Vikingatiden

Vilka var vikingarna egentligen? Hur levde de och hur såg deras samhällen ut? Vad finns det för spår efter vikingatiden? Vad trodde de på för gudar? Allt det och mycket mer ska vi ta reda på under arbetet med vikingatiden.

Planeringens innehåll

- Ord/begrepp att kunna: Forntiden, stenåldern, bronsåldern, järnåldern, vikingatiden, viking, spår, fynd, arkeologi, gravhögar, asatro, vikingatåg, tidslinje, trälar, runstenar, handel och  plundra.

- Arbetsformer: Grundboken "Koll på vikingatiden" och högläsningsboken "Drakskeppet". Vi arbetar med olika kooperativa gruppstrukturer för att bearbeta och diskutera innehållet på arbetsområdet. Vi arbetar mycket med att göra stödbilder för att förstärka och förklara fakta.

- Detta ska du kunna när arbetsområdet är slut för att nå godtagbara resultat:

Jag kan resonera om hur människor skaffade mat och fördelade arbetet under vikingatiden.

Jag ska kunna placera in vikingatiden rätt i tidslinjen och kunna ge exempel på utmärkande drag - t ex orsaker till vikingafärder eller hur människornas levnadsvillkor såg ut.

Jag ska kunna ge exempel på hur vår tid bär spår av vikingatiden.

- Bedömning baseras på exempelvis: skriftligt prov och det gemensamma samtalet under lektionerna.

- Tidsplan: Fram till och med vecka 43

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.