Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Favorit matematik 2 B kap.2
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2138448920_1426690967786_scaled.png
Skapad 2017-09-08 16:49
i Marnässkolan Ludvika
unikum.net
Från addition till multiplikation, multiplikation med 2, 10 och 5.
Grundskola
1 – 3
Matematik
Här får du börja bekanta dig med ett nytt räknesätt, multiplikation.
Innehåll
Vad vi ska lära oss. Varför just detta?
Vi ska lära oss sambandet mellan addition och multiplikation:
2+2+2=6 3*2=6
Vi ska lära oss multiplikation med 2, 3, 4, 5 och 10.
Vi ska lära oss kommutativa lagen i multiplikation: 5*2=2*5
Vi ska lära oss att tolka textuppgifter och välja räknesätt vid problemlösning.
Hur ska vi lära oss detta?
Vi har gemensamma genomgångar.
Vi arbetar på med White boards.
Vi arbetar i Favorit matematik.
Vi leker mattelekar.
Vi färdighetstränar på arbetsblad, dator eller lärplatta.
Vi spelar mattespel.
Vad som kommer att bedömas:
Du ska kunna sambandet mellan addition och multiplikation.
Du ska kunna multiplikationstabellerna 2,3,4,5 och 10.
Du ska kunna lösa enkla problemlösningsuppgifter.
Hur du får visa vad du kan:
Du deltar aktivt på lektionerna.
Du gör diagnosen Vad har jag lärt mig?
Du får göra ett prov i matematik.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,Ma
- Centralt innehåll
-
Ma 1-3 -
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.Ma 1-3
- Kunskapskrav
-
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.Ma 3
Matriser
Matematik - målen att nå i år 3
Problemlösning |
||
| når målen | träna mer | |
|---|---|---|
|
Du kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
|
|
|
|
Du beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
|
|
|
Begreppsförståelse |
||
| når målen | träna mer | |
|
Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dom i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
|
|
|
Du kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
|
|
|
|
Du kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
|
|
|
Taluppfattning |
||
| når målen | träna mer | |
|
Du har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
|
|
|
|
Du visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
|
|
|
|
Dessutom kan du använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
|
|
|
|
Du kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
|
|
|
Metoder |
||
| når målen | träna mer | |
|
Du kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
|
|
|
|
Du kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
|
|
|
|
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
|
|
|
|
Du kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
|
|
|
|
Du kan även avbilda och utifrån instruktioner konstruera enkla geometriska objekt.
|
|
|
|
Du kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
|
|
|
|
Du kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
|
|
|
|
Du kan dessutom vid olika slag av undersökningar i väkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
|
|
|
Resonemang |
||
| når målen | träna mer | |
|
Du kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
|
|
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
