Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Undervisning LJUD - Resarö förskolor

Skapad 2017-09-11 14:46 i Gamla Överby förskola Vaxholm Stad
Undervisningsstund. Samplanerad undervisning för förskollärare och arbetslag inom UndIF 2015-2018 Vaxholms stad
Förskola
LJUD - Undervisning med sinnena som kompass Fördjupning läsåret 2017/2018 för Resarö förskolor

Innehåll

 LJUD - Undervisning med sinnena som kompass

Fördjupning läsåret 2017/2018 för Resarö förskolor - Överby förskola och Ytterby förskola

 

Innehåll

  • Vi dyker ner i temat ljud​
  • Vi fördjupar oss i undervisning​
  • Vi arbetar utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet​
  • Vi använder oss av estetiska lärprocesser​
  • Vi utforskar med digitala verktyg
  • Vi använder oss av estetiska lärprocesser​
  • Vi fördjupar oss med hjälp av våra sinnen i temat LJUD. ​
  • Vi undersöker om ljud har färger, ljus, smaker, lukter eller känns det taggigt eller mjukt. ​
  • Vi använder oss av bild, skulptur, musik, drama, rörelse, film, foto, dans och andra estetiska uttryck för att gestalta LJUD.

     

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

  • Vetenskaplig grund – vi kopplar till undervisningsteori​
  • Postkonstruktionistisk​
  • Transdisciplinär​
  • Rhizomatisk​
  • STEAM – Science, Technology, Engineering, Art, Mathematics

Vi funderar över

  • Vilka pedagogiska digitala verktyg har vi?
  • Vad kan vi göra med dem?
  • Hur kan barnen få kunskap och inflytande kring dem?
  • Hur kan barnen bli delaktiga i dokumentations- och reflektionsprocessen?

Mål 

Alla barn ska under ht 2016/vt 2017 ges möjlighet att utforska LJUD med såväl digitala som analoga verktyg samt genom   

Alla pedagoger reflekterar kring begreppet UNDERVISNING

 

Syfte

För pedagogerna 

  • Syftet med projektet  är att inspireras och reflektera kring UNDERVISNING med utgångspunkt från sinnena med temat LJUD​
  • Vi skapar samsyn kring begreppet UNDERVISNING
  • Kompetensutveckling i digital didaktik, digitala medier, estetiska lärprocesser, barns inflytande och naturvetenskap i samband med LJUD

För barnen

  • Ge barn möjligheter och utmaningar i att undersöka och utforska begreppet LJUD.
  • Ge barnen de språkliga begreppen kopplat till ljud.
  • Lyssna efter ljud, identifiera, urskilja och sortera ljud.
  • Uttrycka sina tankar, idéer, hypoteser och känslor genom det verbala språket och genom olika estetiska uttryck kring ljud.  

 

Strävansmål 

  • Barnen blir fokuserade och koncentrerade
  • Barnen känner lust och glädje i att arbeta med ljud 
  • Barnen kan identifiera, urskilja och sortera ljud
  • Barnen kan använda olika appar kopplade till ljud 
  • Barnen kan använda de språkliga begreppen i samband med ljud 
  • Barnen kan skapa ljud på olika nivåer, såsom egna ljud, vardagsljud, med material och med instrument
  • Barnen kan uttrycka med olika estetiska uttryck vad ljud är 
  • Barnen vet hur ljud uppstår och hur de förstärks
  • Barnen vet vilka ljud som finns runtom i deras vardag 
  • Barnen vet hur örat är konstruerat för att uppfatta ljud
  • Barnen kan bygga en ljudkonstruktion 
  • Barnen kan uttrycka en idé, hypotes eller en tanke de har runt ljud
  • Barnen kan tillverka instrument

 

  • Pedagogen kan med introduktionen som grund fortsätta den pedagogiska utvecklingen med LJUD tillsammans med hela avdelningen såväl barn som pedagoger
  • Pedagogen kan använda digitala didaktiska hjälpmedel samt estetiska lärprocesser i sin undervisning.
  • Pedagogen kan reflektera kring undervisningsbegreppet

 

Aktivitet 

Varje avdelning träffas vid tre undervisningstillfällen.

En pedagog - samma vid varje tillfälle

4 barn - samma vid varje tillfälle

Vi arbetar utifrån barnens intresse, förmåga och behov

Här är förslag på vad tillfällena kan innehålla.

  • Ljudverkstad – vi meckar och undersöker ljud​
  • Vad låter? - Ljud, oljud, musik, sång, instrument, prat, maskiner, löven, tystnaden.  ​
  • Lyssnandet. Vi identifierar och lyssnar på olika ljud på förskolan, i skogen eller på gården. ​
  • Vi letar upp en miljö och spelar in ljud ​
  • Vi skapar egna ljud med burkar, gummisnoddar, tegelpannor. ​
  • Kroppens olika ljud. Hjärtat, andningen, rösten. ​
  • Ljudvågor - hur skapas ljud? Vi synliggör ljud.​
  • Frekvens och resonans – vi undersöker olika material. Varför låter olika material olika? ​
  • Ljudteknik - Vi samlar på ljud med hjälp av smartphone eller diktafon ​
  • Ljudmemory – vi kopplar ihop ljud och bild. Vi gör ett eget ljudmemory – spelar in ljud  ​
  • Vi bygger en högtalare - vi provar konstruktionen och funktionen hos en vanlig teknisk innovation i vår vardag – högtalaren ​
  • Hur kan en banan spela piano? Vi undersöker makey-makey. Vad är elektricitet?  ​
  • Vi gör en film med ljudeffekter. Vad kan ljud symbolisera i en film; rädsla, aktivitet, romantik. ​
  • Vi ritar olika ljud, sjunger ljud, rör oss som olika ljud, vi målar ljud. ​
  • Vi skapar en egen ljudmaskin

Vi tittar tillsammans på det vi gjort. Var och en får berätta som vill.  Av dokumentationen kanske det samtidigt blir ett bildspel där barnens undersökande och lärande synliggörs. Barnen och pedagogerna vidarebefordrar vad de upplevt till de övriga på avdelningen.

 

Upplägg

  • Från avdelningen: 1 pedagog, ca 4 barn
  • Från Resarö förskolor: Eva Tuvhav Gullberg
  • Förberedelse: Eva möter pedagog för att höra i vilka processer barnen är i. Hur kan vi applicera ett fördjupat lärande kring ljud utifrån barnens behov? Vi undersöker också vilka kompetenser och tankar som finns hos pedagogerna på avdelningen.
  • Därefter följer 3 tillfällen för varje avdelning med samma pedagog och samma barn
  • Eva planerar och leder undervisningstillfällena. Pedagogen dokumenterar och assisterar.
  • Vi planerar för det digitala lärandet och vilka estetiska lärprocesser som kan användas.
  • Vi använder oss av den matris för analys och reflektion som finns i denna pedagogiska planering: UNDERVISNINGSSTUND
  • Pedagogen som deltar ska förmedla sina erfarenheter vidare till de andra pedagogerna på avdelningen.
  • Vid första PUT efter de tre tillfällena ska avdelningen göra en plan för hur erfarenheterna ska förmedlas till de andra och hur LJUD-projektet ska fortsätta
  • LJUD-projekten redovisas under vårterminen 2017

 

Schema (alla tider är ungefärliga och anpassas till barngruppens behov)

9.15 - 9.30 Fruktstund och reflektion från tidigare tillfälle

9.30 – 10.20 Arbete med ljud 

10.20-10.25 Vi ställer i ordning för reflektion.

10.25-10.40 Reflektion och ev bildvisning 

 

Några länkar för inspiration

Film Undervisning i ​förskolan

En sång om ljud från UR

Hoppande musik - ljudvågsutforskande 

 

 

Eva Tuvhav Gullberg 

Ateljerista Resarö förskolor, Vaxholms stad

eva.tuvhavgullberg@vaxholm.se

08-52242655

070-7556035

 

 

 

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan,
    Lpfö98 Rev. 2016

Matriser

UNDERVISNINGSSTUND. Underlag för samplanering, samreflektion och samanalys

Cykel 1. Samplanering i arbetslag
Här fyller ni i planering inför undervisningsstunden. Var ska vi?
Cykel 1. Samreflektion, -utvärdering & samanalys.
Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter första genomförandet av undervisningsstund. Hur gick det? Varför gick det som det gick?
Cykel 2. Samplanering i arbetslag. Förbättrad undervisningsstund.
Här fyller ni i en ny förbättrad planering som ska vara så lik den första som möjligt men med de justeringar som krävs för en ännu bättre undervisningsstund. Hur går vi vidare?
Cykel 2. Samutvärdering & samanalys.
Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter andra förbättrade genomförandet av undervisningsstund. Deadline 31/3 Hur gick det? Varför gick det som det gick? Vad har vi lärt oss? Vilka lärdomar tar vi med oss in i nätverket?
Undervisningens ramar: Antal barn
Stödfrågor planering: Hur många barn? Vilka barn? Vilken sammansättning av barn och varför? Stödfrågor utvärdering: Vilken effekt antalet och sammansättningen av gruppen på undervisningsstunden?
Undervisningens ramar: Plats för undervisningsstunden
Stödfrågor planering: Var ska undervisningsstunden äga rum? Varför väljs den platsen? Stödfrågor utvärdering: Vilken påverkan fick valet av plats på undervisningsstunden?
Undervisningens ramar: Tidpunkt
Stödfrågor planering: När ska undervisningsstunden ske på dagen? veckodag? Hur länge? Stödfrågor utvärdering: Vilken effekt på undervisningsstunden fick valet av tidpunkt?
Undervisningens ramar: Förberedelser
Stödfrågor planering: Vilket material planerar ni att använda? Hur ska materialet presenteras? Hur involveras barnen i planering av förberedelser? Hur ska barn och vuxna organiseras? Vem gör vad? Stödfrågor utvärdering: Hur påverkade förberedelserna undervisningsstunden? Hur fungerade samarbetet? Vad kan göras bättre nästa gång?
Undervisningens kärna: Undervisningsstundens innehåll (kortfattat )
Stödfrågor planering: Hur ska undervisningsstunden genomföras? Vilket lärande syftar den till att utveckla? Vilka läroplansområden under avsnitt 2.2 omfattas? Vilka frågor planerar ni att ställa? Hur planerar ni att utmana barnen under genomförandet? Stödfrågor utvärdering: Hur gick genomförandet? Vilka frågor ställdes? Gick det som ni hade planerat? Vilket förändrat kunnande kan ni se? Vad kan förbättras? Hände något oväntat? Vilka aspekter blev bättre än ni tänkt?
Undervisningens synliggörande: Dokumentation
Stödfrågor planering: Hur ska undervisningsstunden dokumenteras? Vem/vilka dokumenterar? Hur planerar ni att synliggöra barns förändrade kunnande? För er i arbetslaget? För barnen? För nätverksgruppen? Stödfrågor utvärdering: Passade dokumentationsformen denna undervisningsstund? Vilka aspekter med dokumentationen kan förbättras?

Ny rubrik

Cykel 1. Samplanering i arbetslag
Här fyller ni i planering inför undervisningsstunden. Var ska vi?
Cykel 1. Samreflektion, -utvärdering & samanalys.
Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter första genomförandet av undervisningsstund. Hur gick det? Varför gick det som det gick?
Cykel 2. Samplanering i arbetslag. Förbättrad undervisningsstund.
Här fyller ni i en ny förbättrad planering som ska vara så lik den första som möjligt men med de justeringar som krävs för en ännu bättre undervisningsstund. Hur går vi vidare?
Cykel 2. Samutvärdering & samanalys.
Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter andra förbättrade genomförandet av undervisningsstund. Deadline 31/3 Hur gick det? Varför gick det som det gick? Vad har vi lärt oss? Vilka lärdomar tar vi med oss in i nätverket?
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: