<h2>Utifr&aring;n forskning; Barnkonventionen, Vygotskij, S&auml;lj&ouml;.</h2>
<p>Vi baserar detta arbete p&aring;&nbsp;<em>Barnkonventionen</em>&nbsp;som &auml;r ett r&auml;ttsligt bindande internationellt avtal som sl&aring;r fast att barn &auml;r individer med egna r&auml;ttigheter,&nbsp;inte f&ouml;r&auml;ldrars eller andra vuxnas &auml;godelar.&nbsp;Den&nbsp;inneh&aring;ller 54 artiklar som alla &auml;r lika viktiga och utg&ouml;r en helhet, men det finns fyra grundl&auml;ggande och&nbsp;v&auml;gledande principer som alltid ska beaktas n&auml;r det handlar om fr&aring;gor som r&ouml;r barn:</p>
<div class="grid-4-bordered u-componentLeaderSmall">
<div class="grid-items">
<div class="grid-item">
<div class="circled-teaser">
<p>Artikel 2. Alla barn har samma r&auml;ttigheter och lika v&auml;rde.</p>
</div>
</div>
Artikel 3. Barnets b&auml;sta ska beaktas vid alla beslut som r&ouml;r barn.</div>
<div class="grid-items"><br />
<div class="grid-item">
<div class="circled-teaser">
<p>Artikel 6. Alla barn har r&auml;tt till liv och utveckling.</p>
</div>
</div>
<div class="grid-item">
<div class="circled-teaser">
<p>Artikel 12. Alla barn har r&auml;tt att uttrycka sin mening och f&aring; den respekterad.</p>
</div>
</div>
</div>
</div>
<p>Vi baserar ocks&aring; detta arbete p&aring; pedagogiska teoretikern Vygoskijs id&eacute;er om&nbsp;att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning i h&ouml;gre grad &auml;n att det &auml;r en oberoende individuell process.&nbsp;</p>
<p>Vygotskijs infallsvinkel brukar kallas kulturhistorisk, sociokulturell, sociokulturellt perspektiv p&aring; l&auml;rande, d&aring; han ser omgivningen som avg&ouml;rande f&ouml;r individens utveckling och prestation.&nbsp;</p>
<p>Med till&auml;mpning av ett sociokulturellt perspektiv avser man att f&ouml;rst&aring; och f&ouml;rklara m&auml;nniskans t&auml;nkande och handlande i f&ouml;rh&aring;llande till den kulturella och sociala praktik och sammanhang som individen deltar i.&nbsp;</p>
<h2>M&aring;l;</h2>
<ul>
<li>Vi vill att barnen ska f&aring; erfara och reflektera om Barnkonventionen och att varje barn ska f&aring; arbeta med sina r&auml;ttigheter p&aring; ett f&ouml;r dem begripligt s&auml;tt.</li>
<li>Att arbetet tillsammans med barnen ska ge oss m&ouml;jlighet att diskutera fr&aring;gor som alla barns lika v&auml;rde, respekt, skyldigheter och tolerans.</li>
<li>Vi vill att barnen ska ges varierade m&ouml;jligheter att unders&ouml;ka, reflektera &ouml;ver och pr&ouml;va olika l&ouml;sningar av egna och andras problemst&auml;llningar.</li>
</ul>
<h2>M&aring;lkriterier;</h2>
<ul>
<li>Att vi ser en &ouml;kad f&ouml;rst&aring;else kring barnens r&auml;ttigheter och skyldigheter.</li>
<li>Att de anv&auml;nder sig av de olika begreppen som finns i materialet "Det h&auml;r &auml;r dina r&auml;ttigheter"</li>
<li>Att vi h&ouml;r att barnen delger sina tankar.</li>
</ul>
<h2>Syfte; Barnen skall f&aring; m&ouml;jlighet att samtala och fundera &ouml;ver olika etiska dilemman.</h2>
<p><span style="font-size: 14px;">Att barnen b&ouml;rjade fundera kring sin livssituation f&ouml;r att sedan se det i ett st&ouml;rre perspektiv.</span><span style="font-size: 14px;">&nbsp;</span>Vi uppm&auml;rksammar Barnkonventionens dag (20/11). I samband med att denna grupp ska b&ouml;rja skolan vill vi att barnen ska f&aring; fundera kring de demokratiska grund principerna som samh&auml;llet vilar p&aring;.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Metod; Vi kommer att anv&auml;nda oss av R&auml;dda Barnens material, "Det h&auml;r &auml;r dina r&auml;ttigheter", som tar upp tio av de grundl&auml;ggande artiklarna i Barnkonventionen.</h2>
<p>Alla f&ouml;r&auml;ldrar f&aring;r ett introduktions brev inf&ouml;r uppstarten.</p>
<p>Materialet&nbsp;<em><strong>Det h&auml;r &auml;r dina r&auml;ttigheter</strong>&nbsp;</em>finns tillg&auml;nglig p&aring; dokumentationstavlan. &nbsp;I&nbsp;slutet av varje introduktion av nytt kapitel kan barnen efter lust f&aring; skapa utifr&aring;n deras egna reflektioner. Barnens dokumentation s&auml;tts upp.&nbsp;</p>
<p>Vi anv&auml;nder oss ocks&aring; av <strong>Marius </strong>som &auml;r en mus.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vi ser Marius som ett kommunikativt redskap. Arbetet med hen i den pedagogiska verksamheten kan vara ett s&auml;tt att vidga och f&ouml;rdjupa barns kommunikativa erfarenheter. Att ge liv &aring;t Marius g&ouml;r att det kan uppst&aring; en kommunikation med barnen. Kommunikationen kan ske genom talet men ocks&aring; genom gester och ljud som ocks&aring; bidrar till att f&ouml;ra fram ev budskap.</p>
<p>Marius olika syften;</p>
<ul>
<li>Locka till ett lustfyllt l&auml;rande</li>
<li>Lockar till kommunikation</li>
<li>Underl&auml;ttar kommunikation</li>
<li>Kunna f&ouml;rklara med Marius hj&auml;lp</li>
</ul>
<p>Vi arbetar helgrupp n&auml;r vi presenterar temat Barnens R&auml;tt. Men under sj&auml;lva f&ouml;rdjupningen arbetar vi i mindre grupper, f&ouml;r att det ger tillf&auml;lle och utrymme f&ouml;r mer f&ouml;rdjupade diskussioner. Vi arbetar med ett kapitel &aring;t g&aring;ngen.</p>
<p>Vi avslutar alltid med att barnen f&aring;r reflektera &ouml;ver det de gjort genom att samtala och titta p&aring; bilder och skapa. Likas&aring; startar vi varje tillf&auml;lle, tillsammans med barnen, med en &aring;terblick av det f&ouml;reg&aring;ende tillf&auml;llet. Vad gjorde vi? Hur t&auml;nkte vi? Vi f&aring;ngar upp deras tankar utifr&aring;n v&auml;rdegrundsfr&aring;gorna och skapar ett kompiskontrakt.</p>
<p>Genom pedagogisk medvetenhet f&aring;ngar vi b&aring;de grupp och enskild individ och utmanar dess f&ouml;rm&aring;gor.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Tillf&auml;lle 1</h2>
<p>Introduktions av Marius och namn.&nbsp;</p>
<h3>Process tillf&auml;lle 1</h3>
<h3><span style="font-size: 14px;">Vi introducerade Marius f&ouml;r de olika grupperna. Varje barn fick ber&auml;tta f&ouml;r Marius om sina namn och hur de f&aring;tt dom. Varje barn skapade sin namntavla.</span>&nbsp;</h3>
<h3>&nbsp;Uppf&ouml;ljning/analys&nbsp;</h3>
<p>Vi kan se att barnen har tagit till sig Marius och de vill g&auml;rna samtal med honom.&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>Utveckling&nbsp;</h3>
<p>Vi g&aring;r vidare med en ny l&auml;xa utifr&aring;n Alla barn har lika v&auml;rde.</p>
<h2>Tillf&auml;lle 2</h2>
<p>&nbsp;I de olika grupperna samtalde vi kring begreppet lika v&auml;rda. Vi anv&auml;nde oss av litteratur och bilder.</p>
<h3>Process tillf&auml;lle 2</h3>
<p>Barnen reflekterade kring begreppet och de som hade med sig en text om vad de pratat om hemma kunde vi ta st&ouml;d utifr&aring;n de texterna, vilket ledde till diskussioner i gruppen. De avslutade ,ed att rita n&aring;got utifr&aring;n samtalen vi haft.</p>
<h3>Uppf&ouml;ljning/analys &nbsp;vilka arbetss&auml;tt/metoder anv&auml;nde vi som blev framg&aring;ngsrika.</h3>
<p>Vi upplever att &auml;mnet var abstrakt och sv&aring;rt f&ouml;r barnen att relatera till. Vi m&auml;rkte hur viktigt det &auml;r att kunna ta hj&auml;lp av bilder och litteratur f&ouml;r att kunna reflektera kring begreppet. N&auml;r samtalet kom &ouml;ver till vad varje barn i v&auml;rlden har r&auml;tt till s&aring; hade barnen m&aring;nga tankar som vi tog till vara p&aring;.&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>Utveckling&nbsp;</h3>
<p>N&auml;sta g&aring;ng samtalar vi med barnen om familjer och hur deras familjer ser ut. Vi kommer att anv&auml;nda oss av litteratur, bilder och p&aring; samlingarna kommer vi att bygga pussel med olika familje konstellationer.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Tillf&auml;lle 3</h2>
<p>Vi lyfte olika familje konstellationer och barnen ber&auml;ttade hur de s&aring;g p&aring; sin familj.</p>
<h3>Process tillf&auml;lle 3</h3>
<p>Med hj&auml;lp av litteratur och pussel. Startade vi samtal i mindre grupper och i helgrupp. Hur en familj kan se ut. I mindre grupp fick varje barn ber&auml;tta om vilka som var inkluderade i deras familj. Avslutade ,ed att rita sin familj.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>Uppf&ouml;ljning/analys:</h3>
<p>Vissa barn lyfte att i familjen var mer &auml;n bara mamma/pappa/syskon, utan kan inkludera sl&auml;kten, vilket skapade diskussioner som kom i ett st&ouml;rre perspektiv.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>Utveckling&nbsp;</h3>
<p>Vi kommer att lyfta r&auml;tten till att l&auml;ra sig saker och koppla det mot v&aring;rt Indien tema.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Tillf&auml;lle 4/Process:</h2>
<p>Vi lyfte r&auml;tten att l&auml;ra sig p&aring; olika s&auml;tten hade Indien som en utg&aring;ngspunkt n&auml;r vi samtalde om skillnad mellan Sverige och ett annat land, genom samtal, film. Efter&aring;t valde n&aring;gra barn att rita utifr&aring;n samtalet som varit.</p>
<p><span style="font-size: 14px;">N&auml;r vi samtalar om vad man som barn har r&auml;tt till att l&auml;ra sig g&ouml;r de olika kopplingar under samtalet och att man inte bara har r&auml;ttigheter utan &auml;ven skyldigheter. D&aring; vi denna vecka hade Indien tema valde vi att lyfta en indisk skola och hur indiska barn kan ha det. Den sista filmen v&auml;ckte m&aring;nga tankar kring och att barnen d&auml;r beh&ouml;vde jobba, vilket inte de beh&ouml;ver.</span></p>
<h3>Uppf&ouml;ljning/analys:</h3>
<h3><span style="font-size: 14px;">Under samtalet kommer det upp m&aring;nga olika tr&aring;dar hos barnen. M&aring;nga av dem visar p&aring; barnens funderingar kring olika m&auml;nniskors olika f&ouml;ruts&auml;ttningar och deras livssituation. Barnen funderar kring vilka l&ouml;sningar det finns p&aring; problemet att vissa barn inte kan g&aring; i skolan d&aring; de i st&auml;llet beh&ouml;ver arbeta f&ouml;r att familjen ska klara sig. Det m&auml;rks tydligt att de utg&aring;r fr&aring;n sin egen livssituation n&auml;r de reflekterar, men samtidigt ser det att det kan vara ett problem att de inte f&aring;r vara barn och g&aring; i skolan och l&auml;ra sig saker. De har f&ouml;rm&aring;gan att leva sig in i andra barns situation och fundera kring hur det skulle kunna vara, &auml;ven om de har sig sj&auml;lva och sin livssituation som utg&aring;ngspunkt. N&aring;gra barn kom in p&aring; att man inte bara har r&auml;ttigheter utan &auml;ven skyldigheter.</span></h3>
<p><span style="font-size: 14px;">Filmen skapade m&ouml;jlighet f&ouml;r barnen att&nbsp;</span>konkretisera<span style="font-size: 14px;">&nbsp;dilemmat vilket skapade samtal.</span></p>
<h3>Utveckling&nbsp;</h3>
<p>Nu kommer vi att knyta ihop temat och l&auml;gga fokus p&aring; skyldigheter gentemot varandra vilket ska resultera i ett kompis kontrakt.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Tillf&auml;lle 5</h2>
<p>Vi samtalade om skyldigheter kontra r&auml;ttigheter, vi anv&auml;nde oss av en film.</p>
<h3>Process tillf&auml;lle 5</h3>
<p>I v&aring;ra mindre grupper samtalade vi om hur vi ska g&ouml;ra p&aring; f&ouml;rskolan f&ouml;r att hantera olika situationer utan att det g&aring;r &ouml;verstyr. Vi anv&auml;nde oss av en film f&ouml;r att v&auml;cka barnens tankar kring den komplicerade fr&aring;gan. Barnen skapade kompiskontraktet.</p>
<h3>Uppf&ouml;ljning/analys&nbsp;</h3>
<p>&nbsp;Efter varje samtal om barnens r&auml;tt kan vi se i verksamheten att barnen kan lyfta detta i lekar, s&aring;nger och n&auml;r de upplever or&auml;ttvisor. De har l&auml;ttare att lyfta sina r&auml;ttigheter &auml;n skyldigheter s&aring; detta kommer vi arbeta vidare med. I fr&aring;gan om kompiskontrakt hade barnen m&aring;nga tankar kring vad man INTE f&aring;r g&ouml;ra mot varandra n&aring;got som vi i v&aring;r kultur f&aring;r med oss under v&aring;r uppv&auml;xt. Detta ville jag nu utmana vidare genom att f&aring; dem att t&auml;nka vidare f&ouml;r att tr&auml;na p&aring; att agera utefter vad man b&ouml;r g&ouml;ra och inte vad de redan vet man inte f&aring;r g&ouml;ra. Tex hen puttade mig det f&aring;r man inte. Vad ska man g&ouml;ra om man blir arg och k&auml;nner f&ouml;r att puttas? Vilka strategier kan vi f&aring; in i kompiskontraktet som kan hj&auml;lpa barnen med vad man f&aring;r g&ouml;ra, b&ouml;r g&ouml;ra i sv&aring;ra situationer. Detta f&ouml;r att barnen med tiden utan st&ouml;d ska utveckla inre normer, v&auml;rden och strategier f&ouml;r att hantera konflikter sj&auml;lva, p&aring; ett konstruktivt och v&auml;rdegrundat s&auml;tt.</p>
<h3>Utveckling (Hur forts&auml;tter vi? Hur g&aring;r vi vidare?)</h3>
<p>Nobel festen.</p>
<h2>Tillf&auml;lle 6</h2>
<p>Nobel fest.</p>
<h3>Process tillf&auml;lle 6</h3>
<p>Vi firade med att b&ouml;rja att skriva p&aring; kompiskontraktet och barnen fick Nobel diplom.</p>
<h3>Uppf&ouml;ljning/analys</h3>
<h5>Vi kommer att forts&auml;tta att lyfta dessa fr&aring;gor under VT 18 genom olika metoder, exempelvis kommer vi att spela upp etiska dilemman med handdockor. D&auml;r barnen f&aring;r reflektera &ouml;ver hus man kunde ha gjort ist&auml;llet och komma med olika probleml&ouml;sningar.</h5>

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

Skolförberedande Barnkonventionen Skaparna

Matriser i planeringen

Uppgifter