Materians uppbyggnad

I det här momentet knyts säcken ihop! Genom fördjupade kunskaper om atomens byggnad och periodiska systemet ges du bättre förutsättningar att förstå varför och hur kemiska reaktioner sker.

När du är färdig med det här området ska du:

• kunna namnet på partiklarna i atomen och vilken laddning de har
• kunna förklara varför atomer är oladdade
• veta vad atomnumret visar
• veta hur grundämnena är ordnade i det periodiska systemet
• veta vad elektronskalen kallas och hur många elektroner de har plats för
• kunna vilken skillnad det är på grupp och period
• kunna ange kemiska egenskaper för alkalimetaller, halogener och ädelgaser
• kunna berätta hur joner bildas och ge exempel på vanliga joner
• veta skillnaden mellan en atom och en jon
• kunna namn och laddningstal för några positiva och negativa joner
• veta vad som menas med ädelgasstruktur
• känna till det tre kemiska bindningarna; jonbindning, metallbindning och molekylbindning
• veta vad en jonförening är
• kunna redogöra för metallernas typiska egenskaper
• kunna beskriva några viktiga metaller och vad de används till
• kunna ge exempel på hur metaller framställs
• kunna beskriva några viktiga icke-metaller och vad de används till
• känna till hur man skriver formler för kemiska föreningar och kemiska reaktioner

 

Hur ska vi arbeta?

• genomgångar och diskussioner
• laborativa moment och skriftliga rapporter (resultat och slutsats)
• instuderingsuppgifter, begreppslista 
• kortare filmer
• Skriftligt prov fredag v 49, kap 4 s 163-197 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.