Mål och utvecklingsplan (Myrstacken) - Normer och värden HT-17

Utifrån vår självskattning gör vi med hjälp av den här mallen en pedagogisk planering för husets prioriterade mål från.

Avdelning, ansvarig personal, kapitel och mål

Avdelningens namn

Myrstacken

Ansvarig personal

Ann-Sofie Lövgren, Bea Hebbel och Sarah Ekman

Kapitel från LpFö

2:1 Normer och värden

Mål och riktlinjer (i början av perioden)

Prioriterat mål:

Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan.

 

Utveckling pågår när barnen (i början av perioden)

Hur vill ni att det ska vara på förskolan när ni nått målet för verksamheten? Beskriv konkret vad ni önskar att barnen ska ha möjlighet att utveckla utifrån de utdrag ur läroplanen ni har gjort ovan. Kom ihåg att ha barnfokus! Hur kan vi anpassa verksamheten utifrån barngruppens behov och önskemål! Gå ner på detaljnivå så blir analysen hanterbar. Punkta upp målen med siffror 1,2,3 etc.

Utveckling pågår när:

1. arbetslaget är lyhörda för barnens förslag och intressen. 

2. arbetslaget fördelar maktstrukturer jämnare i samarbetet med barnen.

3. arbetslaget ser barnen som kompetenta medborgare.

4. barnen själva får möjlighet att påverka sin vardag i förskolan.

Så ska vi arbeta för att nå dit (i början av perioden)

Hur tänker ni gå till väga rent praktiskt? Skriv en “ att göra lista”. Hur kommer det här synas och märkas i verksamheten? Kommer ni förändra miljön ute eller inne? Kommer det påverka gruppen eller miljön på förskolan? Varje sak ska följas av vem som är ansvarig på förskolan. Följ siffrorna ovan nr 1 på förväntat resultat blir nummer 1 i “att göra listan “ osv. Det underlättar för kommande analys. Lägg in observationer så har ni möjlighet att konkret se resultaten av ert arbete. En observation före och en efter varje insats.

Att göra, så syns det:

1.

- Arbetslaget tar tillvara och spinner vidare på barnens förslag och intressen, både utifrån barnens kommentarer och utifrån arbetslagets observationer. Utifrån detta skapas olika aktiviteter/teman/projekt.

- Arbetslaget visar respekt för individen genom att vara närvarande i kommunikationen med barnen och tar till sig vad barnen berättar. Vi samtalar även om vikten att vi alla lyssnar på varandra och förhoppningen är att förhållningssättet ska synas i barngruppen.

- Vi samtalar och dramatiserar om olika händelser som skett på avdelningen, både i positiv och negativ bemärkelse, för att skapa en diskussion och lyfta upp olika känslor. Exempelvis: Hur känner jag när någon inte lyssnar på mig?

2.

- Även om arbetslaget har ett planerat syfte och mål med exempelvis en aktivitet så är vi lyhörda för barnens åsikter och intressen och får vara beredda på att ta en annan väg för att arbeta mot utsatt mål. Vi kommer även bjuda in barnen att delta i planeringen av olika aktiviteter, för att de ska få stor möjlighet att påverka hur målet ska nås. 

3. 

- Arbetslaget har ett synsätt där alla barn ses som kompetenta medborgare. Vi ser inget hinder med olika aktiviteter eller önskemål när det kommer till barnens ålder utan tror på att barnen klarar av allt bara de får tillfälle att testa. I hallen har vi en välkomstskylt som beskriver att vi ser barnen som upptäckare, vetenskapsmän, vänner, forskare, de är omtyckta, viktiga, respekterade och anledningen till att vi är här. Detta för att förtydliga vår syn på barnen som kommer in genom dörren. Utifrån detta låter vi barnen utforska och upptäcka olika fenomen och saker, känna sig som vänner (vi benämner alla som kompisar, ex. "kom nu alla kompisar" istället för "kom nu alla barn"), vi visar alla samma omvårdnad och intresse, vi lyssnar genuint på barnen och respekterar det de säger.

4.

- Barnen får möjlighet att välja på olika aktiviteter, antingen genom handuppräckning eller genom att placera sitt kort under respektive aktivitetskort (vi ska skapa fler aktivitetskort).

- Vid olika beslutstaganden från exempelvis vilken sång som ska sjungas, vad olika rum ska innehålla, vad en grupp ska heta kommer vi erbjuda demokratiska val i form av stapeldiagram. Barnen får sätta ett kryss/kort/duplolego och på så sätt kan vi visa vilket alternativ som får flest röster och vidare samtala om att vi gjort ett demokratiskt val. 

- Vi är noggranna med att samtala med barnen om att vi gör demokratiska val och visar respekt för varandras olika åsikter för att lägga grunden till vad demokrati är. Detta planeras att göras vid både planerade och spontana tillfällen exempelvis under en samling eller ute på gården när två kompisar vill olika. Detta för att skapa en respektfull och demokratisk anda på förskolan. 

Så här ska vi följa upp (i början av perioden)

För att kunna mäta en kvalitetsutveckling behöver ni observera statusen på förskolan och i barngruppen innan och efter en insats. Det kan vara spaltdokumentation, barnintervjuer, sociogram osv. Välj det verktyg ni anser passar bäst och gör en mätning innan och en efter vald insats. Hur vet vi det?

Observationer, dokumentatationer, intervjuer etc:

- Vi utför barnintervjuer både i början och slutet av terminen för att se vad barnen tycker och tänker om deras egen påverkan på förskolan. Vi utför även observationer för att se om barnen verkar tycka att de får påverka sin situation.

- Vi observerar barnen i deras lek både i början och i slutet av terminen för att se om den demokratiska andan ändras.

- Arbetslaget observerar och analyserar sitt arbetssätt när det kommer till hur vi visar respekt för individen. Tar vi vara på barnens intressen och förslag utifrån önskemål och observationer? Låter vi dem påverka våra planeringar?

- Arbetslaget observerar och analyserar sitt arbetssätt när det kommer till hur vi skapar en demokratisk anda. Låter vi barnen få möta demokratiska val i sin vardag? Låter vi barnen få reellt inflytande?

Uppföljning (under perioden)

Vilka insatser som görs fyller vi  på kontinuerligt under arbetets gång i Blogg och Lärlogg.

Vi dokumenterar med hjälp av foto, film och text.

Analys (i slutet av perioden)

Varför det blev som det blev? Vad det var som påverkade att vi fick det resultat som vi fick? Hur barngruppen påverkades ? Vad som hände i barngruppen när vi försökte nå målen ovan? Om barngruppen förändrades på något sätt? Om arbetet  på förskolan påverkades? Positiva och negativa effekter av arbetet med målområdet?  Hur vet ni det? Vilka “bevis” har vi?  (Observationerna som gjordes före och efter vald insats)

Förslag till åtgärder (i slutet av perioden)

Genom att besvara dessa frågorna får vi syn på vad som behöver justeras för att leda barngruppen och verksamheten vidare.

Uppföljning av åtgärder (i slutet av perioden)

Cirka två månader efter att analysen blivit gjord följer vi upp och för att se om det förändrade arbetssättet fortfarande är förankrat i grundverksamheten.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet,