Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Skrivrummet

Skapad 2017-09-25 09:25 i Tunets skola Borlänge
Skrivträning, genrepedagogik
Grundskola 5 Svenska Svenska som andraspråk
Att skriva en text är nästan som att bygga något. Om du till exempel ska bygga ett bord måste du veta vad bordet ska användas till och sedan göra en ritning. På samma sätt är det när du skriver en text. Du måste veta vad det är du ska skriva och varför, och sedan göra en planering. När du bygger ett bord väljer du vilket material du ska använda, när du skriver en text väljer du vilka ord du ska använda. Är du snickare sätter du ihop de olika delarna så att bordet blir som du har tänkt dig, är du skribent sätter du ihop orden till meningar, och meningar till stycken, så att det blir den text du planerat. I det här arbetet ska du få lära dig att planera och skriva olika typer av texter (ur förordet till ZickZack Skrivrummet).

Vi kommer att arbeta med ett läromedel som heter ZickZack Skrivrummet. Dessa texttyper kommer vi att arbeta med under läsåret:

Återberättande texter (Tidningsartiklar)

Beskrivande texter (Fakta om länder)

Instruerande texter (Recept)

Berättande texter (Spänning)

Argumenterande texter (Insändare)

Förklarande texter (Naturfenomen)

Innehåll

Hur undervisningen kommer att gå till

- Klassen/gruppen arbetar med en texttyp i taget.
- Förförståelse/förkunskaper: Eleverna ges möjlighet att se och läsa många exempel på den aktuella texttypen.
- Steg 1: Klassen/gruppen arbetar gemensamt med modelltexter och lär sig känna igen texttypens innehåll, syfte och struktur.
- Steg 2: Eleverna får arbeta med de språkliga drag som är typiska för den aktuella texttypen (grammatik, sambandsord, ämnesspecifika ord, språkliga knep osv.).
- Steg 3: Klassen/gruppen skriver tillsammans med läraren en gemensam text och över då på det de lärt sig på Steg 1 och Stg 2.
- Steg 4: Varje elev planerar och skriver på egen hand en text och bedömer den därefter tillsammans med sin lärare.

Konkretisering av målen utifrån ZickZack Skrivrummet

Under arbetsområdet ska eleverna...
- förstå vad syftet med olika textyper är- instruerande, förklarande, återberättande, beskrivande, argumenterande och berättande texter (förförståelse och förkunskaper)
- lära sig hur olika texter är uppbyggda, vilka delar de består av och i vilken ordning delarna kommer (steg 1)
- lära sig vilka språkliga drag som är typiska för de olika texttyperna och träna på att använda dem (steg 2)
- öva det de lärt sig på Steg 1 och 2 samt tillsammans i klassen/gruppen och med lärarens hjälp skriva gemensamma texter (steg 3)
- på egen hand kunna planera och skriva en text av varje texttyp (steg 4)

Dessa förmågor kommer att bedömas

Förmågan att...
- förstå syftet med den aktuella texttypen
- kunna skriva en text med ett tydligt innehåll och anpassat till syftet
- kunna använda strukturen för den aktuella texttypen
- kunna använda de språkliga drag som är typiska för texttypen

Hur eleven skall få visa sina förmågor

Eleven visar sina förmågor i en individullt skriven text, som lärare och elev sedan tillsammans bedömer med hjälp av en checklista. Därefter ställs nya mål upp.

Läroplanens (LGR 11) övergripande mål och riktlinjer

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

Kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Kursplanens centrala innehåll

Kursplanens kunskapskrav för betyg E

Uppgifter

  • Här och där, jämför faktatexter om länder

Kopplingar till läroplanen

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    Gr lgr11
  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  4-6
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    Sv  4-6
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
    Sv  4-6
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  4-6
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
    Sv  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
    Sv  E 6
  • I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
    Sv  E 6
  • Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
    Sv  E 6
  • Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
    Sv  E 6
  • Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Sv  E 6

Matriser

Sv SvA
ZickZack Skrivrummets Skrivutvecklingsmatris åk 4-6: Återberättande texter

Syfte

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder återberättandet för att berätta om något självupplevt. Kan identifiera en återberättande text.
Använder återberättandet för att återge händelser av olika slag. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att återberättande text kan användas för att återge och beskriva händelser. Förstår att dagböcker, biografier, nyhetsartiklar mm kan vara återberättande texter. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att återberättande text kan skrivas för många syften och för olika målgrupper. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

Innehåll

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Håller sig huvudsakligen till ämnet, men den "röda tråden" är svag.
Håller sig till ämnet och har ett begripligt innehåll, med en "röd tråd".
Håller sig till ämnet och har ett tydligt innehåll med en tydlig "röd tråd".
Håller sig till ämnet och utvecklar innehållet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan att tappa den "röda tråden".

Struktur

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver en enkel redogörelse, utan någon tydlig struktur.
Har en i huvudsak fungerande struktur. Redogör för tid, plats, deltagare och händelser.
Har en relativt väl fungerande struktur. Ger en kortfattad men fullständig orientering vad gäller tid, plats och deltagare, följt av kronologiskt återgivna händelser.
Har en väl fungerande struktur. Organiserar efter strukturen hos en återberättande text och börjar med en orientering för att skapa intresse följt av viktiga händelser och en avslutning.
Inledning
Ger bristfällig information om vem, var och när.
Ger en kortfattad orientering om vem, var och när.
Ger en orientering om vem, var och när, med för sammanhanget viktiga detaljer.
Ger all relevant bakgrundsinformation som läsaren behöver för att förstå texten.
Händelser
Använder talspråksstruktur och ger alla händelser samma vikt.
Återger händelserna kronologiskt och lägger till lite information vid de mest betydelsefulla händelserna.
Återger händelserna kronologiskt. Utvecklar de viktigaste händelserna och beskrivningen av de viktigaste personerna.
Återger händelserna kronologiskt. Utvecklar viktiga händelser så att läsaren får en tydlig bild. Tolkar händelser med liknelser och metaforer och inkluderar personliga reflektioner och kommentarer.
Avslutning
Har ingen avslutning.
Skriver en enkel utvärderande avslutning.
Skriver en mera omfattande avslutning med utvärderande kommentarer.
Skriver en sammanfattande kommentar som innehåller både utvärdering och sammanfattning av händelserna.

Språkliga drag

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder få av de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder korrekt de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Sambandsord
Använder ett litet urval av sambandsord för tid, t ex "sen", "och sen".
Använder ett begränsat urval av sambandsord för tid.
Har en större variation av sambandsord för tid.
Skriver sammanhängande och varierat med hjälp av olika sambandsord för tid.
Direkt och indirekt tal
Återger varken direkt eller indirekt tal.
Återger direkt tal och/eller indirekt tal.
Återger direkt och indirekt tal med rätt interpunktion.
Återger direkt och indirekt tal med rätt interpunktion och på ett effektivt sätt.
Pronomen
Upprepar namn istället för att använda pronomen.
Börjar använda pronomen.
Använder namn och pronomen på ett för läsaren tydligt och lättolkat sätt.
Använder namn och pronomen korrekt och på ett medvetet sätt, för att underlätta för läsaren.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: