👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Geometri 8a och 8b
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/uppsala/bjorkvallskolan/uppsala_8a36/3161545702_1504786808704.geometriska figurer.jpg
Skapad 2017-09-07 14:18
i Björkvallsskolan Uppsala
unikum.net
Ekvationer år 7
Grundskola
7 – 9
Matematik
Geometri, Area och volym.
Innehåll
Så här kommer vi att arbeta
Du kommer att bedömas utifrån hur väl du kan:
- Beräkna omkrets och area av cirkel och cirkelsektor.
- Beräkna volym och begränsningsytans area av en cylinder.
- Beräkna volym av spetsiga kroppar och klot.
- Omvandla enheter för sträcka, area och volym.
- Använda kalkylblad och rita med kod.
Begrepp som du ska kunna använda är: dimension, längd, sträcka, volym, yta, area, kropp, meter, kvadratmeter, kubikmeter, omkrets, cirkel, diameter, radie, hektar, cirkelbåge, cirkelsektor, basyta, cylinder, mantelyta, begränsningsyta, kon, pyramid, klot.
Du kommer att bedömas enligt fem förmågor: metoder, begrepp, problemlösning, kommunikation och resonemang.
Arbetsgång
Du planerar själv ditt arbete utifrån dina mål och förutsättningar. Hinner du färdigt med ditt veckomål innan veckan är slut, fyller du på med fler mål. Hinner du inte färdigt eller känner att du inte förstår så jobbar du med samma mål nästa vecka.
Du kan själv välja mellan blåa, gröna och röda sidor. När du känner att du kan samtliga mål för området säger du till läraren att du vill göra prov. Prov kommer att kunna skrivas på torsdagar.
Exempel på hur ett veckomål kan se ut:
Lärandemål: Jag ska lära mig vad dimensioner är, använda rätt längdenheter och kunna räkna ut cirkelns omkrets.
Arbetsmål: Jag ska göra sidorna 56,57,58 och 59.
Utvärdering: Jag har gjort mina arbetsmål och känner att jag delvis kan det. Jag behöver dock träna mer på att räkna ut cirkelns omkrets på delar av en cirkel.
Kopplingar till läroplanen
- Centralt innehåll
-
Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.Ma 7-9
-
Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.Ma 7-9
-
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.Ma 7-9
-
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.Ma 7-9
-
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.Ma 7-9
-
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.Ma 7-9
-
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.Ma 7-9
Matriser
Kunskapskraven Lgr 11 Åk 7-9
Kunskapskraven
|
|||
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
|
Problemlösning
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
|
Resonemang
|
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
|
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatets rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
|
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
|
Begrepp
|
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
|
Metod
|
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
|
|
Kommunikation
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler,algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler,algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
|
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
|
