Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Hur utvecklar barn empati?

Empatisk förmåga är att kunna leva sig in i en annans situation och förstå hur denne har det. Med empatisk förmåga kommer också prosocialt beteende, att agera och handla utifrån sin igenkännande förmåga. Det är en medfödd förmåga. Men det kommer an på de vuxna i barnets omgivning om empatin utvecklas eller bromsas…… Allt det vi gör och allt det vi säger påverkar barnen. Men också allt det vi inte gör och inte säger. (Empati genom lek och språk. M.Öhman 1996)

Hur byggs relationer?

Forskaren Eva Johansson skriver om att människan till sin natur är intersubjektiv. Med intersubjektivitet menar hon att vi har en grundtillit till andra människor och vi är från första stund involverade i kommunikation med andra och med världen. Intersubjektiveteten som utgångspunkt i de pedagogiska mötena med barns livsvärldar är av stor vikt i barns lärande.

Hur lär man sig konflikthantering?

B.Nilsson, lektor i socialpsykologi och pedagogisk konsult, (2005:Samspel i grupp) skriver om fem olika konflikthanteringsstilar: undvikande, anpassning, konkurrens, kompromiss och samverkan. Detta för att kunna förstå olika människors reaktioner och hur människor agerar beroende på tidigare erfarenheter.

1.  Undvikandestilen handlar om att personen som ingår i en konflikt inte vill inse att konflikten existerar, men är medveten om att den finns och vill att den ska försvinna utan engagemang.

2.  Kompromisstilen handlar om när alla är överens om en snabb lösning men inte tillräckligt bra lösning, men som fungerar under just den situationen.

3. Konkurrensstilen innebär att personen vill ha sin vilja igenom och gör allt i sin makt för att få sitt ”förslag” beviljat.

4.  Anpassningsstilen: personen följer andras viljor och utesluter sin egen vilja.

5.  Samverkan innebär att det finns en lösning som alla kan följa och känna sig nöjda med.

Hur kan vuxna stimulera barnens samspel?

Guvå (2011) menar att man som pedagog i förskolan bör ha kunskap och ledarförmåga. Lärarens förhållningssätt gentemot gruppen och barnen samt att de är delaktiga är viktigt. Som pedagog handlar det om att skapa en positiv grund för gruppen och skapa en blick för barnens personligheter och roller. Detta är något som kommer in i alla lekar som är lustfyllda för gruppen.

Brodin och Hylander (2010) skriver om att aktuell forskning påvisar att känslor och tankar utvecklas parallellt i ständigt växelspel och hur vuxna förhåller sig till barnen är av stor vikt. De vuxna behöver sätta ord på barnens känslor.

Eva Johansson: Det handlar som pedagog om att möta barnens olika livsvärldar och komma ihåg att dessa har stor inverkan på barnens lärande. För att dessa möten ska kunna ske krävs det att pedagogen åstadkommer ett samspel mellan pedagog och barn. Johansson menar, att som pedagog till små barn krävs det en närhet, inte en distans, det är precis därför man behöver möta barnen där de befinner sig, alltså utifrån deras livsvärldar (Johansson, 2003:11).f

Ett gott samspel är en förutsättning för att lära sig (ur syftet)

Vygotskij, tolkad av Leif Strandberg. Ta hjälp av en fiffig kompis, lära sig av den som kan lite mer, lära i samspel med andra. Ett gott samspel mellan barnen och en god kännedom om varandras kompetenser, intressen mm är en bra förutsättning för att lära tillsammans och av varandra.

Mål 

Barnen på Upptäckarna ska utveckla ett gruppklimat där de respekterar och hjälper varandra, kan samspela i lek och andra situationer då de är nära varandra utan att konflikter uppstår. I de fall konflikter uppstår ska de utifrån sin egen förmåga kunna vara delaktiga i att lösa konflikten. 

Målkriterie 

När vi ser framsteg mot målet kommer vi att lärlogga om det. Alla barn ska ha en sådan lärlogg. Vi kommer också att skriva om det i veckobrev.

Syfte

Att ha ett gott samspel och en harmonisk grupp är a och o för att barnen ska kunna lära sig nya saker, kunna prova sina teorier i lek t ex, våga utverka sin demokratiska rätt att komma med förslag och att uppmuntra andra att göra detsamma. Att barnen ska känna sig trygga i att det inte bara är vuxna som kan hjälpa dem i olika situationer.

Metod

Att vara nära barnen och höra och se deras samspel ger oss möjligheter att agera förebilder och ge barnen de språkliga redskap de behöver för att hjälpa varandra förstå sina och andras känslor och reaktioner. 

Att dela in barnen i mindre grupper både för fri lek och i organiserade aktiviteter underlättar den medfödda kommunikationsviljan och ger barnen möjlighet att lära känna varandra och oss vuxna.

För att ge barnen verktyg för att kunna hantera konflikter arbetar vi med forumteater, litteratur och boksamtal och vuxna som ger barnen ett språkbruk som hjälper dem att uttrycka sig i konflikter.

Genom att vara härvarande och lekbara kan vi vuxna interagera med barnen i deras lekar även om vi inte formellt deltar. Vi kan komma med förslag och nytt stoff för fortsatt lek.

Miljön ska ge förutsättningar för barnen att leka i mindre grupper utan att i onödan störa varandra. Det ska finnas både mindre och större hörnor för olika lekbehov. Lekmaterialet ska inbjuda till samlek.

Pedagogerna läser en del, "Empatiförmåga", ur boken "Empati genom lek och språk".

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Januari 2018

Vi har en Pp med vetenskaplig grund, vi har också läst en gemensam text om empati.

Vi skriver om det i veckoblogg och individuella lärloggar. Vi kommer att utveckla arbetet med strukturerade aktiviteter i mindre grupper och i samlingen med hjälp av ”Kompisböckerna”. Vi ska också fortsätta att lyfta trygghetsvandringarna för alla barn.

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Januari 2018

Under flera av utvecklingssamtalen har föräldrar tagit upp att de tycker det är viktigast att barnen lär sig samspela i grupp. 

Vi har fått ett nytt material, "En liten kompisbok" som vi kommer att jobba med på samlingarna till att börja med.

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Vid observationer av exempelvis leken ser vi att barnen använder sig av olika strategier vid turtagning. Då de exempelvis "olar" för att fördela lekroller. Genom att vara en närvarande pedagog har vi kunnat komma med förslag för att stödja deras samspel.

I början av terminen samtalade vi i mindre grupper om att "samarbeta" och "släppa in en kompis". Vi använde oss av ett färdigt material. Pedagogiska dokumentationen kopplades till barnens lärloggar. Arbetet avstannade både med små grupper och lärloggar pga. av sjukdom/frånvaro på "huset". Men arbetet med barnens samspel har fortsatt i den dagliga verksamheten. 

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

Vi kommer fortsätta med arbetet på avdelningen.. Vi tycker att kompisböckerna är ett bra arbetsmaterial och planerar att fortsätta med det. Vi kommer också arbeta i tvärgrupper med femåringarna på förskolan.

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.

  Lpfö98 Rev. 2016
• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö98 Rev. 2016
• får stöd och stimulans i sin sociala utveckling,

  Lpfö98 Rev. 2016
• ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen,

  Lpfö98 Rev. 2016