när vi är 4 pedagoger eftersom vi har hög beläggning och det är en intensiv stund på dagen med flera fasta rutiner och 15-timmarsbarnens föräldrar ofta är sena att hämta sina barn. 

På eftermiddagarna när vi ska gå ut efter mellanmålet och bara är två pedagoger är också en situation som är svår att lösa på ett bra sätt eftersom vi har hög beläggning också vid den tiden.

Vi behöver arbeta med att hitta bra stunder för att läsa. Stunden efter lunch ska den som läser för barnen gå in i "bilrummet" för att man ska kunna sitta i lugn och ro. Vi behöver få barnen att vara rädda om böckerna och förstå vad man har dem till genom att i små grupper visa och samtala om böckerna.

Vi vill till hösten arbeta med matematik då vi har sett att vi inte har fokuserat på det i år.

Utifrån våra språkliga målbilder ska vi arbeta med:

att planera, genomföra, dokumentera, reflektera och utvärdera lärprocesserna, så långt det är möjligt, tillsammans med barnen. Återkoppling i form av återberättande och lyssnade på varandra är självklara inslag. 

att visa en uppriktig vilja att förstå vad barnet/barnen menar samt använda barnens tankar och åsikter i det fortsatta arbetet.

Utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vi arbeta med:

att förebygga konflikter som ofta uppstår mellan vissa barn genom att dela gruppen så ofta som möjligt.

att vara närvarande pedagoger så att vi ser vad som händer med de barn som ofta gråter så att vi kan förebygga händelserna.

att vara mer närvarande pedagoger även utomhus

Syfte/mål:

Forskning visar att det är viktigt för barns matematiska utveckling att man tidigt börjar tänka matematik. Enligt Alan Bishop är det viktigt att barnen tidigt får träna sig på att tänka, uppleva och leka matematik.

Vi kommer att synliggöra matematiken i vardagen. Vi kommer att utgå ifrån Alan Bishops matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, designa, leka och förklara då detta är ett sätt att närma sig läroplanens mål.

För barnen:

Barnen ska få en förståelse för grundläggande lägesbegrepp. De ska få sortera och klassificera. De ska få tillfälle att träna sin rumsuppfattning och taluppfattning.

VI kan koppla mycket skapande till äpple; trycka äpple, torka äpple, äta äpple i olika former, baka med äpple, sjunga äpplesånger och ramsor, vi ska arbeta med färger.

Vad händer med ett äpple ute i naturen?

Vi ska så äpplekärnor.

För pedagogerna:

Vi ska tillvara på alla tillfällen som ges till att prata matematik och använda matematiska begrepp.

Vi ser många möjligheter att arbeta med våra prioriterade mål genom att arbeta med äpple. Därför kommer vi att ha äpple som verktyg.

Dels när vi arbetar med matematik men också då vi vill att barnen ska få en förståelse kring samband i naturen och att vi måste värna om vår miljö.

Vi ser att det blir tillfälle till samarbete t ex när barnen ska dela äpplen och skapa med äpplen.

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

  Lpfö98 Rev. 2016