Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Svenska (måndagar & onsdagar)

Skapad 2017-08-29 16:12 i Orrestaskolan Västerås Stad
Grundskola F
I sagornas värld får du möta allt från troll till prinsessor. Har sagorna något budskap, hur är de uppbyggda och vad har de för innehåll? Det ska vi undersöka tillsammans.

Innehåll

 

Vi arbetar med genrepedagogik (olika texttyper) enligt cirkelmodellen.

Cirkelmodellen består av fyra faser. Här nedan kommer jag att beskriva en del av det vi arbetar med i varje fas och tar berättande/narrativ text och vårt sagotema som vi börjar med som exempel.

I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. Vi pratar om textens syfte. Varför skriver och läser man sagor? Vi börjar med att läsa flera sagor tillsammans. Jag läser högt och vi samtalar om saker som barnen uppmärksammar i texten ex sagan slutar lyckligt, talet tre osv. Vi samlar det vi iakttagit på en tankekarta. Vi skapar en ämnesspecifik ordbank med ex ”Det var en gång.., och så levde de lyckliga.. , vilken sedan blir ett redskap när det är dags för skrivande. Man kan se en teater eller film. Vi återberättar till sekvensbilder, muntligt och skriftligt eller genom dramatisering. Vi jämför sagor i VENN-diagram och upptäcker likheter och skillnader mellan sagorna.

I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Jag går igenom struktur och språkliga drag i texten. I den här fasen blir barnen bekanta med metaspråk – språk för att tala om språk. Jag förenklar inte, utan försöker stötta och förklara i stället. Använder vi ett metaspråk och barnen får nyckelbegrepp, så gör det att det blir lättare att sedan bedöma olika delar av skrivandet i sina egna texter längre fram.

Vi jämför sagor i ett VENN-diagram, ex. skillnader och likheter i Snövit och Törnrosa. För att få syn på strukturen klipper jag isär sagor och barnen får i par eller grupp sätta ihop texten igen. Vi placerar också styckena under rubriker som inledning, handling, avslutning. I nästa steg går vi djupare och delar upp texten i aktör/deltagare, miljö, händelse/problem, upplösning och avslutning. 

Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi skriver i helklass. Jag skriver på Smartboarden, medan eleverna tillsammans skapar en saga.

När vi kommer fram till fjärde fasen är barnen redo att skriva enskilt, med stöttning från mig. De elever som känner lite motstånd till att skriva och nästan kan känna skräck inför ett helt vitt papper, tar här en del i taget och blir ofta båda överraskade och nöjda med sitt slutresultat.

 

Kopplingar till läroplan

Sv 1-3 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Sv 1-3 Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Sv 1-3 Läsa och skriva Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
Sv 1-3 Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Sv 1-3 Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Sv 1-3 Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Sv 1-3 Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: