Jungfrustigens fsk/Bosgårdens ped. enhet, Mölndals Stad · Senast uppdaterad: 13 september 2017
Socialt och emotionellt Att kunna sätta ord på sina känslor. Att kunna vara flexibla vid problemlösning.
Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)
Enligt läroplanen för förskolan
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Ett barns utveckling och mognad påverkas av många faktorer så som sociala förhållanden, samspel och miljö.
Evenshaug och Hallen (1992) skriver att genom emotionell kommunikation sker socialisation av känslor tidigt i åldrarna på barn. Detta innefattar både hur känslor och hur de upplevs.
Pape (2001) sammanfattar social kompetens som olika resurser som gör det möjligt att möta utmaningar i samspelssituationer, parallellt med att barnet trivs, tar hänsyn till sig själv och till andra. Hon menar även att social kompetens handlar om motivation, värderingar, kunskaper och färdigheter.
Vad? Vad är barnen intresserade av? Vilka kunskaper/erfarenheter har de idag? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärandeobjekt: vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?
I observationer av barnens fri lek och olika situationer i vardagen upptäckte vi att vi behöver arbeta mer med barnens gemensamma sociala kunskaper, grupptillhörighet och samarbetsförmåga.
Lärandeobjekt:
1. Syftet med undervisningen är att utveckla barns förmåga att skapa och upprätthålla relationer. En viktig förutsättning för detta är att hjälpa barnen att förstå vad andra känner genom att se vilka signaler deras ansikten och kroppar sänder ut, och genom att lyssna efter verbala signaler. Barnen ska kunna använda ord som glad, ledsen och arg när de ställs inför fysiska och verbala signaler för dessa känslor.
2. Vi vill öka barnen förståelse för att vara flexibla vid problemlösning, så att de inte uppfattar misslyckade lösningar som personligt misslyckande. Barnen ska utveckla sin förmåga att lösa olika problem/konflikt genom att bedöma om en lösning kan fungera och pröva en annan lösning om den första inte fungerar.
Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.
1. Genom att vara närvarande i barnens lek kan vi uppmärksamma och reflektera kring de känslor barnen visar i olika sammanhang och hjälpa de att sätta ord på sina känslor och kunna känna igen andra människors känsla.
2. Vi uppmuntrar barnen i att vara flexibla och våga pröva andra lösningar när de först valda inte fungerar i alla olika vardagssituationer.
Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?
Genom att använda oss av rollspel hjälper vi barnen att utforska den sociala verkligheten som vi har. Rollspel ger barnen en förståelse för sitt och andras handlande och tänkande. På så sätt kan vi tydliggöra en aktuell händelse och kan tillsammans med barnen hitta lösningar.
På förskolan möts barn med olika bakgrund vad gäller familjesituation, social bakgrund, etnisk tillhörighet och därmed skilda uppväxtvillkor. Flickor och pojkar ska få lika mycket utrymme i alla aktiviteter vi gör, de ska få möjligheter att leka och lära tillsammans. Vi ansvarar för att främja sociala och emotionella förmågor hos bananen och ge de möjligheten att jämföra sig med andra, upptäcka likheter och olikheter och utveckla sina egna förmågor och inlevelse hos andra, reflektera och kommunicera med varandra och med sig själv.
Genom sagoberättande stimuleras både medkänsla, inlevelse och en mångfald av uttryckssätt varav ett är det talade språket (Öhman, 2007). Utifrån perspektivet att stärka barns empatiska förmåga ger sagoberättande underbart goda och viktiga möjligheter (Öhman, 2007).
Genom leken kan barnen utveckla förmågan att ta hand om varandra samtidigt som de intar olika roller vilket ger de möjlighet att utveckla empati och sin inlevelse förmåga.
Vi kommer använda oss brottsoffermyndighetens handledning "Liten och trygg", en handledning för samtal om barns känslor och vuxnas ansvar. Handledningen består av pedagogiska övningar om känslor och rättigheter som vi kan göra tillsammans med barnen på förskolan.
Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, estetiska lärprocesser, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, motorik & hälsa och värdegrund.
Vi uppmärksammar barnen på att människor kan visa känslor på olika sätt som kan bero på personliga- och kulturella skillnader mellan människor. T.ex. vissa uttrycker sin ilska genom tystnad medan andra blir aggressiva, osv.
Vi kommer lyssna på musik och spela olika instrument som kan väcka olika känslor i kroppen, därefter kommer vi röra oss efter den känsla musiken väcker hos oss.
Vi kommer lära oss hur man säger glad, ledsen och arg på olika språk.
För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter