Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Geografi, Historia, Svenska

·

Årskurs:

4

25 landskap blir ett Sverige

Fäladsskolan, Lunds för- och grundskolor · Senast uppdaterad: 25 september 2017

Till dig som elev:

Arbetssätt

Arbeta individuellt och i smågrupp.

Undersöka hur kartan kan användas som hjälpmedel och verktyg för att lära sig mer om Sverige,

Med hjälp av en tankekarta och stödord skriva en egen faktatext

Lyssna på lärarens genomgångar.

Ta del av faktaböcker, bilder, sång och kortfilmer.

Använda och synliggöra egna kunskaper och erfarenheter om Sverige.

 

Arbetsområdet

  • Sveriges utseende och placering på kartan.
  • Sveriges olika områden och namn.
  • Fördelning av Sveriges befolkning.
  • Historiska spår i våra landskap, städer etc.

 

Mål

Efter avslutat arbete ska du:

med kartans hjälp kunna namnge Sveriges landskap, större städer, vattendrag, öar, berg etc.

redogöra för Sveriges plats i världen, Europa och Norden med hjälp av karta och väderstreck.

beskriva hur det svenska landskapet ser ut och ge exempel på hur vi människor använder det.

ge något exempel på historiska händelser som vi ser spår av idag i våra landskap, städer och byggnad

ge några förklaringar till varför människor i Sverige bor där de bor.

förstå hur man använder en tankekarta för att skriva en text.

kunna använda ord och begrepp muntligt och skriftligt, individuellt och i grupp.

Redovisningsform

Skriftligt och muntligt redovisa om landskap du forskat om.

Muntliga och skriftliga delmoment under arbetets gång. 

 

Bedömning

Hur du kan förmedla dina kunskaper, ord, begrepp och egna reflektioner skriftligt och muntligt under arbtetets gång.

Hur du tar dig an, genomför och avslutar delmoment.

Reflektion

Kan du namnen på några av Sveriges landskap och i vilken del av Sverige de ligger? 

Kan du namnge några av Sveriges städer, vattendrag och berg och med hjälp av kartan hitta var de ligger?

Kan du berätta vilka som är Sveriges grannländer?

Kan du berätta något om vilka naturtillgångar Sverige har och hur vi använder dessa?

Kan du berätta var människor bor och varför de bor just där?

Kan du med hjälp av en karta berätta om likheter och skillnader mellan olika delar av Sverige?

Kan du med hjälp av en tankekarta skriva ihop en egen faktatext?

 

Till dig som lärare:

Texten i avsnittet LÄRARE är riktad till pedagoger och ska därför innehålla uttryck och termer direkt kopplade till LGR 11

Övergripande mål och riktlinjer

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Syfte

Centralt innehåll

Kunskapskrav


Läroplanskopplingar

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.

Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.

Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback