Kraft och tryck

Vem var Isaac Newton? Varför står du stadigare på två ben än ett? Varför är det fel att säga att astronauter är viktlösa? Hur kommer det sig att det kan göra ont i öronen när man dyker och varför är det lättare att lyfta en stor sten under vattenytan än över? Det är några av de sakerna vi kommer att diskutera under den är perioden.

Vad ska du kunna?

När du har läst avsnittet kraft ska du:

• veta vad som menas med tyngdkraft
• veta vad som menas med en kraft och i vilken enhet man mäter den i
• veta vad en dynamometer är
• veta vad som menas med en motkraft
• veta vad friktion är och kunna ge exempel när friktionen är stor och när den är liten
• kunna förklara skillnaden mellan massa och tyngd
• känna till begreppen tyngdpunkt och stödyta
• veta vem Isaac Newton är
• förstå vad som menas med tryck och kunna ge exempel på högt och lågt tryck
• veta vad lufttryck och vattentryck är
• Veta vad som menas med komprimerande gaser
• veta vad ett kommunicerande kärl och ge exempel på hur det används
• veta varför vissa föremål flyter på vatten medan andra sjunker
• Veta vad lyftkraft är
• känna till Arkimedes princip

Hur ska vi arbeta?

• genomgångar och diskussioner
• korta filmer
• laborera och skriva rapporter
• instuderingsuppgifter
• avsnittet kommer att avslutas med ett prov v 50, kraft och tryck kap 6 s 110 - 119 + s 129 (friktion).

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.