👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bokläsning och förberedelse inför muntligt np i svenska

Skapad 2017-09-06 14:14 i Kristinebergskolan Oskarshamn
Mall att skapa egen LPP enligt Oskarshamnsmodellen. Gör så här: Kopiera mallen och koppla till önskade ämnen i lgr11 samt välj åldrar på eleverna den ska användas för. Spara utkast och gå sen in och fyll på med innehåll - i de vita fälten. Rubrikerna ska vara kvar. OBS! Du behöver inte skriva in kursplanernas delar utan kan koppla till dem via "koppla" knappen.
Grundskola 7 – 9 Svenska
Under det här arbetsområdet kommer du att få möjlighet att läsa en skönlitterär bok och att öva din muntliga förmåga för att känna dig förberedd inför NP i svenska.

Innehåll

Kursplan i ämnet

Syftet med arbetsområdet/undervisningen är:

formulera sig och kommunicera i tal och skrift

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Delar ur det centrala innehållet som fokuseras på under arbetsområdet är:

Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Arbetssätt och undervisning

Du kommer att läsa en skönlitterär bok och arbeta med uppgifter som hör till bokens innehåll. Du kommer även att få förbereda och genomföra muntlig redovisning och samtal i en liten grupp.

Visa vad du lärt dig

Det som ligger till grund för bedömning är dina inlämnade läsuppgifter och muntlig redovisning och samtal som genomförs under dessa veckor. Samtalet/redovisningen byger på gammalt NP i svenska.

Tidsram

36-43 

 

Bedömning

 

Matriser

Sv
Oskarshamns kommun skriftlig omdömesmatris Svenska år 7 - 9

Läsa och förstå olika slags texter anpassade för årskursen
Se kommentar
Uppfattar delar av innehållet eller tydligt framhävda detaljer i texten. Hittar endast ”precis där ”-frågor.
Kan förstå det huvud -sakliga innehållet, väsentliga detaljer och tydliga budskap i texten.
Kan förstå innehållet såväl detaljer som budskap utifrån egna erfarenheter och omvärldsuppfattning.
Kan förstå innehållet såväl detaljer som budskap utifrån egna erfarenheter och omvärldsuppfattning och kan självständigt använda och dra slutsatser.
Tala på en årskursanpassad nivå
-samtala -diskutera -argumentera -muntlig redogörelse Se kommentar
Deltar inte i samtal. Genomför en enkel redogörelse där budskapet inte når fram.
Kan delta i samtal med enkla och till viss del underbyggda argument. Klarar att förbereda och genomföra en enkel redogörelse anpassad till mottagaren.
Kan delta aktivt i samtal med underbyggda argument. Klarar att förbereda och genomföra en redogörelse anpassat till mottagaren.
Kan föra samtal med bredd och fördjupning med underbyggda argument. Kan genomföra välutvecklade, muntliga redogörelser med god anpassning till syfte och mottagare.

Första bedömningsnivån (andra kolumnen från vänster) beskriver en nivå som inte når godtagbara kunskaper. Kommentar:För en elev som inte når första bedömningnivån för en förmåga, lämnas rutorna ofärgade. I kommentarrutan under matrisen beskriver läraren på vilken nivå eleven bedöms befinna sig på. För en elev som inte riktigt når alla mål för en viss förmåga (inom en viss ruta) kan läraren nyttja samma kommentarruta för att beskriva vilka delar eleven har kvar att utveckla för att nå nästa nivå. Begreppsförklaring: Genre- Skriver eleven en berättande text ska den ha tydlig inledning, handling och avslut. Skriver eleven sakprosa ska den innehålla grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Språkliga normer- I texterna använder eleven de skiljetecken som är adekvat för årskursen. I åk 3krävs att de kan stor bokstav, punkt, frågetecken. De ska också i åk 3 kunna stava ord som eleven ofta använder och är ofta förekommande i elevnära texter. Ortografisk helordsläsning – Eleven läser orden som ordbilder istället för att ljuda ihop orden.