Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
6
Byskolan, Lunds för- och grundskolor · Senast uppdaterad: 31 augusti 2017
Att arbeta med utvecklingslinjer i historien innebär att se och hitta samband mellan olika tidsperioder utifrån fyra olika områden: kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. När man förklarar samband brukar man utgå från likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser.
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt.
Förklara vad en utvecklingslinje är och varför det är viktigt att kunna se sammanhang mellan olika tidsperioder och hur utvecklingslinjer påverkar oss idag och kan hjälpa oss att förstå vad som kan hända i framtiden. Ge exempel på skons utveckling. Använda tidsbegreppen.
Repetition av begreppet utvecklingslinje. Undersöka en utvecklingslinje gemensamt – skons utveckling från urtid till framtid. Rita och skriva på tavlan för att åskådliggöra. Låta eleverna fundera, gissa och bidra. Repetera tidsbegreppen och använda begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens.
Se filmavsnittet "Tidens historia" och låta eleverna undersöka tidens utvecklingslinje i par. Jämföra hur eleverna har formulerat samband mellan olika tidsperioder samt resonemang om hur utvecklingslinjen har påverkat vår samtid med historisk hänvisning, för att visa på enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband samt enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Repetera begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens.
Se filmavsnittet "Smutsens historia" och låta eleverna undersöka tidens utvecklingslinje enskilt. Ge respons på elevens formulering av samband mellan olika tidsperioder, resonemang om hur utvecklingslinjen har påverkat vår samtid med historisk hänvisning samt användning av begrepp, för att hen ska få möjlighet att förbättra sitt resonemang och utveckla sin förmågor. Ev. hålla en gemensam diskussion om det kan verka givande för eleverna.
I slutet av arbetsområdet Östersjöriket Sverige ska vi undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration och politik, där 1600-talet är ett av nedslagen.
Deltagande i diskussionerna på slutet, när det gäller att beskriva samband, resonera med underbyggd hänvisning och använda begrepp på ett fungerande sätt (enligt kunskapskraven).
Smutsens utvecklingslinje görs enskilt och bedöms efter kunskapskraven.
Efter arbetsområdet Östersjöriket Sverige ges möjlighet att undersöka en utvecklingslinje inom kulturmöten, migration eller politik, där 1600-talet får vara ett av nedslagen.
Elevernas arbeten sparas i GAFE.
Elever och lärare kommer att utvärdera arbetsområdet i slutet.
Analysen ska läggas i GAFE.
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga uppgifter