👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Slöjd i olika kulturer. Tradition & Trend
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/kristinehamn/djurgardsskolan3/kristinehamn_sl15a179/3167387325_1505148331859.yarn-2565069_1280.jpg
Skapad 2017-09-11 18:36
i Djurgårdsskolan Kristinehamn
unikum.net
Björkvallsskolans mall för pedagogisk planering.
Grundskola
6 – 9
Slöjd
Bli inspirerad av kultur och hantverk i världen och skapa något eget!
Innehåll
Så här kommer vi att arbeta:
Du ska fördjupa dig i ett projekt där du själv väljer vad det ska bli. Ditt projekt ska på något sätt vara inspirerat av en kultur som du också väljer själv. Det kan vara en för dig främmande kultur som du är nyfiken på eller en som du är mer bekant med. Det kan vara en kultur som är kopplad till ett land eller mer som en subkultur som ofta är kopplad till populärkultur (t ex: hårdrock, kawaii, punk osv). Se till att du sätter din egen prägel på uttrycket också.
- Vi tittar på en powerpoint- presentation för inspiration.
- Du gör en planering och en skiss/bild över ditt arbete där du presenterar olika förslag till utformning.
- Du skriver en planering där du berättar och visar hur din idé kommer att tillverkas.
- Du dokumenterar och reflekterar över ditt arbete.
När arbetsområdet är avslutat ska du:
- ha fått kännedom om olika hantverk och slöjdtraditioner och hur de kan var en inspirationskälla till eget skapande.
- kunna hantera de redskap som behövs för att slutföra arbetet.
- ha arbetat med slöjdprocessens olika delar: idéutveckling, övervägande, framställning och värdering.
- ha formgett och framställt ett föremål med inspiration från olika kulturer.
- ha redovisat ditt arbete genom att ha gjort en arbetsbeskrivning
- ha reflekterat över ditt arbete.
Kopplingar till läroplanen
- Centralt innehåll
-
Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.Sl 7-9
Matriser
Slöjdkultur trend och tradition åk 9
1. Förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker |
||||
| Inte än... | E | C | A | |
|---|---|---|---|---|
|
1A: Eleven kan formge och framställa föremål i olika material
|
Eleven arbetar inte med ett slöjdföremål
|
Elevens slöjdföremål innefattar få och
avskilda delmoment.
Till exempel en
skärbräda i ett stycke massivträ.
|
Elevens slöjdföremål innefattar flera delmoment
som påverkar varandra.
Till exempel ett fyllt
mjukisdjur bestående av sammansatta delar.
|
Elevens slöjdföremål innefattar många
delmoment som hänger samman och
växelverkar med varandra.
Till exempel en
mobil med rörliga delar av olika material och
storlek.
|
|
1B: Eleven kan formge och framställa föremål i olika material där kunskaperna om material, metoder och formgivning blir synliga
|
Eleven visar inte kunskaper om material, metoder och formgivning kopplat till pågående arbete
|
Slöjdarbete där elevens kunskaper om
material, metoder och formgivning delvis
påverkar genomförandet.
Till exempel val av tyg
med hänvisning till tvättmöjligheter.
|
Slöjdarbete där elevens kunskaper om material,
metoder och formgivning tydligt påverkar
genomförandet.
Till exempel färg och form motiveras
utifrån det sammanhang där föremålet ska
användas..
|
Slöjdarbete där elevens kunskaper om
material, metoder och formgivning tydligt och
välgrundat påverkar genomförandet.
Till exempel val av material och
sammansättningsmetoder görs i relation till
tänkt funktion.
|
|
1C: Eleven kan formge och framställa föremål i olika material utifrån instruktioner
|
Eleven arbetar inte med ett slöjdföremål
|
En förlaga, muntlig instruktion eller enkel
typ av mönster/beskrivning styr elevens
arbete i stor utsträckning.
Till exempel att
läraren instruerar eleven steg-för-steg.
|
Eleven försöker själv eller med hjälp påverka
arbetets utförande eller formgivning.
Till exempel egna förslag till utveckling, eller att
uttrycka önskemål om alternativ i dialog med
läraren.
|
Eleven prövar eller uttrycker förslag på hur ett arbete kan utvecklas i relation till en förlaga eller beskrivning.
Till exempel
egna motiverade eller utprövade förslag till utveckling på egen hand eller i dialog med läraren.
|
|
1D: Eleven kan använda handverktyg och maskiner
|
Eleven visar inte kunskaper på hur slöjdutrustning ska användas, inte heller en medvetenhet om hur de ska användas på ett säkert och funktionellt sätt
|
I sitt slöjdarbete visar eleven grundläggande
kunskap om användningsområde och säkerhetsaspekter gällande slöjdutrustning.
Till exempel genom att kunna skilja på filar
för trä- respektive metallarbete, eller hantera
och ställa in lämplig temperatur på ett
strykjärn.
|
I sitt slöjdarbete visar eleven kunskaper i
användande av slöjdutrustning.
Till exempel att
välja och ställa in symaskin på rätt sätt för ett
visst arbete, eller välja lämplig typ av borr och
följa säkerhetsregler för pelarborrmaskin.
|
Eleven visar kunskaper i användande av
slöjdutrustning på ett sådant sätt att redskap,
verktyg och metoder används och kombineras
på ett lämpligt, säkert och ändamålseligt sätt.
Till exempel löda med en lämplig kombination
av olika lod på ett säkert sätt. Karda, färga och
tova ull på lämpligt sätt och i lagom mängd i
förhållande till ett visst slöjdarbete.
|
2. Förmågan att välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets och miljöaspekter |
||||
| Inte än... | E | C | A | |
|
2A: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger motiveringar till sina val
|
Eleven uttrycker inga motiveringar till vad som sker i arbetsprocessen
|
Eleven gör val och motiverar dessa med önskningar eller tyckande.
Till exempel ”För att jag ville ha den stark och tjock”, ”Jag tycker det är bra ur miljösynpunkt”.
|
Eleven gör val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt eller ur fl era olika aspekter.
Till exempel ”Jag väljer plywood eftersom styrkan är viktig samtidigt som allt för tjocka sidor skulle ge ett klumpigt uttryck”.
|
Eleven gör genomtänkta val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt och ur flera olika aspekter.
Till exempel ”Valet av vattenbaserad lasyr är bra ur miljösynpunkt och låter dessutom materialets struktur synas. De valda färgerna passar bra ihop då de är komplementfärger, och så matchar de färgerna i rummet där den ska stå”.
|
|
2B: Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial
|
Eleven har inte arbetat med ett slöjdföremål
|
Eleven följer de exempel läraren använder, eller gör oreflekterat som någon kamrat.
|
Eleven tar utgångspunkt i erbjudet inspirationsmaterial och utvecklar idén vidare.
|
Eleven tar utgångspunkt i erbjudet inspirationsmaterial och söker själv upp kompletterande inspirationsmaterial eller källor.
|
|
2C: Eleven kan pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålets form och funktion
|
Eleven redogör inte alls för några val, varken skriftliga eller muntliga
|
Eleven anger sällan i förväg vad som önskas och hur detta skall uppnås - ”det blir som det blir”.
Till exempel låta tygets bredd avgöra storleken på en kudde utan hänsyn till önskad form, sammanhang eller uttryck.
|
Elever vet vad som eftersträvas och försöker utifrån det, eller genom värdering av det
redan gjorda, komma närmare det önskade.
Till exempel genom att färgsättning eller form ändras efter att eleven konstaterat sig inte vara nöjd.
|
Eleven vet vad som eftersträvas och försöker utifrån det, eller genom värdering av det redan gjorda, komma närmare det önskade genom medvetet och strukturerat prövande.
Till exempel välja tygrutor till ett lapptäcke genom att jämföra möjliga kombinationer.
|
|
2D: Under arbetsprocessen kan eleven formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt
|
Eleven visar inget intresse av att driva arbetet framåt
|
Till exempel att efter handledning från läraren konstatera ”Då ska jag alltså göra så här...”
|
Till exempel att föreslå ett sätt eller en åtgärd som därefter preciseras i samspel mellan lärare och elev.
|
Till exempel att själv föreslå ett lämpligt sätt eller en åtgärd som har förutsättningar att fungera.
|
3. Förmågan att analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp |
||||
| Inte än... | E | C | A | |
|
3A: Eleven kan ge omdömen om arbetsprocessen med användning av slöjdspecifika begrepp
|
Eleven resonerar inte alls om sitt slöjdarbete
|
Till exempel ”Arbetet blev bra för det var lätt, gick fort och fick en form och funktion jag gillar”.
|
Till exempel ”Arbetet har gått bra för att mössan signalerar det önskade uttrycket, men det
har krävts några olika försök med sättet att justera storleken för att det skulle fungera”.
|
Till exempel
”Arbetet har gått bra för att lådan fyller sin tänkta funktion och är enkel att låsa. Men med facit i hand borde jag valt massivträ istället för plywood vilket blivit snyggare i samman-sättningarna men ändå tillräckligt starkt, och dessutom till en lägre materialkostnad”.
|
|
3B: I sina omdömen om arbetsprocessen visar eleven på samband mellan form, funktion och kvalitet
|
Eleven visar inte kunskap om ord kopplade till språket i slöjden
|
Eleven använder vissa begrepp
Till exempel hammare, tova, skiss, kopplade till material, tekniker eller arbetsprocessen.
|
Eleven använder riktiga begrepp kopplade till material, tekniker eller arbetsprocessen på ett sådant sätt att det bidrar till precisering
Till exempel drivhammare, våttova, tredimensionell skiss.
|
Eleven använder ofta riktiga och relevanta begrepp för material, tekniker och arbetsprocessen.
Till exempel används begreppen drivhammare, våttova, tredimensionell skiss på ett sådant sätt att de bidrar till preciserad förståelse.
|
4. Förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck |
||||
| Inte än... | E | C | A | |
|
4A: Eleven kan tolka slöjdföremåls uttryck och föra resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer
|
Eleven uttrycker inte några försök till tolkning av olika slöjdföremåls uttryck
|
Exempel på tolkning före eget slöjdarbete:
”Jag vill att väskan ska ha en känsla av second hand, därför vill jag göra trycket lite otydligt så den ser gammal ut. Den ska dekoreras med paljetter som jag gjorde på min jacka när vi jobbade med återbruk”
Exempel på tolkning efter eget slöjdarbete:
”Jag ville gärna tova igen så jag valde det till min fantasiödla. Fär- gerna gör att den ser lite indiansk ut”
Exempel på tolkning av annans föremål:
”Jag tycker kavajen ser högtidlig men gammaldags ut. Den ser ut som om en sån man hade på sig förr när man gick i kyrkan på söndagarna”.
|
Exempel på tolkning före eget slöjdarbete:
”I Mexiko där jag kommer från använder man mycket mer och klarare färger i inredningen. Jag vill göra en mexikansk vas. Ska svarva och sedan måla så att det ser ut som keramik”.
Exempel på tolkning efter eget slöjdarbete:
”Min hatthylla ser modern och cool ut, samma blanka svart färg som på baksidan av en padda. Krokarna i matt metall gör att det ser lite ut som i ett restaurangkök”
Exempel på tolkning av annans föremål:
”Jag tror bokhyllan är från 1970-talet. Färgen, stilen och de fula vitrindörrarna påminner om foton från min mormor och morfars första lägenhet”.
|
Exempel på tolkning före eget slöjdarbete:
”Jag vill att min fågelmatare ska påminna om ”Turning Torso”, vara lite vriden. Har tänkt att det ska var olika våningar för olika frön. Vridningen ska jag göra på samma sätt som när vi arbetade med svep”
Exempel på tolkning efter eget slöjdarbete:
”Jag ville att smyckeskrinet skulle upplevas som mjukt fast det är av metall, därför valde jag att forma locket i mjuka vågor. När jag emal- jerade la jag lite mörkare emalj i vecken för att förstärka känslan av djup”
Exempel på tolkning av annans föremål:
”Jag uppfattar att smycket har kopplingar till samiskt hantverk genom blandningen av trä, horn och detaljer i silver. Samtidigt känns det modernt genom den graverade dekoren. Jag känner igen flera av symbolerna från emo- kulturen”.
|
