Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

SO åk 5

Skapad 2017-09-06 10:35 i Andersbergsskolan Halmstad
SO består av ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi. Vi kommer att arbeta med dessa ämnen i perioder. Vi kommer att använda oss utav olika läroböcker och material i varje ämne. Efter varje period kommer vi att utvärdera elevernas kunskaper.
Grundskola 4 – 6 Samhällskunskap
SO består av ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi. Vi kommer att arbeta med dessa ämnen i perioder. Vi kommer att använda oss utav olika läroböcker och material i varje ämne. Efter varje period kommer vi att utvärdera elevernas kunskaper.

Innehåll

Historia, Vasatiden & Stormaktstiden

 

v. 19 – Vasatiden kap 1,2 och 3.


v. 20 – Vasatiden kap 4 och 5


v. 21 – Stormaktstiden kap 5


v. 22 – Stormaktstiden kap 5


v. 23 – Uppgift


v. 24 – Uppgift


Material:


Lärarhandledning Vasatiden, Aktivitetsbok (arbetshäfte Vasatiden), Arbetsbok Vasatiden, Grundbok Stormaktstiden (Blå), Lärarhandledning Stormaktstiden (Blå).


Bildresultat för vasatiden bonniers Bildresultat för vasatiden bonniers utbildning


VASATIDEN


v. 19: Kapitel 1 – Vasatiden s. 4-11, Kapitel 2 – Gustav Vasa styr Sverige s. 12-19, Kapitel 3 – Hänt på landet s.20-23.


v. 20: Kapitel  4 – Staden och silvret s. 24-31, Kapitel 5 – Barnen Vasa s. 32-39.


 


STORMAKTSTIDEN  - Kapitel 5


v. 21: S. 67-76 – Trettiåriga kriget, Historien om regalskeppet Vasa, Kvinnor i krigstid


v. 22: S. 77 – 87 – Drottning Kristina, Sverige blir stormakt, Fest på 1600-talet, Danska landskap blir svenska.


 


v. 23 – Påbörja uppgift


v. 24 – Avsluta uppgift

 

Hur ska vi lära oss detta?

Genomgång inför varje arbetsområde

Genomgång under varje arbetsområde för att återupprepa viktiga begrepp

Arbeta med texter

Arbeta med instuderingsfrågor kopplade till texten

Läxor kommer att förekomma

I slutet på varje arbetsområde kommer vi att ha någon form av bedömningsuppgift

 Vad kommer att bedömas?

Hur aktiv du är i ditt lärande/ att du visar att du lyssnar och själv frågar och pratar

Hur du visar dina kunskaper och förståelse muntligt

Hur du svarar på instuderingsfrågor

Bedömningsuppgiften

Uppgifter

  • Jämförelse Hinduism/Buddhism

  • Tankekarta med bildspel

  • Argumentation partier

  • Geografi Redovisning

  • Tidslinje

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
    Sh
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
    Sh
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
    Sh
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
    Sh
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
    Sh
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
    Sh

Matriser

Sh
SO åk 5

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Grundläggande kunskaper
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.
Använda begrepp
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt.
Föra resonemang
Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Samhällsfrågor
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument.
Mänskliga rättigheter
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen
Demokrati
Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Källkritik
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Sh
Religion åk 5

Når delar av målet
Når målet väl
Når målet mycket väl
Grundläggande kunskaper
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Kristendom och Sverige
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Kunskaper om Hinduismen och Buddhismen
Du har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till Hinduismen och Buddhismen.
Du har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till Hinduismen och Buddhismen.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till Hinduismen och Buddhismen.
Jämföra religioner
Du kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan även visa på enkla samband mellan hur människorna visar sin tro och centrala tankegångar inom Hinduismen och Buddhismen.
Du kan föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan även visa på enkla samband mellan hur människorna visar sin tro och centrala tankegångar inom Hinduismen och Buddhismen.
Du kan föra välutveck­lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Du kan även visa på enkla samband mellan hur människorna visar sin tro och centrala tankegångar inom Hinduismen och Buddhismen.
Etik och moral
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: