Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
6
Stormaktstiden och Östersjöriket Sverige, cirka 1600-1700
Eklandaskolan, Mölndals Stad · Senast uppdaterad: 6 oktober 2017
Hur blev Sverige en stormakt? Vad var häxjakter för något? Varför krigade man så mycket? Hur var det att leva på stormaktstiden jämfört med tidigare perioder i historien? Kan något av det som hände då påverkat hur vi har det idag, och i sådana fall vad? Det här är några av de frågor vi kommer arbeta med i det här ämnesområdet.
Tidsperiod: v.41-v.48
Syfte: se läroplanens länk nedan
Centralt innehåll: se läroplanens länk nedan
Förmågor att utgå ifrån:
Analysförmågan: beskriva orsaker och konsekvenser, beskriva samband, jämföra likheter och skillnader
Kommunikativa förmågan: samtala, diskutera och presentera samt resonera
Procedurförmågan: söka, samla, strukturera och kritiskt granska information, också kunna avgöra olika källors användbarhet
Begreppsliga förmågan: förstå och kunna använda olika historiska begrepp
Så här kommer vi att arbeta:
Genomgångar
Boken "Koll på Stormaktstiden"
Samtal och diskussioner
Arbetsuppgifter; enskilt och i grupp
Filmer
Kunskapskrav och bedömning (se matris)
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (9)
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
Den svenska statens framväxt och organisation.
Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
