Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Stormaktstiden
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2511144169_1452620009178_scaled.png
Skapad 2017-08-29 12:56
i Palmbladsskolan Uppsala
unikum.net
Stormaktstiden
Grundskola
6
Historia
Kunskaper i historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.
Innehåll
Så här arbetar vi:
- Vi kommer att gå igenom och prata kring historiska begrepp och vad de betyder.
- Miniföreläsningar där läraren berättar om den här tiden med hjälp av powerpoint.
- Vi kommer se på film, bl.a. Sveriges Historia - Stormaktstidens uppgång och fall.
- Läsa i läroboken och arbeta med övningar.
- Vi samtalar och reflekterar över texterna vi läser.
- Vi kommer avsluta Stormaktstiden med ett prov som jag bedömer och väger in med kunskaper som ni visar under arbetets gång.
Checklista historia år 6
30-åriga kriget och dess ledare
- Jag vet hur Sverige fick soldater till kriget på 1600-talet och kan förklara vad en knekt och legosoldat är.
- Jag vet vad Gustav II Adolf var tvungen att göra för adeln när han skulle bli kung.
- Jag kan förklara varför det 30-åriga kriget startade och varför Sverige valde att gå med i kriget.
- Jag kan beskriva varför kriget var så grymt. Dessutom kan jag förklara varför fler soldater dog av sjukdomar än av själva kriget.
- Jag vet vem Axel Oxenstierna var och kan förklara varför han var så pass viktig för Sverige
- Jag vet hur Sverige styrdes efter Gustav II Adolfs död 1632 och varför de var tvungna att styra landet så.
- Jag kan reflektera kring varför drottning Kristina valde att abdikera(avgå) som drottning och lämna landet. Jag kan även reflektera kring varför hon valde att bli katolik.
Stormaktstidens människor
- Jag vet hur det gick till när adeln blev rik och vad de gjorde med sina pengar.
- Jag kan förklara ordet tross.
- Jag kan förklara varför prästerna fick större makt under stormaktstiden.
- Jag kan förklara varför det var viktigt för Sverige att bygga staden Göteborg och jag kan även förklara varför städerna växer under 1600-talet.
- Jag kan beskriva hur det var att leva som en ”vanlig” svensk under stormaktstiden.
- Jag kan redogöra för hur det var att leva som kvinna under stormaktstiden.
- Jag kan reflektera kring hur det var att vara barn under stormaktstiden och jag kan redogöra för vad uttrycket: ”du ska bli som din mor” eller ”du ska bli som din far” innebär.
Kopplingar till läroplanen
- Centralt innehåll
-
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.Hi 4-6
-
Den svenska statens framväxt och organisation.Hi 4-6
-
Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.Hi 4-6
-
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.Hi 4-6
-
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.Hi 4-6
-
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.Hi 4-6
-
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.Hi 4-6
-
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.Hi 4-6
-
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.Hi 4-6
Matriser
Stormaktstiden
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
|
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
|
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
|
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
|
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
|
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
|
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
|
|
Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
|
|
Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
|
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
|
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
|
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
|
|
Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
