Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Norden åk 5
Innehåll
Språkutvecklande planering
* Vad är målet?
Att kunna föra resonemang och ge exempel.
Att kunna beskriva likheter och skillnader, samt ge exempel.
Att beskriva skeenden och deras konsekvenser, samt exempel.
Att i allt ovanstående använda sig av geografiska begrepp.
* Vilka språkmål har jag (t ex begrepp/fraser)
Att kunna förstå, beskriva och använda följande begrepp i tal och skrift:
naturlandskap, kulturlandskap, breddgrad, bräckt, Danmark, Finland, fjäll, flod, fjord, Färöarna, gejser, geografi, Grönland, Helsingfors, inre krafter, Island, istid, jordbävning, jordskorpa, karta, kontinentaldrift, Köpenhamn, lava, längdgrad, magma, mental karta, nedbrytande krafter, Norge, norr, Oslo, plats, plattor, Reykjavik, rullstensås, Sapmí, sedimentära, Skanderna, sköldvulkan, sprickvulkan, statistik, stratovulkan, Sverige, söder, tematisk karta, topografisk karta, tsunami, vulkaner, vittring, väderstreck, väster, yttre krafter, årstider, öster, ö, valuta, befolkning, sjö, hav, hållbar utveckling,
Provfrågor:
• Placera ut Nordens länder, huvudstäder samt viktigare öar, vatten, berg och orter på kartan.
• Vad är skillnaden mellan natur- och kulturlandskap? Ge exempel.
• Ge exempel på en process som skapat ett natur- eller kulturlandskap och beskriv hur det kan ha påverkat människan.
• Välj minst tre valfria geografiska begrepp och skapa en sambandskedja med hjälp av dem.
* Vilken stöttning kommer jag att ge?
Diskussionsgrupper kring provfrågorna, vid flera tillfällen/konstellationer
Begreppskort, repetera då och då. Sambandskedjor i grupp, par och enskilt.
Utgångspass med uppföljning
Modeller för skrivande av olika texttyper och respons under skrivandet
Kamratbedömning och individuell bedömning under skrivprocessen
Matris för olika kunskapsnivåer
* Förförståelse. Kommer jag att kontrollera barnens förförståelse, eller väljer jag att återkoppla/repetera det vi gjorde sist? Hur gör jag detta?
Detta är en fortsättning på arbetet med Sverige förra året. Jag återkopplar till det och bygger vidare på de kunskaper eleverna förvärvade då.
* Om jag bedömer, hur kommer bedömningen att gå till? Vid vilket/vilka tillfällen?
Formativ återkoppling skriftligt i mitten av arbetet, vi tittar då på matrisen vid enskilt samtal och de får 1-2 utvecklingspilar.
Slutbedömning: prov där frågorna delats ut i början av arbetsområdet.
* Utvärdering. Hur utvärderar jag resultatet? Hur kommer eleverna att få tänka kring/upptäcka sitt lärande?
Löpande korta reflektionsstunder, för sig själv/ tillsammans/ i loggboken. Vad har jag lärt mig?
Vi diskuterar elevens matris vid ett återkopplande samtal.
Matriser
Norden åk 5
NordenFrågor till testet:
• Placera ut Nordens länder, huvudstäder samt viktigare öar, vatten, berg och orter på kartan.
• Vad är skillnaden mellan natur- och kulturlandskap? Ge exempel.
• Ge exempel på en process som skapat ett natur- eller kulturlandskap och beskriv hur det kan ha påverkat människan.
• Välj minst tre valfria geografiska begrepp och skapa en sambandskedja med hjälp av dem.
|
||||
| På väg | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|---|
|
Nordens länder
Du ska veta vilka de nordiska länderna är samt
kunna placera ut dem på en karta över Norden.
|
Du kan med viss hjälp tala om vilka de nordiska länderna och placera ut dem på en karta över Norden.
|
Du kan med viss säkerhet tala om vilka de nordiska länderna och placera ut dem på en karta över Norden.
|
Du kan med relativt god säkerhet tala om vilka de nordiska länderna och placera ut dem på en karta över Norden.
|
Du kan med god säkerhet tala om vilka de nordiska länderna och placera ut dem på en karta över Norden.
|
|
Huvudstäder i Norden
Du ska veta vad huvudstäderna heter i de nordiska länderna samt
kunna placera ut dem på en karta över Norden
|
Du kan med viss hjälp tala om vad huvudstäderna i de nordiska länderna heter och kan med viss hjälp placera ut dem på en karta över Norden.
|
Du kan med viss säkerhet tala om vad huvudstäderna i de nordiska länderna heter och kan med viss säkerhet placera ut dem på en karta över Norden.
|
Du kan med relativt god säkerhet tala om vad huvudstäderna i de nordiska länderna heter och kan med relativt god säkerhet placera ut dem på en karta över Norden.
|
Du kan med god säkerhet tala om vad huvudstäderna i de nordiska länderna heter och kan med god säkerhet placera ut dem på en karta över Norden.
|
|
Namngeografi
Namn och läge på viktigare öar, vatten, berg och orter.
|
Du kan med viss hjälp några namn och läge på viktigare öar, vatten, berg och orter i Norden.
Du kan med viss hjälp placera ut några av dem på en karta över Norden.
|
Du kan med viss säkerhet några namn och läge på viktigare öar, vatten, berg och orter i Norden.
Du kan med viss säkerhet placera ut några av dem på en karta över Norden.
|
Du kan med relativt god säkerhet flera namn och läge på viktigare öar, vatten, berg och orter i Norden.
Du kan med relativt god säkerhet placera ut flera av dem på en karta över Norden.
|
Du kan med god säkerhet flera namn och läge på viktigare öar, vatten, berg och orter i Norden.
Du kan med god säkerhet placera ut flera av dem på en karta över Norden.
|
|
Natur- och kulturlandskap
Du ska veta skillnaden mellan natur- och kulturlandskap samt ha kunskap om processer som formar jordytan.
|
Du kan med viss hjälp beskriva skillnaden mellan natur- och kulturlandskap.
Du kan också med viss hjälp ge ett exempel på konsekvenser som processer som formar och förändar jordytan kan ha för människor och natur.
|
Du kan med viss säkerhet beskriva skillnaden mellan natur- och kulturlandskap.
Du kan också ge ett exempel på konsekvenser som processer som formar och förändar jordytan kan ha för människor och natur.
|
Du kan med relativt god säkerhet beskriva skillnaden mellan natur- och kulturlandskap.
Du kan också med relativt god ge flera exempel på konsekvenser som processer som formar och förändar jordytan kan ha för människor och natur.
|
Du kan med god säkerhet beskriva skillnaden mellan natur- och kulturlandskap.
Du kan också med god säkerhet ge flera utvecklade exempel på konsekvenser som processer som formar och förändar jordytan kan ha för människor och natur.
|
|
Ord och begrepp
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
t ex klimat, landskap, årstider, väderstreck.
|
Du känner till några få geografiska ord och begrepp och kan med viss hjälp använda dig av dem på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du känner till en del geografiska ord och begrepp och använder dig av dem på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Du känner till flera geografiska ord och begrepp och använder dig av dem på ett i relativt välfungerande sätt.
|
Du känner till flera geografiska ord och begrepp och använder dig av dem på ett välfungerande sätt.
|
