Vetenskaplig grund.

Vi utgår från forskning från Nationellt matematikcentrum, Göteborgs universitet där de menar att matematikundervisning med yngre barn inte ska handla om formell undervisning. Istället ska vi utgå från barnens intresse och låta dem utforska matematiken på sitt eget sätt.

Att vara intresserad och ha egen motivation är viktigt för att lära sig nya och ibland svåra saker. Angela Duckworth har skapat begreppet "grit" (ung. gry eller driv på svenska). Det finns några faktorer som hör ihop med grit: intresse, träning, mål och hopp. En människas eget intresse är grunden för inre motivation, att sätta upp mål innebär en yttre motivation, träning är nödvändigt för att lära sig men hopp är viktigt för att man ska tro på att träningen leder till att man lär sig.

När det gäller att barnen får möjlighet att utmana sig själva i sin egen takt grundar vi oss på Lev Vygotskij som talar om den proximala utvecklingszonen, att lägga utmaningen straxt ovanför det man redan kan. Och att använda sig av en "fiffig kompis", dvs att få stöd av någon som kan lite mer. Men också att befästa sin kunskap genom att själv få agera "fiffig kompis" och lära det vidare till någon annan.

Ann Ahlberg skriver i "Matematik från början" (NCM 2000) : .....barnens egna upplevelser och erfarenheter bildar innehållet i undervisningen. Då barn kan koppla matematiken till sitt eget sätt att tänka ökar deras möjligheter att skapa innebörd i matematikens begrepp och symboler.....Det är när barnen samtalar om egna upplevelser som deras förståelse för matematiska begrepp utvecklas.

Mål

Vårt mål är att på ett lekfullt sätt låta barnen bekanta sig med flera, helst alla, matematiska områden i läroplanen. Samt att barnens matematiska förmågor på flera områden ska stärkas. Vi vill också åstadkomma ett samspel med hemmen runt något som konkret kommer barnen till gagn.

Målkriterie

Återkommande lärloggar både i grupp och individuellt ska visa att barnen provat på och vad de utvecklat.

I väskan kommer att ligga ett enkelt formulär för föräldrarna att besvara. Vi kommer att sammanställa dessa när väskan gått runt ett varv.

Syfte

Vi ser ett stort intresse hos barnen för matematiska utmaningar. Vi vill dels stärka barnens matematiska förmågor men också öka samverkan med hemmet inom ett område som känns angeläget för både vårdnadshavare och pedagoger. Vi vill också öka pedagogernas medvetenhet runt matematikens olika delar.

Att vi gör det just i form av en väska som får lånas hem tror vi ökar barnens intresse och inre motivation för de områden som väskan erbjuder. Ökat inflytande över sitt lärande och utmaningar i sin egen takt. Det ger också större möjligheter att få jobba i sin egen takt och upprepa så mycket man vill. De ges möjlighet att i små steg känna att de erövrar nya kunskaper. Vårdnadshavarna ges möjlighet att ta aktiv del i det barnen utforskar och lär på förskolan.

Metod

Vi har utarbetat innehåll i en väska som barnen kommer att få låna hem en vecka i taget. Barnen har kommit överens om att det ska "olas" vems tur det är. Materialet har vi fått idéer till från NCM- Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet. Vi kommer också att ha likvärdigt material på förskolan så att väntan inte ska bli för lång. Efterhand kan vi tillföra eller byta ut material. Vi tänker låta barnet som haft väskan hemma berätta på samlingen eller i mindre grupp om vad/hur de gjort när väskan ska lämnas över.

Innehållet i väskan är tänkt att kunna stimulera alla område som anges i läroplanen.

Masken i burken stimulerar antalsupfattning och förståelse för mängder, förändring och hur tal kan delas upp.

Var är lilla Anna? stimulerar rumsuppfattning och förståelse för lägesbegrepp samt förändring.

Formbingo stimulerar förståelse för begreppen triangel, kvadrat, rektangel, kvadrat, cirkel och oval.

Skaka 5-asken stimulerar antalsuppfattning och förståelsen för hur tal kan delas upp, även möjlighet att få förståelse för riktning, höger, vänster. 

Tändsticksmönster stimulerar förmågan att uppfatta mönster samt förmågan att kopiera och upprepa.

Burken i burken stimulerar Förståelsen för rum samt förmågan att uppskatta storlek/volym på rum.

Timglasen stimulerar förståelsen för tid samt tidsuppfattning och tidsuppskattning.

Mätsnören stimulerar förståelsen för vad mätning är.

För att rätt inlärning ska bli möjlig är det viktigt att använda rätt begrepp. Därför har varje spel ett instruktionsblad där lämpliga begrepp och alternativa övningar/lekar finns beskrivna.

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Vi anser att vi uppfyller alla områden i Funktionell kvalitet med lite individuella skillnader beroende på barnens olika intressen. 

Uppföljning

HT-17 Några använder materialet i vår hylla här och andra inte. Vi har jobbat lite på samlingar och i mindre grupper och kommer att fortsätta med det efter jul.

Barnen vill gärna ha väskan hem ett varv till. När det är dags för det tänker vi bifoga något mer om hur man gör materialet mer riktat åt problemlösning. 

Utvärdering

VT-18

Alla barn har haft väskan hemma. De som från början inte var intresserade kunde vänta tills mot slutet och valde då själva att ha den. 

Alla barnen har filmats när de på samlingen visade vad de gjort med väskan. De har därefter fått titta på sin film och berätta vidare till en lärlogg.

Sammanställning av föräldrarnas kommentarer:

Svårt att sammanställa utifrån fritextsvar men jag försökte hitta några gemensamma nämnare i svaren och utformade frågor i efterhand.

Av 19 har 15 lämnat in lappen.

Alla verkar ha använt materialet tillsammans med sitt barn. Ibland även med syskon och andra som varit på besök.

De flesta tycks i första hand ha utgått från instruktionerna till varje material.

Några beskriver att de improviserat med materialet.

Några beskriver specifika material som de mest populära:

Geometriska figurer, repen, Lilla Anna 2, allt, timglasen, memory, masken i burken, mätsnören. De andra har inte rangordnat utan använt allt likvärdigt. En familj har också tillfört ett nytt material.

Ingen har beskrivit något material som minst populärt.

Några har beskrivit hur de upplevt att ha matematikväskan hemma:

Mycket uppskattat, jätteroligt (3), stor glädje och intresse

Pedagogerna har upplevt ett stort intresse från både barn och föräldrar och känt att matematikväskan ökat intresset för matematiska utmaningar. Barnen använder vårt matematikmaterial på avdelningen och använder begrepp som är kopplat till dessa material. Vi har i viss mån använt materialet på samlingar också.

Utveckling 

3/4-18

Vi har bestämt oss för att cirkulera väskan ett varv till eftersom både barn och föräldrar uttalat önskan om detta. Vi har gjort en utvärderingslapp till föräldrarna som kommer att bli lättare att sammanställa för oss och kanske även för föräldrar att fylla i.

Vi ska inte filma och lärlogga på samma sätt som förra gången eftersom det tog väldigt mycket tid. Vi tänker att varje barn istället får välja ett material som vi tillsammans använder på samlingen när väskan lämnas över.

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

  Lpfö98 Rev. 2016
• stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling,

  Lpfö98 Rev. 2016
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

  Lpfö98 Rev. 2016