Atomer och Joner

Atomen är inte odelbar. Den består av mindre partiklar. Enligt Bohrs atommodell består atomkärnan av protoner och neutroner och elektronerna placeras i olika skal runt atomkärnan.

Atomer och Joner

I grundämnenas periodiska system är ämnena ordnade i perioder och grupper. Varje atomslag har sitt specifika atomnummer och antal valenselektroner.

I arbetet med kolföreningar ska du få lära dig om:

• grundämnen och atomer,
• atomnummer och elektronernas olika skal,
• grundämnenas periodiska system,
• hur joner bildas,
• kemisk bindning,
• metallers egenskaper,
• ädla och oädla metaller,
• elektrokemi.

Syftet med undervisningen är att utveckla förmågan att...

• ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra undersökningar av olika ämnen,
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband mellen atomer och joner.

Målet med undervisningen är att:

• eleven ska känna till att atomen inte är odelbar, utan består av en atomkärna med protoner och neutroner omgiven av elektroner,
• eleven ska ha klart för sig att atomen är elektriskt neutral,
• eleven ska ha en uppfattning om elektronernas olika elektronskal,
• eleven ska inse valenselektronernas betydelse,
• eleven ska kunna beskriva natriumatomen,
• eleven ska ha insikt i huvuddragen av det periodiska systemets struktur,
• eleven ska kunna ge exempel på hur positiva och negativa joner bildas,
• eleven ska kunna ge exempel på två positiva och två negativa joner,
• eleven ska känna till att salter hålls samman av jonbindning,
• eleven ska ha en uppfattning om att molekyler hålls samman av elektronparbindningar,
• eleven ska känna till vad som håller ihop en metall,
• eleven ska ha kunskap om några metallegeringar,
• eleven ska ha kunskap om att fria elektroner eller joner är en förutsättning för elektrisk ström,
• eleven ska ha viss kännedom om det galvaniska elementet och dess betydelse,
• eleven ska känna till att kemisk energi i ett batteri kan frigöras och med hjälp av elektroner omvandlas till ljus och värmeenergi,
• eleven ska känna till förutsättningarna för elektrokemisk korrosion och hur den kan motverkas,
• eleven ska känna till vad elektrolys är och vad den kan användas till. 

Så här kommer vi att jobba:

• Vi kommer att förklara begrepp, analysera och diskutera.
• Du kommer att få besvara instuderingsfrågor där du själv kan välja svårighetsnivåer på frågorna.
• Vi kommer att ha gemensamma övningar och laborationer.
• Vi kommer att använda oss av media.

Detta ska bedömas:

Se "Bedömningsmatris KEMI Lgr11".

Läroplansmål

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.