Mänskliga verksamheter - ett hot eller en möjlighet för vår egen art och planet?

Under 8 veckor läser vi geografi med fokus på mänskliga verksamheter och hur de påverkar vår jord likväl som vår egen art. Vi diskuterar och problematiserar vad som styr oss människor och vad som är viktigast: att må bra, ha en god ekonomi eller bara mat för dagen. De beslut vi tar påverkar inte enbart oss själva utan har ett samband men hur alla människor på jorden kan må och hur det står till med vår egen planet - Tellus.

Under dessa 8 v kommer vi beröra allt centralt innehåll och alla kunskapskrav då det är den sista geografikursen på grundskolan. Vi tar utgångspunkt i oss människor och våra mänskliga aktiviteter.

Arbetssätt

Vi kommer att arbeta på ett varierat sätt där möjligheten till många olika övningar finns, allt i mån av tid. Se planeringen lektion för lektion i tabellen (kan komma att justeras under tiden).

 

	Måndag 55 min	Tisdag 55 min	Fredag 60 min
V. 1 - 35	Genomgång av kurs och uppgift, Nordostpassagen  diskussionsövning, Seterra	Intro, repetition väder och klimat, Film	Klimatförändringar och människa  Seterra
V. 2 – 36	Mänsklig verksamhet och geografi, Plickers	Rika och fattiga länder, BNP, BNI, HDI, MUL	Vandring
V. 3 – 37	Ekonomi, fattigdom och geografi, mentimeter	Diskussionsuppgift och presentation av slutuppgift	Produktion-konsumtion-Transporter/Kommunikation-Ekonomi- Samhälle-Människa  Övning - Järnverket, MAO
V. 4 - 38	Näringsliv, faktatextbearbetning  Kahoot	Träna inför prov, slutuppgift, MAO	PROV  Tid över - Slutuppgift
V. 5 - 39	Transporter och kommunikation, pris och miljö, infrastruktur.  Övning - Din egen fabrik  Slutuppgift	Handel – Import och export  Frihandel och tullar  Världshandeln  Film – Hans Rosling  Tid över Slutuppgift	Källkritiksuppgift - Klimathotet på riktigt?  Tid över - slutuppgift
V. 6 - 40	Källkritiksuppgift - Klimathotet på riktigt? Läxa om ej klar!   Slutuppgift	Slutuppgift	Muntlig diskussions uppgift Människa - ekonomi – klimat  Slutuppgift /OLdag
V. 7 - 41	NP-uppgift koordinater, slutuppgift	NP-uppgift/ träna koordinater, slutuppgift	NP-uppgift kartor,  slutuppgift
V. 8 - 42	REDOVISA slutuppgift och lämna in	Extra tid   Seterra/kartblad  Träna koordinater	Individuella startuppgifter,  Feedback, utvärdera kurs, Seterra

 

Bedömning

• Under lektionsövningar
• Startuppgifter
• Diskussionsuppgifter med en större diskussion som spelas in
• Seterra
• NP-uppgifter
• Källkritiksuppgift om klimathotet
• Skriftligt prov
• Individuell startuppgift
• Fältstudie som slutuppgift, redovisas muntligt i grupp vid ett seminarium

Till din hjälp kommer följande material att finnas tillgängligt:

• Lärobok
• Föreläsningar med möjlighet att anteckna
• Förläsningskopior
• Begreppsordlista
• Med Andra Ord - centrala begrepp
• Filmtips online
• Seterra online samt instruktionspapper om kategorier
• Slutuppgift
• Källkritiksuppgift (texter finns länkade)
• Källkritikstips
• Lathund för geografisk analys

Inlämning:

Slutuppgift:  2/11 redovisas på lektion och lämnas in antingen på lektion, i facket utanför lärarrummet eller delas med mig på Office 365, glöm inte namn på första sidan

Prov: 22/9

Let's learn about global responsibility!

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
• Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Uppgifter

Begreppsordlista geografi år 9

Till provet ska du kunna nr 1-22