👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Europa- en del av världen
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/1998465594_1418049823470_scaled.png
Skapad 2017-09-07 14:29
i Tjärnaängskolan Borlänge
unikum.net
Hur är det att leva i vår världsdel Europa? Hur ser det ut i de olika delarna och hur har människan påverkat och påverkats av landskapets olika möjligheter.
Grundskola
5 – 6
Geografi
Samhällskunskap
V. 37-43
Europa- en del av världen
Vi ska lära oss mycket om Europa och EU, dess länder och befolkning, klimat och naturresurser.
Innehåll
Vi studerar natur och livsmiljöer i olika delar av Europa
Hur har människorna anpassat sig till olika klimat och utnyttjat naturtillgångarna?
Vi studerar kartkunskap och namngeografi
Vi studerar olika länder och tränar in viktiga platser och begrepp.
Vi studerar politiska och ekonomiska strukturer
Vi studerar hur länder styrs.
Vi studerar människors levnadsvillkor.
Konkritiserade mål
- kunna namn och läge på de flesta av Europas länder.
- ha kunskap om jordens resurser, hur de är fördelade och deras kretslopp.
- kunna använda och förklara centrala ord och begrepp som vi använt.
- kunna ge någon förklaring till Europas befolkningsfördelning.
- förklara något om olika levnadsvillkor i Europa och några orsaker varför det är så.
- veta vad EU är och vad de länder som ingår i EU samarbetar kring.
Hur ska vi jobba?
- Vi jobbar tillsammans om Europas klimat, miljö och naturtyper.
- Vi läser om de olika länderna i Europa.
- Vi jämför olika länder.
- Vi ser på film om Europa och EU.
- Du använder dig av olika källor som faktaböcker, atlas, filmer och Internet.
- Vi använder blindkartor och Seterra för att träna namngeografi.
- Vi diskuterar olika levnadsvillkor och dess orsaker
DDet här kommer jag att bedöma:
- din förmåga att använda geografiska begrepp på ett fungerande sätt,
- dina kunskap om Europas namngeografi,
- dina kunskap om Europas namngeografi,
- dina kunskap om jordens resurser,
- din förmåga att på ett enkelt sätt beskriva hur befolkningen är fördelad i Europa,
- din förmåga att resonera om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i Europa.
- din förmåga att på ett enkelt sätt beskriva hur befolkningen är fördelad i Europa,
- din förmåga att resonera om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i Europa.
-din förmåga att resonera kring hur länder styrs
Kopplingar till läroplanen
- Centralt innehåll
-
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.Ge 4-6
-
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.Ge 4-6
-
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.Ge 4-6
-
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.Ge 4-6
-
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.Ge 4-6
-
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.Sh 4-6
-
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.Sh 4-6
Matriser
Europa- en del av världen
Rubrik 1 |
||||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | |
|---|---|---|---|---|
|
Natur och kulturlandskap I
Dina kunskaper om natur och kulturlandskap
|
Du är på väg att få grundläggande kunskaper om natur och kulturlandskap
|
Du har grundläggande kunskaper om natur och kulturlandskap
|
Du har goda kunskaper om natur och kulturlandskap
|
Du har mycket goda kunskaper om natur och kulturlandskap
|
|
Natur och kulturlandskap II
Din förmåga att resonera om samband mellan natur och kulturlandskapet
|
Du är på väg att kunna göra enkla och till viss del underbyggda resonemang om sambanden mellan naturen och människans användning av naturen.
|
Du kan göra enkla och till viss del underbyggda resonemang om sambanden mellan naturen och människans användning av naturen.
|
Du kan göra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om sambanden mellan naturen och människans användning av naturen.
|
Du kan göra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om sambanden mellan naturen och människans användning av naturen.
|
|
Befolkning
Din förmåga att resonera kring hur befolkningen i europa är fördelad.
|
Du är på väg att kunna göra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur befolkningen är fördelad och ge något exempel på varför.
|
Du kan göra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur befolkningen är fördelad och ge något exempel på varför.
|
Du kan göra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur befolkningen är fördelad och ge några exempel på varför.
|
Du kan göra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur befolkningen är fördelad och ge fler exempel på varför.
|
|
Begrepp
Din förmåga att använda geografiska begrepp
|
Du är på väg att kunna använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt
|
Du kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
|
|
Kartboken
Din förmåga att använda kartboken som hjälp för att söka information
|
Du är på väg att kunna använda kartboken på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du kan använda kartboken på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du kan använda kartboken på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Du kan använda kartboken på ett väl fungerande sätt.
|
|
Namngeografi
Dina kunskaper om namngeografi och din förmåga att läges och storleksbestämma olika geografiska platser.
|
Du är på väg att få grundläggande kunskaper om namngeografi och kunna med viss säkerhet läges och storleksbestämma olika geografiska platser.
|
Du har grundläggande kunskaper om namngeografi och kan med viss säkerhet läges och storleksbestämma olika geografiska platser.
|
Du har goda kunskaper om namngeografi och kan med relativt god säkerhet läges och storleksbestämma olika geografiska platser.
|
Du har mycket goda kunskaper om namngeografi och kan med god säkerhet läges och storleksbestämma olika geografiska platser.
|
|
Samhällsstrukturer
Du kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och kan beskriva enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
|
Eleven är på väg att kunna undersöka hur sociala, mediala, rättsliga och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och att kunna beskriva enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
|
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och kan beskriva enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
|
Du kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och kan beskriva förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.
|
Du kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och kan beskriva komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.
|
|
Samhällsstrukturer
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
|
I beskrivningar har eleven svårt att använda begrepp på ett fungerande sätt och att utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
|
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
|
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
|
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
|
