Svenska år 1-3, 17/18.

Planeringen beskriver vad vi ska jobba med i svenska år 1-3.

Bedömningsmatrisen i planeringen kompletteras med ytterligare bedömningsmatris, som du finner på unikum, då svenska ämnet innefattar så många delar.

Syfte med ämnet

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Centralt innehåll

I årskurs 1-3 .

Undervisning

Vi kommer att ha aktiviteter som tränar språklig medvetenhet (ex rimlekar),

bokstavsarbete (träna på att skriva bokstäverna),

alfabetisk ordning,

läsa och bli bekant med olika texter,

tyst läsning varje dag,

högläsning,

läsförståelse (återberätta texter, läsuppdrag),

olika lässpel

läsläxa

veta skillnaden mellan ord och mening,

mellanrum mellan orden,

språkets struktur (stor och liten bokstav, punkt, frågetecken, utropstecken och stavningsregler),

skriva meningar,

skriva enklare texter (berättelser, faktatexter och dikter),

dramatisering av texter,

kunna skilja på vokaler och konsonanter.

Bedömning

Bedömning efter Läsutvecklingsschemat i Bedömningsmatriser,

samt kompletterande matris du finner under din planering på unikum.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.