Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

NTA Jord år 3

Skapad 2017-09-14 15:11 i Enångers skola Hudiksvall
Likheter och skillnader på olika slags jord. Kompost med maskar.
Grundskola 3 NO (år 1-3)

Du kommer att få lära dig om jord. Hur blir det jord?

Innehåll

Syfte

Vilka förmågor ska utvecklas i arbetsområdet?

Lärandemål för eleven

Du ska :
- veta vad jord består av
- känna till olika jordsorter
- förstå jordens betydelse för de levande organismerna och för människan
- förstå viktiga ord och begrepp
- undersöka, förstå och jämföra
- delta i samtal
- beskriva dina resultat

Centralt innehåll

Vad ska behandlas i undervisningen?

Undervisning

Varje lektion bygger på ett uppdrag.
Du kommer att få göra förutsägelser och göra undersökningar.
Du kommer att få lära dig om sand, humus och lera.
Vi kommer att göra en maskkompost och iaktta nedbrytningen av växter.
Du kommer att få undersöka hur frön gror i olika miljöer.
En del uppdrag kommer vi att göra gemensamt och en del parvis.
Vi kommer att dokumentera resultaten på arbetsblad som sammanställs till en jordbok.

Kunskapskrav

Vi kommer att bedöma hur du:
- förstår och använder ord och begrepp korrekt
- beskriva skillnaden mellan humus, sand och lera
- kan förklara hur en maskkompost fungerar
- förklarar ordet nedbrytning
- kan beskriva dina resulta i ord och bild

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
    Bi
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
    Bi
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
    NO
  • Centralt innehåll
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
    NO  1-3
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
    NO  1-3
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
    NO  1-3
  • Kunskapskrav
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
    NO   3
  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
    NO   3
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
    NO   3

Matriser

NO
Matris NO år 1-6 (DiNO) från område syd Hudiksvall

Naturvetenskapligt arbetssätt

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Förmåga att ställa frågor
Denna aspekt handlar om att ställa frågor som kan undersökas vetenskapligt (på ett systematiskt sätt). Frågor att ställa till eleverna: • Vilka frågor skulle du vilja ställa om detta? • Vad skulle du vilja veta om detta? • Hur skulle du kunna formulera denna fråga, så att du kan ta reda på svaret?
Eleven kan ställa en mängd olika frågor, men skiljer inte mellan de frågor som är möjliga att undersöka och de som inte är det.
Eleven kan med stöd bearbeta egna eller andras frågor så att de blir möjliga att undersöka.
Eleven kan med stöd och på egen hand ställa frågor som kan undersökas på ett systematiskt sätt
Förmåga att formulera hypoteser
Denna aspekt handlar om att samla information och idéer om en frågeställning, så att en hypotes kan formuleras. Frågor att ställa till eleverna: • Vad tror du kommer att hända? • Varför tror du att det ska hända? • Kan du förklara utifrån dina naturvetenskapliga kunskaper varför du tror detta ska hända?
Eleven kan formulera en förutsägelse om vad som kommer att hända, men kan inte ge en förklaring till varför.
Eleven kan formulera en förutsägelse om vad som kommer att hända, samt ge en förklaring som bygger på egna (eller andras) erfarenheter.
Eleven kan formulera en hypotes, det vill säga en förutsägelse som är naturvetenskapligt underbyggd.
Förmåga att planera en undersökning
Denna aspekt handlar om att planera en undersökning för att testa en hypotes. Planeringen omfattar både att identifiera lämplig utrustning som att designa en fungerande försöksuppställning. Frågor att ställa till eleverna: • Hur skulle du kunna undersöka detta? • Vad skulle du behöva använda för utrustning? • Vad skulle du behöva titta på? • Hur kan du göra för att få så säkra resultat som möjligt? • Vad måste du tänka på när du använder utrustningen?
Eleven kan ge ett förslag på hur en undersökning kan utformas, men endast i stora drag eller för en begränsad del av undersökningen.
Eleven kan ge förslag på hur en undersökning kan utformas i sin helhet, men där förslaget är ofullständigt i något avseende (t.ex. att någon av punkterna till höger saknas).
Eleven kan planera för en undersökning, där planeringen innehåller: • Vilka variabler som ska förändras och vilka som ska hållas konstanta, • Hur mätningen ska genomföras, • I vilken ordning momenten ska genomföras, • Vilken materiel som ska användas, samt • Hur materielen ska användas på ett säkert sätt.
Förmåga att samla data
Denna aspekt handlar om att genomföra en undersökning och samla in data. Här ingår även att handha utrustningen på ett lämpligt sätt. Frågor att ställa till eleverna: • Hur skulle du kunna undersöka detta? • Vad skulle du behöva använda för utrustning? • Vad skulle du behöva titta på? • Hur kan du göra för att få så säkra resultat som möjligt? • Vad måste du tänka på när du använder utrustningen?
Eleven kan genomföra en undersökning från början till slut, men kräver kontinuerligt stöd av lärare eller av detaljerade instruktioner. Eleven genomför undersökningen på ett osystematiskt sätt, så att resultaten inte blir tillförlitliga och genomförandet brister i säkerhet.
Eleven kan genomföra en undersökning från början till slut, men kräver visst stöd av lärare, instruktioner eller kamrater. Eleven genomför undersökningen på ett osystematiskt sätt, så att resultaten inte blir tillförlitliga. Eleven kan hantera eventuella instrument på ett säkert sätt.
Eleven kan enskilt, eller som aktiv del i en grupp, genomföra en undersökning från början till slut. Eleven genomför undersökningen på ett systematiskt och noggrant sätt, så att resultaten blir tillförlitliga. Eleven kan hantera eventuella instrument korrekt och säkert.
Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser
Denna aspekt handlar om att utifrån sina resultat och införda teorier kunna dra en logisk slutsats. Frågor att ställa till eleverna: • Vilka mönster ser du? • Hur överensstämmer detta med dina förutsägelser (eller frågor)? • Kan man tolka detta på olika sätt?
Eleven använder endast en begränsad mängd av insamlad data för att tolka resultaten. Eleven kan jämföra resultaten från undersökningen med sin hypotes.
Eleven utnyttjar alla insamlade data för att tolka resultaten. Eleven kan jämföra resultaten från undersökningen med sin hypotes och dra slutsatser som är i linje med insamlad data.
Eleven utnyttjar alla insamlade data för att tolka resultaten, och kan föra en diskussion kring eventuella avvikande data och möjliga felkällor. Eleven kan tolka sina data i förhållande till teorier och modeller. Eleven resonerar kring alternativa tolkningar.
Förmåga att redovisa och kommunicera
Denna aspekt handlar om att förklara sina idéer och sitt arbete, med stöd av naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier, så att andra kan förstå hur man har tänkt och gjort. Här innefattas även hur man utnyttjar grafer, tabeller och bilder för att presentera sina resultat anpassat till olika målgrupper. Frågor att ställa till eleverna: • Hur skulle du kunna presentera dina resultat så att någon förstår hur du gjort (eller att någon skulle kunna göra om samma sak)? • Finns det andra sätt att presentera det du har gjort? • Hur skulle du presentera dina resultat om det var /…/ som lyssnade (eller läste)?
Eleven kan, med kontinuerligt stöd av kamrater eller av detaljerade instruktioner, presentera genomförandet av en undersökning, vilka resultat som uppnåtts samt vilka slutsatser som dragits. Eleven använder företrädesvis vardagligt språk för att presentera sin undersökning. Eleven tar i sin presentation stöd av vardagliga och kontextnära bilder, teckningar m.m.
Eleven kan, med visst stöd av instruktioner eller kamrater, presentera genomförandet av en undersökning, vilka resultat som uppnåtts samt vilka slutsatser som dragits. Eleven blandar naturvetenskapliga och vardagliga begrepp i presentationen av sin undersökning och vilka resultat som uppnåtts. Eleven tar i sin presentation stöd av generella symboler och representationer. Eleven kan presentera en undersökning såväl muntligt som skriftligt.
Eleven kan, enskilt eller som aktiv del i en grupp, presentera genomförandet av en undersökning, vilka resultat som uppnåtts samt vilka slutsatser som dragits. Eleven kan presentera undersökningen med naturvetenskaplig terminologi. Eleven tar i sin presentation stöd av för naturvetenskapen konventionella symboler och representationer. Eleven kan anpassa sin presentation av en undersökning till aktuell målgrupp och typ av information som ska kommuniceras. Eleven kan dokumentera en undersökning från början till slut.
Förmåga att utvärdera en undersökning
Denna aspekt handlar om att identifiera möjliga felkällor i undersökningen och avgöra om resultat och slutsatser är rimliga. Frågor att ställa till eleverna: • Hur skulle du kunna göra denna undersökning bättre nästa gång? • Är detta rimligt? • Vad för möjliga felkällor finns det i undersökningen? • Är det rimliga slutsatser?
Eleven kan resonera kring resultatens rimlighet
Eleven kan identifiera möjliga felkällor och resonera kring resultatens rimlighet. Eleven kan bearbeta sin egen undersökning utifrån andras synpunkter.
Eleven kan identifiera och värdera möjliga felkällor och med stöd i dessa resonera kring resultatens rimlighet. Eleven kan utifrån en jämförelse mellan planering och utförande föreslå förbättringar i design av en undersökning. Eleven kan resonera kring slutsatsernas rimlighet.
Förmåga att observera
Denna aspekt handlar om att genom observationer identifiera egenskaper, hitta likheter och skillnader och beskriva olika objekt med bild och ord. Frågor att ställa till eleverna: • Vilka egenskaper har de här sakerna? • Finns det andra egenskaper som kanske inte är lika lätta att upptäcka? • Finns det några likheter (eller skillnader)? • Hur skulle du beskriva det du observerat?
Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.
Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras. Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt.
Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Om Unikum

Sveriges största webbtjänst för samarbete kring mål, planer och kvalitet i förskola och skola.

Nyheter från Unikum

Här hittar du nyheter och bloggar från Unikum. Håll dig uppdaterad genom att prenumerera via rss.

Unikums Hjälpsidor

På Unikums hjälpsidor hittar alla som använder Unikum svar på vanliga frågor och dokumentation om Unikum.

Unikums Forum

I vårt forum kan du få hjälp med Unikum, lämna förslag och diskutera med andra som använder Unikum.