Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Omkrets och area, Kappa 6a ht 2017
Skapad 2017-08-29 19:47
i Svensgårdsskolan Helsingborg
unikum.net
Detta är en grundmall för att skapa en LPP anpassat till Lgr11.
I rutorna nedan finns beskrivning på vad du ska fylla resp. ruta med.
TIPS - ta stöd i Skolverkets diskussionsunderlag för resp ämne, där finns exempel på hur en LPP i ämnet kan se ut och vad den bör innehålla.
Kopiera denna, döp den till lämplig rubrik ovan (arbetsområdets namn), ange ämne/ämnen som har anknytning till arbetsområdet och skolår till höger.
Grundskola
6
Matematik
Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet.
Innehåll
Geometri
Geometri betyder jordmätning och handlar om hur man kan mäta och beskriva sin omgivning. Den geometri man använder idag är känd sedan mycket lång tid tillbaka i historien och utvecklades för att man skulle kunna dela upp åkerjord rättvist, göra gränsdragningar eller bygga anläggningar för konstbevattning. Geometri kan också upptäckas i naturen, i konstverk och i byggnader.
Undervisningens innehåll
Vad?
Du kommer att lära dig att
- jämföra och beskriva grundläggande egenskaper hos geometriska objekt
- beskriva och konstruera symmetri
- uppskatta och bestämma vinklar samt använda gradskiva
- uppskatta och beräkna omkrets och area av månghörningar
- förklara samband omkrets-area och metoder för beräkningar
- använda strategier vid problemlösning
Hur?
Vi kommer att arbeta tillsammans med olika praktiska aktiviteter och med gruppledtrådar. Vi kommer också att använda uppgifter i läroboken. Grundkursen (blå) följs av Kurs 1 (grön) som innehåller lättare uppgifter för dig som behöver träna mera, och Kurs 2 (röd) för dig som snabbt blir klar och behöver mer utmaningar. Du kan välja att använda olika arbetsblad för att träna mer i skolan och hemma.
Vid första lektionstillfället i varje vecka får du en läxa som du lämnar in senast på fredagar.
Kopplingar till läroplanen
- Centralt innehåll
-
Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.Ma 4-6
-
Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.Ma 4-6
-
Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.Ma 4-6
-
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.Ma 4-6
Matriser
Planering
|
|
|||||||
| Undervisning/Område | Grundkurs | Kurs 1 (grön) | Kurs 2 (röd) | Övrigt material | Detta måste du minst lära dig | Arbeta gärna också med | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
v 34-36
|
Månghörningar och vinklar
|
s 7-18
|
s 38-39
|
S 42-43
|
- MatteDirekt7 s 66-69
- Övningsblad 1-4
|
- Känna igen, namnge och beskrivaegenskaper hos fyrhörningar: parallelltrapets, parallellogram, romb, rektangel och kvadrat
- Känna igen, namnge och beskrivaegenskaper hos trianglar: liksidig, likbent, rätvinklig, spetsvinklig och trubbvinklig triangel
- Namnge, uppskatta och mäta vinklar
- Använda vinkelsumma för att bestämma vinklar i trianglar och fyrhörningar
- Använda olika verktyg för att konstruera geometriska objekt, t ex passare, linjal och gradskiva
|
- Vinkelsumma i andra månghörningar
- Yttervinklar, sidovinklar mm
- Mer konstruktioner av trianglar och fyrhörningar
|
|
V 37-38
|
Omkrets och area
|
s 19-32
|
S 40-41
|
S 44-45
|
- Övningsblad 5-8
- Något extra s 46-48
|
- Bestämma omkretsen av månghörningar
- Växla mellan olika enheter för area
- Bestämma area av rektanglar, parallellogrammer och trianglar
|
- Area av sammansatta figurer
|
Bedömning
|
|
|||
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
|
Begrepp
|
Du har grundläggande kunskaper om geometriska figurer, area, omkrets och vinklar och visar det genom att använda begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du har goda kunskaper om geometriska figurer, area, omkrets och vinklar och visar det genom att använda begreppen i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Du har mycket goda kunskaper om geometriska figurer, area, omkrets och vinklar och visar det genom att använda begreppen i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
|
|
Metod
|
Du kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder för att mäta och beräkna vinklar, sträckor och areor med tillfredsställande resultat.
|
Du kan välja och använda i ändamålsenliga matematiska metoder för att mäta och beräkna vinklar, sträckor och areor med gott resultat.
|
Du kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder för att mäta och beräkna vinklar, sträckor och areor med mycket gott resultat.
|
|
Problemlösning
|
Du kan lösa enkla problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
|
Du kan lösa enkla problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
|
Du kan lösa enkla problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
|
|
Kommunikation
|
Du redovisar dina lösningar så att de är möjliga att följa och ritar acceptabla geometriska figurer.
|
Du redovisar dina lösningar tydligt så att de är lätta att följa och ritar tydliga geometriska figurer.
|
Du redovisar dina lösningar tydligt och välstrukturerat och ritar geometriska figurer med god precision.
|
|
Resonemang
|
Du kan föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
|
Du kan föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som resonemangen framåt.
|
Du kan föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
