Utifrån forskning

Ett interkulturellt förhållningssätt kräver förmåga att vara öppen för det nya, och att olika tankesätt och värderingar genomsyrar hela organisationen (Pirjo Lahdenperä i Interkulturellt perspektiv 2006). När man pratar om interkulturellt lärande tänker man kanske först på olika nationaliteter men det går även att tolka på individnivå, alla har en egen ”hemkultur” där egna erfarenheter och traditioner påverkar. Det handlar om en medvetenhet att det finns andra tankesätt och värderingar i andra miljöer och det kräver kunskap menar Pia Lahdenperä, professor i pedagogik med interkulturell inriktning. Mlekov och Widell (2003) påpekar att mångfald innebär att man ser olikheter som en tillgång och för en levande diskussion i det dagliga arbetet.
Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia pedagogiken ansåg att pedagogerna på förskolan skulle utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Pedagogen skulle ses som en medforskare och ta tillvara barnets kompetens och nyfikenhet. Det ligger till stor grund för dagens pedagogik i svensk förskola. Som pedagog krävs det att man bortser från det för givet tagna och tar vara på barnens önskningar och frågor och gör dem delaktiga i lärprocessen först då kommer lusten in i arbetet menar Lenz Taguchi (2005).

Lahdenperä, Pirjo (2006). Interkulturella perspektiv, pedagogik i mångkulturella lärande miljöer. Lund: Studentlitteratur AB
Mlekov, Katarina & Widell, Gill (2003). Hur vi möter mångfald på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. 

Varje verksamhetsår får förskolan en kulturpeng av Nacka kommun att använda oss av. Enligt Nacka kommun ska kulturpengen bidra till att ge varje barn möjlighet att utveckla sin kompetens inom konst- och kuturområdet. Vi har under denna termin fått besök av en musikgrupp (Bravissimo) som arrangerade en konsert för oss där de spelade klassisk musik med hjälp av olika instrument.

Mål (förväntat resultat)

Att varje barn vågar uttrycka sig i olika uttrycksformer, såsom lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama.

Att varje barn får känna delaktighet i sin egen kultur, känsla och respekt för andra kulturer

Målkriterie (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

Högre resultat i NKI samt i Nacka kommuns enkät

Vi ser att vi dokumenterar kultur i unikum och i andra sociala medier

Vi ser att vi systematiskt dokumenterar hur använt kulturpengen.

Syfte (varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor)

- Vi vill att varje barn ska utveckla sitt intresse för olika uttrycksformer, såsom lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama.

- Vi vill att varje barn ska få en ökad förståelse för olika kulturer och dess betydelse.

 Metod (hur gör vi? Material och aktiviteter för att utmana förmågor inom alla delar av lärandeindex) 

På Hedvigslund arbetar vi med vår kulturplan genom olika metoder. Detta gör vi genom att skapa en gruppkultur där vi strävar efter goda vanor och gemensamma aktiviteter/regler, exempelvis hur hanterar vi konflikter samt vilka skyldigheter och rättigheter har vi på förskolan. Vi arbetar också efter att synliggöra språk och traditioner med hänsyn till barnens intresse, exempelvis utifrån musik från olika länder och sånger på olika språk. Vi uppmärksammar dagar såsom barnens födelsedagar, FN-dagen, vasaloppet, midsommar, nobel, lucia etc. Vi arbetar också efter att uppmuntra barnen till att bli självständiga och att våga visa uttryck samt inflytande utifrån språk och kultur i olika uttrycksformer som lek, skapande, rörelse, sång/musik, dans och drama.

Kultur i Örtagården

Vad är kultur? Det är ganska brett begrepp som kan vara svårt att ta på. I Örtagården jobbar vi med kultur på flera olika sätt. 

Vi jobbar med att stärka barnen i deras identitet, få de att känna tillit till sin egen förmåga och utveckla sin självständighet. Vi jobbar med att fungera både enskilt och i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter samt skyldigheter. Detta gör vi genom att vara goda förebilder, hjälpa och stötta när det sker konflikter, stötta och utmana när barn tvivlar på att de kan. Vi använder oss av olika material, som tex "SET i förskolan" (social och emotionell träning), material från Rädda Barnen och böcker från Barnkonventionen. Vi använder oss av böcker, filmer och andra arbetsmaterial som stöd. 

Kultur är att få möjlighet att uttrycka sej. Därför arbetar vi med drama på olika sätt, tex i samlingen när vi dramatiserar sagor och läser samt samtalar om böcker. Vi använder oss av inläsningstjänsten Polyglutt för att få tillgång till ett stort elektroniskt bibliotek. Där finns också böcker på flera olika språk.  Under speciella dagar som FN-dagen "besöker" vi andra länder och ser hur barn har det där. Vi erbjuder ett varierat utbud av material som barnen fritt får använda för att skapa av. 

Kulturpengen som vi får varje verksamhetsår för barn över 3 år går till olika kulturella evenemang. 

Analys

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen reflektera över arbetet och prata om det vi gjort, var och en efter egen förmåga. Vi dokumenterar i barnens lärlogg).

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm.)

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö98 Rev. 2016
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

  Lpfö98 Rev. 2016