<h2>Spr&aring;kutvecklande planering</h2>
* Vad &auml;r m&aring;let?
Att kunna f&ouml;ra resonemang och ge exempel.
Att kunna beskriva likheter och skillnader, samt ge exempel.
Att beskriva skeenden och deras konsekvenser, samt exempel.
Att i allt ovanst&aring;ende anv&auml;nda sig av geografiska begrepp.
* Vilka spr&aring;km&aring;l har jag (t ex begrepp/fraser) 
Att kunna f&ouml;rst&aring;, beskriva och anv&auml;nda f&ouml;ljande begrepp i tal och skrift:
naturlandskap, kulturlandskap, breddgrad, br&auml;ckt, Danmark, Finland, fj&auml;ll, flod, fjord, F&auml;r&ouml;arna, gejser, geografi, Gr&ouml;nland, Helsingfors, inre krafter, Island, istid, jordb&auml;vning, jordskorpa, karta, kontinentaldrift, K&ouml;penhamn, lava, l&auml;ngdgrad, magma, mental karta, nedbrytande krafter, Norge, norr, Oslo, plats, plattor, Reykjavik, rullstens&aring;s, Sapm&iacute;, sediment&auml;ra, Skanderna, sk&ouml;ldvulkan, sprickvulkan, statistik, stratovulkan, Sverige, s&ouml;der, tematisk karta, topografisk karta, tsunami, vulkaner, vittring, v&auml;derstreck, v&auml;ster, yttre krafter, &aring;rstider, &ouml;ster, &ouml;, valuta, befolkning, sj&ouml;, hav, h&aring;llbar utveckling,&nbsp;
Provfr&aring;gor:&nbsp;
&bull; Placera ut Nordens l&auml;nder, huvudst&auml;der samt viktigare &ouml;ar, vatten, berg och orter p&aring; kartan.
&bull; Vad &auml;r skillnaden mellan natur- och kulturlandskap? Ge exempel.
&bull; Ge exempel p&aring; en process som skapat ett natur- eller kulturlandskap och beskriv hur det kan ha p&aring;verkat m&auml;nniskan.
&bull; V&auml;lj minst tre valfria geografiska begrepp och skapa en sambandskedja med hj&auml;lp av dem.
&nbsp;
* Vilken st&ouml;ttning kommer jag att ge? 
Diskussionsgrupper kring provfr&aring;gorna, vid flera tillf&auml;llen/konstellationer
Begreppskort, repetera d&aring; och d&aring;. Sambandskedjor i grupp, par och enskilt.
Utg&aring;ngspass med uppf&ouml;ljning
Modeller f&ouml;r skrivande av olika texttyper och respons under skrivandet
Kamratbed&ouml;mning och individuell bed&ouml;mning under skrivprocessen
Matris f&ouml;r olika kunskapsniv&aring;er
&nbsp;
* F&ouml;rf&ouml;rst&aring;else. Kommer jag att kontrollera barnens f&ouml;rf&ouml;rst&aring;else, eller v&auml;ljer jag att &aring;terkoppla/repetera det vi gjorde sist? Hur g&ouml;r jag detta? &nbsp;
Detta &auml;r en forts&auml;ttning p&aring; arbetet med Sverige f&ouml;rra &aring;ret. Jag &aring;terkopplar till det och bygger vidare p&aring; de kunskaper eleverna f&ouml;rv&auml;rvade d&aring;.
* Om jag bed&ouml;mer, hur kommer bed&ouml;mningen att g&aring; till? Vid vilket/vilka tillf&auml;llen? 
Formativ &aring;terkoppling skriftligt i mitten av arbetet, vi tittar d&aring; p&aring; matrisen vid enskilt samtal och de f&aring;r 1-2 utvecklingspilar.
Slutbed&ouml;mning: prov d&auml;r fr&aring;gorna delats ut i b&ouml;rjan av arbetsomr&aring;det.
* Utv&auml;rdering. Hur utv&auml;rderar jag resultatet? Hur kommer eleverna att f&aring; t&auml;nka kring/uppt&auml;cka sitt l&auml;rande?
L&ouml;pande korta reflektionsstunder, f&ouml;r sig sj&auml;lv/ tillsammans/ i loggboken. Vad har jag l&auml;rt mig?
Vi diskuterar elevens matris vid ett &aring;terkopplande samtal.

Geografi

Arbetsområde Norden med kartografi, namngeografi och natur- och kulturlandskap.

Norden åk 5

Matriser i planeringen

Uppgifter