Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Muntlig framställning

Skapad 2017-09-11 15:31 i Björkvallsskolan Uppsala
Grundskola 9 Svenska
Konsten att tala är inte medfödd utan något som var och en kan träna och bli bättre på. Redan antikens greker förstod detta och skaffade sig utbildning i retorik, talekonst, för att komma någonstans i samhället. I dagens amerikanska skolor har man länge haft "speech", talekonst, som ett eget ämne på schemat. Det här arbetsområdet ska ge dig en vilja, vana och förmåga att tala i olika sammanhang inför både små och stora grupper av lyssnare.

Innehåll

Såhär kommer vi att arbeta:

Under lektionerna kommer ni att få lära er om olika typer av muntlig framställning (se lektionsplaneringen). Ni kommer att få göra olika övningar i mindre och större grupper. De flesta övningar kommer vi att arbeta med endast under lektionstid, men ibland kommer ni att behöva förbereda er även hemma.

När arbetsområdet är avslutat ska du:

- Känna till vad man ska tänka på vid högläsning och ha läst en kortare text högt för en liten grupp klasskamrater

- Känna till vad som kännetecknar ett bra samtal och en god lyssnare

- Känna till vad som menas med att berätta, redovisa och presentera samt ha återberättat en saga muntligt för en liten grupp klasskamrater

- Ha föreberett och hållit ett kort tal för en grupp klasskamrater

- Känna till retoriska knep för ett argumenterande samtal, kunna lägga fram argument och motargument

- Ha deltagit i en debatt i klassen

Uppgifter

  • Lektionsplanering

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
    Sv  7-9
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
    Sv  7-9
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  7-9
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Sv  7-9
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Samtala - elevmatris Björkvallsskolan

Samtala

Nedanstående utgår från kunskapskraven i kursplanen för ämnet svenska som beskriver att eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter och argument och föra samtalen och diskussionerna framåt.
Förnivå
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Tala själv och samspela
Hur jag yttrar mig i samtalet.
Jag deltar sparsamt i samtal.
Jag deltar med frågor och argument i samtal.
----------------->
Jag är drivande och visar förmåga att engagera andra i samtalet.
Jag vänder mig till flera och kopplar ihop vad andra har sagt.
Jag behöver stöd för att delta i samtalet.
Jag kopplar det jag säger till ämnet och till vad någon annan har sagt.
Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att t. ex. kommentera, argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra.
Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att sammanfatta, tolka, dra slutsatser och föreslå lösningar.
Lyssna - reflektera och samspela
Hur jag lyssnar på andra.
Jag visar att jag lyssnar - reflekterar och samspelar - genom att till exempel nicka och "hm:a".
Jag visar att jag lyssnar - reflekterar och samspelar - genom att säga något, t. ex. "Jag håller med".
Jag visar att jag lyssnar - reflekterar och samspelar - genom att argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra.
Jag visar att jag lyssnar - reflekterar och samspelar - genom att sammanfatta, tolka, säga något eget och dra egna slutsatser.

Sv
Tala - elevmatris Björkvallsskolan

Tala

Förnivå
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Mottagare
Hur min muntliga text fungerar för den som lyssnar.
Min text är till stora delar begriplig för lyssnarna.
Min text är begriplig för lyssnarna som också förstår textens syfte.
Min text står på egna ben och kommunicerar ganska väl med lyssnarna i enlighet med textens syfte.
Min text står på egna ben och kommunicerar mycket väl med lyssnaren i enlighet med textens syfte.
Jag har oftast gjort lämpliga språk- och stilval med tanke på textens syfte och dem som lyssnar.
Jag har gjort lämpliga språk- och stilval utifrån textens syfte och dem som lyssnar.
Jag har gjort lämpliga och finessrika språk- och stilval utifrån textens syfte och dem som lyssnar.
Språket jag använder stödjer mitt samspel med lyssnarna.
Språket jag använder stödjer framgångsrikt mitt samspel med lyssnarna.
Min text är uppbyggd så att man i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Min text är uppbyggd så att man tar till sig och förstår innehållet .
Min text har en tydlig struktur som gör den lätt att följa. Min text är relativt väl sammanhållen och har inga omotiverade tankeluckor.
Min text är logiskt uppbyggd, väl sammanhållen och väl avgränsad.
Jag håller mig nära källan (när jag använder källor).
Jag visar på viss självständighet gentemot källan (när jag använder källor).
Min text är självständig gentemot källan (när jag använder källor).
Jag låter olika källor samspela (när jag använder källor).
Min text visar att jag försöker anpassa mig till lyssnarnas tänkande och språkförståelse.
Textens genre
Hur strukturen och språket i mitt tal stämmer med genrens mönster.
Jag försöker anpassa struktur och språk till textens syfte och innehåll.
Strukturen och språket jag använder lämpar sig för textens syfte, innehåll och lyssnare.
------------------>
Strukturen och språket samspelar med innehållet på ett sätt som också lämpar sig för textens syfte och lyssnare.
Jag försöker följa genrens mönster.
Jag följer genrens mönster något mekaniskt.
Jag följer genrens mönster på ett levande sätt.
Jag utvecklar genrens mönster på ett kreativt sätt.
Jag vänder mig till läraren eller några klasskamrater och visar visst engagemang.
Jag vänder mig till flera lyssnare vid flera tillfällen.
Jag vänder mig till alla lyssnare vid flera tillfällen.
Jag har genomgående utmärkt kontakt med lyssnarna.
Jag anpassar till viss del röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Jag anpassar tydligt röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Jag anpassar effektivt och medvetet röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Jag försöker att utnyttja rummets dimensioner efter situationen.
Jag utnyttjar rummets dimensioner efter situationen.
Jag utnyttjar effektivt och medvetet rummets dimensioner efter situationen.
Jag inspireras av lyssnare och situation så att den muntliga textens innehåll påverkas.
Hur mina lyssnare samspelar med och visar tillit för mig.
Mina lyssnare visar enstaka exempel på uppmärksamhet och intresse.
Mina lyssnare visar flera exempel på uppmärksamhet och intresse.
Mina lyssnare visar genomgåendeuppmärksamhet och intresse.
Mina lyssnare visar tydligt engagemang genom uppmärksamt lyssnande och märkbart intresse.
Den muntliga texten i sin helhet
Min muntliga text visar att jag har kommit ett stycke i min utveckling att tala inför andra.
------------------>
------------------>
Min muntliga text visar att jag har kommit mycket långt i min utveckling att tala inför andra.
Med hjälp av röst, tal och kropp skapar jag i någon mån tillit hos lyssnarna.
Med hjälp av röst, tal och kropp skapar jag medvetet och effektivt tillit hos lyssnarna.
Jag behöver stöd för att utveckla min muntliga text.
Jag låter innehåll, struktur och språk samspela på ett lyckat sätt med tydlig anpassning till talets syfte och mottagare.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: