Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Krönika

Skapad 2017-09-14 17:15 i Getingeskolan Halmstad
Nu är det dags att lära sig om en ny textgenre, nämligen krönikor. Vi har tidigare arbetat med både insändare och debattartiklar vilka också, precis som krönikan, är argumenterande texter. En krönika är en mer personligt skriven text och baseras ofta på en konkret händelse. Den innehåller krönikörens egna tankar och kommentarer och vill få läsaren att se på ett ämne ur ett nytt perspektiv. Till skillnad från insändare och debattartiklar, talar en krönika inte direkt om vad du ska tycka. Det får du som läsare själv fundera över och komma fram till. Vi kommer att inleda med att läsa och analysera olika krönikor. Därefter lär vi oss hur en krönika är uppbyggd och slutligen får ni skriva en egen krönika.
Grundskola 9 Svenska
En krönika är en personlig text där skribenten kommenterar eller reflekterar över ett aktuellt ämne. En krönika tar sin utgångspunkt i en situation som författaren varit med om, sett eller hört. Många krönikor ifrågasätter något, argumenterar för något eller vill få oss att se en sak med nya ögon.

Innehåll

Arbetsgång

Vi kommer under lektionerna att arbeta utifrån ett arbetshäfte "Pejlo träning Svenska åk. 9" . Vi kommer att läsa, analysera och diskutera krönikor under lektionerna. Du kommer att arbeta med mindre uppgifter både i skolan och hemma. Slutuppgiften består av att du ska skriva och lämna in en krönika.

Bedömnning

Din krönika kommer att bedömas utifrån kunskapskraven nedan efter att du lämnat in den.

Syfte och centralt innehåll

Uppgift: att skriva en egen krönika

Ämne: I en krönika skriver du ner dina personliga tankar och reflektioner. Se vidare info i det texthäfte du fått. Sid. 53. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang. Med tanke på att vi nyss har läst en roman från 1850-talet, ser jag gärna att du knyter an till någonting från romanen och den tiden den utspelade sig.

Rubrik:

En rubrik ska som alltid spegla det din text kommer att handla om. Den ska ha en tydlig koppling till innehållet och det budskap du vill förmedla. Skriv inte rubriken förrän din text är helt färdig. Det är oftast lättare att komma på en bra och passande rubrik när texten är klar. 

Inledning:

Som vanligt skriver du ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet och lockar till vidare läsning. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan.

Lyft fram dina åsikter och argument:

Beskriv "händelsen" och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas de som tycker annorlunda än vad du gör. Hitta gärna motargument och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga? Dina argument måste inte baseras på fakta, utan kan bestå av dina tankar, upplevelser och åsikter. 

Språk: 

En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren. och skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. När du är klar är det viktigt att du läser igenom och bearbetar din egen text för att själv upptäcka saker som du kan förbättra. Låt också en kompis läsa din text och ge dig respons innan du anser att du är klar. 

Avslutning: 

Försök att knyta ihop säcken i din avslutning. Knyt an till inledningen och sammanfatta budskapet. En avslutning kan också innehålla en form av uppmaning. 

 

 

Uppgifter

  • Skriv en krönika

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Kunskapskrav

Kunskapskrav 7-9

E
C
A
Koppling till uppgiften
Eleven följer instruktionerna. Fungerar i huvudsak som krönika.
Fungerar relativt väl som krönika.
Väl fungerande som krönika.
Läsa
Läsa med flyt
  • Sv  E 9
  • Sv  C 9
  • Sv  A 9
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Läsförståelse
  • Sv  E 9
  • Sv  C 9
  • Sv  A 9
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Skriva texter
  • Sv  E 9
  • Sv  C 9
  • Sv  A 9
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Sv
Krönika svenska år 9

Behöver förbättras
Godtagbart
Bra
Utmärkt
Innehåll:
Genremedvetenhet
Texten är inte anpassad till ämnet. Texten håller sig inte inom genren.
Texten är till stor del anpassad till ämnet. Texten håller sig till stor del inom genren.
Texten är anpassad till ämnet. Texten håller sig inom genren.
Texten utnyttjar genrens möjligheter. Texten är väl anpassad till ämnet och det är god balans mellan detaljer och översikt.
Innehåll, engagemang, idérikedom
Innehållet är något oklart. Inga, eller få, egna idéer syns i texten.
Innehållet framgår klart och tydligt. Någon eller några egna idéer syns i texten.
Innehållet framgår klart och tydligt och texten förmedlar visst engagemang och/eller upplevelser. Viss reflektion finns med i texten. Egna idéer syns i texten.
Innehållet framgår klart och tydligt och texten förmedlar, tolkar och reflekterar över upplevelser. Texten är personlig.
Meningsbyggnad, grammatik, stavning
Meningsbyggnaden är mycket enkel och/eller felaktig på vissa ställen. Vissa ord eller idiomatiska uttryck används eller stavas fel.
Meningsbyggnaden är enkel. Några få ord eller idiomatiska uttryck används eller stavas fel
Meningsbyggnaden är ganska varierad. Texten visar prov på god kunskap om ord och idiomatiska uttryck. Några få stavfel kan förekomma.
Meningsbyggnaden är varierad. Få formella fel finns och skrivreglerna behärskas mycket bra i texten.
Struktur
Strukturen är otydlig. Exv. början och slut hänger ihop dåligt.
Strukturen är tydlig. Början och slut hänger ihop.
Strukturen är tydlig och i texten har något berättartekniskt grepp använts, eller att texten har ett tydligt fokus på ämnet.
Texten är tydlig, fokuserad och personlig. Något berättartekniskt grepp har använts.
Språk:
Ordval, variation
Texten visar ett begränsat ordval.
Texten visar ett ganska begränsat ordval.
Ordvalet i texten är ganska varierat och till viss del anpassat till ämnet.
Ordvalet i texten är varierat och anpassat till ämnet.
Styckeindelning
Styckeindelning saknas.
Försök till styckeindelning har gjorts.
Styckeindelningen är i huvudsak korrekt.
Styckeindelningen är varierad.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: