Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Stormaktstiden

Skapad 2017-08-29 12:56 i Palmbladsskolan Uppsala
Stormaktstiden
Grundskola 6 Historia

Kunskaper i historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.

Innehåll

Så här arbetar vi:

- Vi kommer att gå igenom och prata kring historiska begrepp och vad de betyder.

- Miniföreläsningar där läraren berättar om den här tiden med hjälp av powerpoint.

- Vi kommer se på film, bl.a. Sveriges Historia - Stormaktstidens uppgång och fall.

- Läsa i läroboken och arbeta med övningar.

- Vi samtalar och reflekterar över texterna vi läser.

- Vi kommer avsluta Stormaktstiden med ett  prov som jag bedömer och väger in med kunskaper som ni visar under arbetets gång.

 

Checklista historia år 6

30-åriga kriget och dess ledare

  • Jag vet hur Sverige fick soldater till kriget på 1600-talet och kan förklara vad en knekt och legosoldat är.
  • Jag vet vad Gustav II Adolf var tvungen att göra för adeln när han skulle bli kung.
  • Jag kan förklara varför det 30-åriga kriget startade och varför Sverige valde att gå med i kriget.
  • Jag kan beskriva varför kriget var så grymt. Dessutom kan jag förklara varför fler soldater dog av sjukdomar än av själva kriget.
  • Jag vet vem Axel Oxenstierna var och kan förklara varför han var så pass viktig för Sverige
  • Jag vet hur Sverige styrdes efter Gustav II Adolfs död 1632 och varför de var tvungna att styra landet så.
  • Jag kan reflektera kring varför drottning Kristina valde att abdikera(avgå) som drottning och lämna landet. Jag kan även reflektera kring varför hon valde att bli katolik.

 

Stormaktstidens människor

  • Jag vet hur det gick till när adeln blev rik och vad de gjorde med sina pengar.
  • Jag kan förklara ordet tross.
  • Jag kan förklara varför prästerna fick större makt under stormaktstiden.
  • Jag kan förklara varför det var viktigt för Sverige att bygga staden Göteborg och jag kan även förklara varför städerna växer under 1600-talet.
  • Jag kan beskriva hur det var att leva som en ”vanlig” svensk under stormaktstiden.
  • Jag kan redogöra för hur det var att leva som kvinna under stormaktstiden.
  • Jag kan reflektera kring hur det var att vara barn under stormaktstiden och jag kan redogöra för vad uttrycket: ”du ska bli som din mor” eller ”du ska bli som din far” innebär.

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
    Hi  4-6
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
    Hi  4-6
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
    Hi  4-6
  • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
    Hi  4-6
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
    Hi  4-6
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
    Hi  4-6
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
    Hi  4-6
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
    Hi  4-6
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
    Hi  4-6

Matriser

Hi
Stormaktstiden

E
C
A
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: