Teamplan/utvärdering vt 2018 

Utveckling och lärande

MÅLFORMULERING: Varje barn i vår verksamhet ska få möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga.

VAR ÄR VI?

Efter sommaren har vi fått behålla de flesta av de barn vi hade förra skolåret och känner att vi kan fortsätta med de arbetsmetoder som vi hade förra terminen. Vi vill dock utveckla sättet på läsvilorna utifrån barnens mognad som nu är på en högre nivå. Vi känner att barnen har större ordförståelse och kan själva vara med i berättandet från sagor.

VART SKA VI?

•  Att barnen får upplevelsen av fina, lugna, spännande, roliga sagostunder och berättelser under vilan efter maten som de kan relatera till sig själva.
•  Att barnen är medskapande i berättelserna

HUR GÖR VI?

• Vi delar in dem i grupper efter lunchen för att få ner antelet barn som skapar närhet till pedagogen och mellan barnen.
•  Vi varierar upplevelserna med:
• - att  vi ibland läser ur böcker och att de ser bilderna samtidigt,
• - ibland får barnen ligga ner medan vi pedagoger ber dem att blunda när vi berättar och stannar upp för att fråga om de ser det vi 
•   berättar om,
• - att vi pedagoger också  berättar genom ritsagor.

HUR BLEV DET? 

Vilorna har vaft varierande innehåll. Vi pedagoger har hela tiden varit noggranna att dessa stunder ska vara positiva och lugna. Vi har hela tiden tittat på hur barnen reagerat och även frågat dem om de önskat att vi skulle göra på annat sätt. Vi har även kommit med förslag som tillexempel att barnen gärna fått ta med sig böcker hemifrån att läsa högt ur vilket många också med stor iver gjort.

Till en början använde vi oss av tv:n där vi kunde visa bilder från de böcker som vi läste ur. Det var ett väldigt bra hjälpmedel för att alla skulle kunna se samtidigt och då skapa ett lugn i barngruppen . Ritsagor blev också ett väldigt populärt inslag i verksamheten. Barnen blev väldigt fokuserade. De tänkte sig in hur den aktuella bilden skulle bli. Vi upplevde att när barnen blir så fokuserade så lär de sig även nya ord. När barnen fick blunda och föreställa sig om det vi berättade om så var de väldigt aktiva att berätta när vi stannade upp och ställde frågor om vad de såg.

Vi har sett att barnen fått vara medskapande på olika sätt i de olika metoderna genom:

• att barnen fått ta med sig egna böcker,
• ritsagorna som barnen varit med och givit sina funderingar till,
• när de låg och blundade och berättade vad de säg.

Vt 2018

Denna termin har vi fokuserat mycket på att låta barnen ta med sig böcker hemifrån. Vi ville fortsätta med detta eftersom vi sett från förra terminen att barnen visade stort intresse för bokläsning om de fick vara med och påverka urvalet av böcker.

Böckerna läser vi så fort tillfälle ges under dagarna och då barnen spontant hämtar sina böcker för att läsa ihop med sina kamrater och oss pedagoger.

Nu är vi inne i mars månad och här på Björndammens förskola har vi haft flera forum då det har tagits upp om att barn och personal behöver en tid för återhämtning varje dag.

Tidigare då vi haft läsvila efter lunch har vi nu istället en gemensam stund där vi har avslappning till musik. Vi har sett väldigt positiva effekter av detta då barnen tar väl hand om varandra under dessa stunder då de tillexempel klappar varandra och ser till att bädda så det andra barnet ligger bra. De fortsätter också att vara tillsammans efter vilan. Många har valt att vara med helt andra barn som de annars inte brukar vara med. På så vis får de också större språklig stimulering i deras gemensamma lekar där den sociala förmågan tränas och mycket annat som kan få dem att förstå lättare sin omvärld.

VAR ÄR VI?

Många av våra barn har ett moget beteende, de lyssnar uppmärksamt och för även dialoger med sina kompisar och med oss pedagoger.

Flera stycken av barnen sitter dagligen och berättar egna historier spontat. Sommarskuggan är bland annat en låtsasfigur som är aktuell från barn-tv och som några barn pratar om och hittar på historier genom lek och berättande.

Vi pedagoger har även gjort egna berättelser om vad barnen brukar göra när de är på förskolan.

 VART SKA VI?

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö98. Rev. 2016

• Nyfikenheten på att lyssna på olika berättelser  och att barnen själva vill brätta vill vi ta vara på.
• Vår ambition är också att ta vara på de älsta barnens utvecklade förmåga till eget berättande, i mångt och mycket är det dom som är motorn då barnen berättar spontana berättelser för varandra. De har också visat intresse för det skriftliga språket då vi har högläsning.  För att ta vara på deras förmågor så kommer vi att skapa en grupp för dessa barn där vi kommer att ha skolförberedande aktiviteter. Tanken är att de ska få bekanta sig med hur deras namn skrivs och även arbeta med andra vanligt förekomna ordbilder och som sagt även det muntliga berättandet. 

HUR GÖR VI?

Vi vuxna är lyhörda på vad barnen berättar och visar vårt intresse genom att berätta vidare om sommarskuggan. Sommarskuggan är en figur som vi återkommande berättar om under dagens återkommande rutiner så som i barnens lekar och under måltiderna då personal och barn sitter i grupper och äter tillsammans och har spontana konversationer.

För de älsta barnen börjar vi med att ha en stund i veckan för att fördjupa oss i skriv och berättande ,alltså skolförberedande. Som start för denna grupp har vi tänkt att barnen får prova att göra berettelser tillsammans muntligt. Vi kommer också att även börja att analysera ihop med barnen hur en berättelse är uppbyggd; start, handling och slut. Vi vill också att barnen ska börja att bekanta sig med skriftspråket. Som metod har vi tänkt att barnen ska få sitt eget namn på en stor namnlapp som de kan ha själva i sina privata lådor och som de kan ha som hjälpmedel när de skriver sina namn på sina teckningar då de är här på förskolan. De ska även få målarbilder med sina egna namn att färglägga. Vi kommer också att trycka upp några av de mest förekomna  orden från det svenska spräket. Orden blir som ordbilder.

 HUR BLEV DET? 

Under alla våra måltider har barnen fortsatt att  berätta om sommarskuggan och vi pedagoger brukar "hoppa med" in i berättelserna. Känslan som vi pedagoger får är att alla tycker det är roligt och fascinerande när vi har dessa stunder tillsammans oavsett om vissa lyssnar eller berättar. Intresset väcks hos alla.

Barnen i skolgruppen har varit väldigt glada och förväntansfulla inför de stunder vi har haft skolförberedande, de har hoppat, studsat men sedan satt sig och lyssnat noga på varandra. 

Efter några gånger med muntligt berättande kände pedagogen att  ett av barnen pratade lite väl mycket om kiss, bajs och våld i det fria berättandet och att de andra hakade på dessa ämnen. Efter den erfarenheten kände pedagogen att barnen behövde hjälp i att hålla den röda tråden i en berättelse och att barnen behövde få idèer om olika teman. Lektionerna efter detta fördjupade vi oss i en bok med lite text men med mycket bilder. Pedagogen lade stort fokus på att diskutera bokens innehåll för att barnen skulle få träna på att hålla sig till ämnet vilket också lyckades. Pedagogen hade valt en bok om snälla och lite tanklösa pirater. Valet av ämne kom från att flera i gruppen har under terminens gång visat stort intresse att leka piratlekar under vardagarna och var därför ett tacksamt ämne att få barnen till att fokusera till berättandet. Efter denna termins slut ska det bli intressant att fortsätta med det muntliga berättandet och se hur barnen tar sig ann uppgiften.

Det har gått bra med barnens egna namnlappar som hjälpmedel för dem att hantera det skrivna språket. De har varit ivriga att visa sina föräldrar lapparna och några har även använt sig av dem för att kunna skriva sina namn på teckningar som de målat. Vi pedagoger ska hålla i minnet att uppmuntra barnen att använda lapparna mer.

Barnen kom med iden att gämföra sina namnlappar och leta efter gemensamma bokstäver vilket de tyckte var väldigt roligt och ville då arbeta länge med det.  Lapparna med ordbilderna, som ofta förekommer i text, fick de leta efter ur en bok. Även denna uppgift var alla ivriga att fortsätta med. Med denna metod vill vi pedagoger att barnen ska få känslan av att de kan läsa. Vi pedagoger har hela tiden velat att sättet att arbeta med det skrivna språket skulle upplevas lekfullt och att barnen skulle vara aktiva i lärprocessen -"det du lär med kroppen fastnar i knoppen".

Vt 2018

Sommarskuggan lever vidare och vi har haft många underbara stunder med berättande. Genom oss pedagogers engagemang och barnens så känner vi att de känslomässiga banden stärks mellan oss och på så vis även barnens trygghet att våga berätta inför en grupp. Genom detta ser vi att barnens språk utvecklas eftersom vi visar intresse för deras berättande och att de får stöd i detta. På samlingarna har tillexempel de yngre börjat att vilja vara med i diskussionerna.

För Babblarnas grupp har vi fortsatt med det muntliga berättandet och tittat i böcker för att barnen ska få reflektera hur börcker är uppbyggda och hur de kan få stöd själva genom detta då de själva berättar. De har fortsatt visa stor glädje när det har varit dags för deras grupp att samlas för att ha undervisning. De har blivit väldigt bra på att lyssna på varandra och berätta vidare om de figurer som föregående talare börjat att berätta kring. Favoritplatsen har varit på en pizzeria som Pippi Långstrump besökt och vidare ut i världen genom att hon bland annat sköljts ut då hon hamnat i restaurangens diskmaskin.  I slutet av historien har hon alltid kommit tillbaka till pizzerian.  I början av varje lektion har pedagogen frågat om de kommer ihåg hur vi gör när vi berättar och vem vi tidigare berättat kring. Den som önskat att starta berättandet har fått det.

De har börjat att fostra varandra genom att bestämt säga till varandra om någon börjat berätta om våldsamma scener. Detta har accepterats av alla och de har också tyckt att det varit bra både av den som blivit tillsagd och övriga som lyssnat.

Även denna termin har vi låtit  hela Ängens barngrupp utforska bokstäver. Vi pedagoger har tagit fasta på att många av Ängens barn har visat intresse för att skriva sina namn på tekningar de suttit och ritat. För att hjälpa dem har vi skrivit namnlappar som de har haft som mall och som gjort att de blivit självständiga och fått känslan att de kan. När de fått sina namn nertecknade har vi ljudat och jämfört våra bokstäver och då sett likheter och olikheter. När de upptäckt att många bär på samma bokstäver har de visat på stor glädje. Vi har sett att med dessa fina stunder av undervisning har vi tagit vara på barnens intresse samtidigt som vi också arbetar mot läroplanens mål att ge barnen förståelse för skriftspråket. Att arbeta med barnens intresse har blivit som en motor för deras utveckling. Några av barnen har nu blivit så säkra på hur deras namn ser ut att de inte längre använder sig av namnlapparna.

Vi har också arbetat med bokstäver på våra samlingar som tillexempel att lägga  bokstäver med klossar. Vi pedagoger har fått väldigt god respons från barnen att leka denna lek, alla har varit väldigt ivriga att få lägga bokstäverna. Överhuvudtaget visar barnen hunger efter kunskap och eget deltagande i lekarna med  bokstäverna.

Även denna termin har det funnits intresse från barnen att ta med sig böcker hemifrån. Vi pedagoger är noggranna att tacka och säga hur mycket vi uppskattar att de har sina privata böcker med till Ängen, Vi har sett att det genom böckerna har skapats fina samtal mellan alla i gruppen då barnen kan visa och berätta om sina intressen eller andra saker de varit med om genom deras medtagna böcker. Barnen ser också väldigt glada och förväntansfulla ut då någon ut av oss pedagoger kan översätta böcker på deras hemspråk.

VT 2018 

Var är vi

En viktig del i att ha förmågan att lättare inhämta kunskaper är att känna sig trygg i sin närmiljö. Att känna sig trygg kan bland annat främja språkinlärning då gemenskapen kan göra att barnen vågar vara med och också prata i större sammanhang/grupp.

Genom att vi haft möjligheten att låna gymnastiksalen under flera terminer på Björndammens skola så har vi också kommit i kontakt med mentorer och elever. 

 När vi gått med hela barngruppen genom skolans lokaler så har alla som vi mött hejat glatt och även pratat med oss. Detta har gjort att våra barn har tyckt att det varit spännande och även roligt med denna ”transportsträcka”. Just att de fått uppleva glada skolbarn och mentorer har vi sett har öppnat upp för våra barn att spontant pratad med dem. Även de som brukar annars vara tysta av sig har efteråt pratat med sina kompisar och oss pedagoger om deras upplevelser.


Vi pedagoger har förstått att barnen mått väl när de så ivrigt vill komma iväg.  Barnen har självmant pratat om hur roligt det varit att råka på de som vi mött och att de har fått prata med dem. Ibland har det även utdelats kramar. 

Vi pedagoger har också pratat om att de kommer framöver att börja skolan och kanske då på Björndammen där deras syskon går eller andra barn de känner.

 Vart ska vi?

 Vårat mål är att skapa trygghet för barnen som i sin tur ger bättre  

 förutsättningar för barnens inlärningsförmågor då de känner lugn inombords

 och är då mer mottagliga för omvärlden. I detta fallet tänker vi på barnens

 förutsättningar till att utveckla sitt språk.

·      Skapa kontakter med barn/vuxna

·      Lära känna en del av den fysiska skolmiljö.

Hur gör vi?

• Även denna termin har vi fått möjligheten att låna gymnastiksalen och kan då göra vår promenad genom en del av skolans torg och korridorer.
• Vi pedagoger kommer att prata med barnen om de vi möter och även fånga upp om de funderingar eller samtalsämnen som har med skolans värld att göra. Än så länge har barnen pratat om upplevelser som gjort dem glada.
• Planerade besök av elever till vår förskola.

Hur blev det?

Huvudsyftet har varit att kapa goda kontakter med skolmiljön och positiva upplevelser med skolelever och mentorer. I denna kommunikation tränas också den språkliga förmågan

I början av terminen tog vi mot en skolelev som kulle praktisera under en veckas tid på vår hemvist.

Som sidoeffekt har det blivit att våra barn fått än mer positiv kontakt med skolan när vi nu möter skoleleven och dennes kamrater. De uttrycker att de tycker att våra barn är gulliga och hejar glatt. Våra barn är snabba på att hälsa tillbaka och vi pedagoger hänger med i det som sker och uppmuntrar också till kontakten.

Nu är vi mitt uppe i terminen och det ska bli spännande att se hur det utvecklas.

De goda kontakterna med ungdomarna och mentorerna har fortsatt då vi gått till gymnastiksalen. Vi har även haft flera besök av skolelever som har läst för våra barn inne på förskolans hemvister. Veckorna har gått och vi har kommit till slutet av terminen då vi känner att vi får ta vara på sommarvädret med mycket utevistelse.  Kommande termin kommer vi att få behålla många av våra barn som nu går hos oss. Vi hoppas på att vi även då kommer att få tider till gymnastiksalen eftersom det skapats bland annat så mycket positiva kontakter för barnen.

Likabehandling

Vision - Björndammens förskola

På Björndammens förskola har alla lika värde, vi vill att barnen ska utveckla sin empati, känna omsorg och respekt för varandra.

MÅLFORMULERING: Varje barn i vår verksamhet ska känna sig stolta över sitt ursprung och sitt kulturella arv.

VAR ÄR VI? 

Våra barn är väl medvetna om vilka hemländer de är ifrån.

Genom att vi pedagoger själva kommer från olika länder gör att vi på naturlig väg har fokus på olika kulturer. Det är roligt för oss pedagoger  att kunna berika barnens upplevelser kring hur de lever hemma med sina egna familjer och att vi kan se varandras likheter men också att man kan tänka eller göra på olika sätt.

Barnen är duktiga på att lyssna på varandra när vi har öppna diskussioner på samlingarna om deras levnadssätt.

VART SKA VI?

Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar respekt för andras.  Lpfö98 Rev. 2016

• Vi vill att barnen ska bli mer insatta  i varandras kulturer (sätt att leva och traditioner).
• Att barnen tycker att det är spännande att höra varandras levnadssätt och att få den positiva känslan att själva berätta hur de har det.
• Att barnen får höra om likheter och skillnader och att vi på så sätt berikar varandra genom att lära oss om nya saker.

HUR GÖR VI?

Att barnen själva berättar gör att de får uppleva hur det känns att få berätta något som någon annan inte vet så mycket om och att själva få lära sig genom andras vetande om sitt levnadssätt/kultur.

Vi tror också att det skulle vara roligt för barnen om de får lära sig andra språk genom ord från vardagen på deras hemspråk som de kan använda sig av, det kan tillexempel vara vad ost heter på finska. I detta arbete startar vi med att vi vuxna delar med oss av våra ordförråd vilket sänder ut glädjen över att kunna förstå varandra genom olika språk.

Vi pedagoger har kommit överrens om att lära ut ett ord i veckan på våra egna hemspråk.

HUR BLEV DET? 

• En del är mer försiktiga och andra är mer framåt med var de kommer ifrån. Vid hemgång är det många av barnen som säger hej då till varandra och oss pedagoger på sitt hemspråk. Barnen ser väldigt stålta och glada ut då.
• Det gemensamma språket är engelska som vi pedagoger flitig använder oss av ihop med barnen men även mellan oss pedagoger. Vi har förstått att de svensktalande också vill känna sig stålta över att kunna mer än ett språk  genom att de ivrigt säger att de även kan prata engelska. När de säger detta ser de alltid glada ut. De skapar också språkljud som vi hör är tydligt på enelska.
• De lyssnar noga på samlingar  när vi har pratat om vad de äter till frukost där hemma. Vi pedagoger är noga att som inledning till detta prata om att vi kommer från olika länder och kan lära oss om hur vi kan göra på olika sätt. De har varit ivriga att själva få berätta hur de har det och på så sätt har vi förstått att det känts viktigt för dem.
• Som vi skrivit innan är barnen väl medvetna om att de kommer från olika länder. Så som vi  pedagoger uppfattar det hela så har vi sett att vi vuxna håller det levande genom att vi visar vårt intresse genom att vi ställer frågor och även om hur det är i våra egna hemländer. Detta har lett till att barnen mer än gärna berättar hur de lever när de hälsar på hos släktingar i sina hemländer.
• På samlingar då vi frågat om de tillexempel kan räkna upp till tio på engelska så har även de med annat språk hjälpt oss att räkna på deras språk.
• Vår ambition att barnen ska vara stålta över deras ursprung känner vi att vi har uppnått och det tycker vi är glädjande.

Vt 2018

Det ser ut ungefär som förra terminen bland barnens intresse för varandras kultur och språk.  På samlingarna har vi låtit barnen få styra mer och engagera sig. De som kunnat har bland annat fått räkna upp till tjuga på deras hemspråk. Nu känns det mer som att det blivit självgående för intresset för varandras språk. Vi hör dem tillexempel jämföra vad olika saker heter på varandras språk och vad de har gemensamt. Som exempel har de kommit fram till att yoghurt heter samma i deras hemländer när de jämför. Det är också många som tar med sig böcker då föräldrarna också ser att det fungerar väl att låta barnen ta med dem hit. Flera barn har även med sig böcker som är skrivna på deras hemspråk. I de fallen sitter vi  pedagoer och bläddrar i dem och är medundrande och  kan också fråga barnen om de vet vad boken handlar om. När barn tar med sig böcker på språk som vi vuxna behärskar har vi passat på att överätta dem under stora som små samlingar. Eftersom barnen tar med sig böcker på deras hemspråk har vi också förstått att de tycker om hur vi hanterar läsningen/berättandet kring böckerna.

Barns delaktighet och inflytande

MÅLFORMULERING: Varje barn i vår verksamhet ska vara medvetet om att det har möjlighet till delaktighet och inflytande i vår verksamhet.

VAR ÄR VI?

Vi pedagoger pratar ofta med barnen om att de har delaktighet och inflytande i olika situatiner.

Det vi frågat om är hur de vill ha det på sin hemvist, om de tillexempel skulle tycka att det vore roligt att vi köper hem ett visst lekmaterial. Vi har också frågat dem om vilka böcker de önskar att vi läser genom att demokratiskt räcka upp händerna och läser sedan ur den bok som får flest handuppräckningar. Innan vi för dessa dialoger med barnen förklarar vi att de har inflytande och vad det står för, att de kan påverka sin vardag.

VART SKA VI?

Arbetslaget ska verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan,

Att barnen fortsätter att ge önskningar och idéer visar att de är vana att bli lyssnade på.

Vi tror också att om barnen blir lyssnade på blir de också mer aktsamma om de saker som vi har tillsammans vilket vi redan sett nu.

Saker får mer betydelse om barnen tycker om det de får som det också blir om de varit med att önska dem.

HUR GÖR VI?

Genom  att vi rutinmässigt pratar om delaktighet och inflytande och att barnen samtidigt får erfarenhet av detta får de uppleva känslan av att bli hörda och att de verkligen har inflytande genom tillexempel demokratisk röstning.

HUR BLEV DET? 

-De flesta av barnen observerar mycket om vad som händer kring dem och är delaktiga genom samtal och är med och gör saker för verksamheten exempelvis ställa iordning stationer.

-Barnen tar både fram saker och är även nogranna att ställa tillbaka dem.

-Även då vi ska ha högläsning lyssnar de nogrannt då de vet att de kan påverka vilka böcker som ska läsas genom att tillexempel flest handuppräckningar läses. Många intressanta diskussioner har vi haft om varför barnen önskar läsa en bok och om att kompromissa så de flesta känner sig tillfreds eller känner att hen kan acceptera turordningen av böcker. 

Vt 2018

Vi har fortsatt med samma förhållningssätt då vi sett den goda effekten på barnens egna spontana initiativ vad det gäller delaktighet.

De har stor kreativitet bland annat i skapande då de vet att de har tillgänglighet till olika material. Vi ser dem ofta ha tagit fram material när vi talat om för dem att de har gott om tid på sig för fria aktiviteter. De flesta brukar dock vara nogranna att fråga om de kan ta av en sorts material då de vet att vi ibland sparar till speciellt bygge etc. Vi ser detta mer som ett sammarbete mellan varandra, vuxna så som barn.

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö98 Rev. 2016
• verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan,

  Lpfö98 Rev. 2016
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, inne­ håll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,

  Lpfö98 Rev. 2016
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

  Lpfö98 Rev. 2016
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och

  Lpfö98 Rev. 2016
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla

  Lpfö98 Rev. 2016
• barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och

  Lpfö98 Rev. 2016