Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Atomer och Joner

Skapad 2017-10-08 10:31 i Munkegärdeskolan Kungälv
Mål och bedömning kring de förmågor som eleven ska utveckla inom arbetsområdet Atomer och Joner.
Grundskola 7 – 9 Kemi
Atomen är inte odelbar. Den består av mindre partiklar. Enligt Bohrs atommodell består atomkärnan av protoner och neutroner och elektronerna placeras i olika skal runt atomkärnan.

Innehåll

Atomer och Joner

I grundämnenas periodiska system är ämnena ordnade i perioder och grupper. Varje atomslag har sitt specifika atomnummer och antal valenselektroner.

I arbetet med kolföreningar ska du få lära dig om:

  • grundämnen och atomer,
  • atomnummer och elektronernas olika skal,
  • grundämnenas periodiska system,
  • hur joner bildas,
  • kemisk bindning,
  • metallers egenskaper,
  • ädla och oädla metaller,
  • elektrokemi.

Syftet med undervisningen är att utveckla förmågan att...

  • ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra undersökningar av olika ämnen,
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband mellen atomer och joner.

Målet med undervisningen är att:

  • eleven ska känna till att atomen inte är odelbar, utan består av en atomkärna med protoner och neutroner omgiven av elektroner,
  • eleven ska ha klart för sig att atomen är elektriskt neutral,
  • eleven ska ha en uppfattning om elektronernas olika elektronskal,
  • eleven ska inse valenselektronernas betydelse,
  • eleven ska kunna beskriva natriumatomen,
  • eleven ska ha insikt i huvuddragen av det periodiska systemets struktur,
  • eleven ska kunna ge exempel på hur positiva och negativa joner bildas,
  • eleven ska kunna ge exempel på två positiva och två negativa joner,
  • eleven ska känna till att salter hålls samman av jonbindning,
  • eleven ska ha en uppfattning om att molekyler hålls samman av elektronparbindningar,
  • eleven ska känna till vad som håller ihop en metall,
  • eleven ska ha kunskap om några metallegeringar,
  • eleven ska ha kunskap om att fria elektroner eller joner är en förutsättning för elektrisk ström,
  • eleven ska ha viss kännedom om det galvaniska elementet och dess betydelse,
  • eleven ska känna till att kemisk energi i ett batteri kan frigöras och med hjälp av elektroner omvandlas till ljus och värmeenergi,
  • eleven ska känna till förutsättningarna för elektrokemisk korrosion och hur den kan motverkas,
  • eleven ska känna till vad elektrolys är och vad den kan användas till. 

Så här kommer vi att jobba:

  • Vi kommer att förklara begrepp, analysera och diskutera.
  • Du kommer att få besvara instuderingsfrågor där du själv kan välja svårighetsnivåer på frågorna.
  • Vi kommer att ha gemensamma övningar och laborationer.
  • Vi kommer att använda oss av media.

Detta ska bedömas:

Se "Bedömningsmatris KEMI Lgr11".

Uppgifter

  • Ej namngiven

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
    Ke
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
    Ke
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
    Ke
  • Centralt innehåll
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
    Ke  7-9
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
    Ke  7-9
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
    Ke  7-9
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
    Ke  7-9
  • Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
    Ke  7-9
  • Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
    Ke  7-9
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
    Ke  7-9
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
    Ke  7-9
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
    Ke  7-9
  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
    Ke  7-9
  • Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
    Ke  7-9
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
    Ke  7-9
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ke  7-9
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.
    Ke  7-9

Matriser

Ke
KEMI - Atomer, joner och bindningar

Jag har en grund...
Jag är på väg...
Jag utvecklar...
Jag behärskar...
Fakta och argument
Viktiga begrepp är: atom, molekyl, jon, grundämne, kemisk förening, valenselektron, elektronskal, proton, salt, atomnummer, kemisk reaktion och ädelgasstruktur.
  • Ke  7-9
*Jag visar grundläggande kunskaper. *Jag känner till viktiga naturvetenskapliga BEGREPP. *Jag deltar i samtal och diskussioner.
*Jag använder viktiga naturvetenskapliga BEGREPP. *Jag skiljer på fakta och värderingar.
*Jag visar goda kunskaper. *Jag argumenterar för ståndpunkter med hjälp av lämpliga naturvetenskapliga BEGREPP. *Jag tar del av andras argument.
*Jag visar mycket goda kunskaper. *Jag jämför och värderar olika sätt att beskriva verkligheten. *Jag läser, sammanfattar och resonerar omkring lämpliga naturvetenskapliga texter och andra källor.
Kretslopp och samband
Atomernas uppbyggnad och placering i det periodiska systemet hänger ihop med deras egenskaper och användning.
*Jag ger exempel på enkla kretslopp och sammanhang.
*Jag beskriver kretslopp och samband och deras betydelse i olika sammanhang, t.ex. vardagslivet.
*Jag beskriver och förklarar olika kretslopp och samband.
*Jag beskriver, förklarar och generaliserar omkring komplexa kretslopp, samband och modeller.
Människan och naturen
Atomer kan aldrig förstöras, men de kan bilda nya ämnen tillsammans med andra atomer. Det är viktigt för att förstå t.ex. miljöfrågor.
*Jag ger exempel på hur människan påverkar natur och miljö. *Jag ger exempel på några viktiga naturvetenskapliga upptäckter.
*Jag ger exempel på åtgärder som bidrar till en hållbar utveckling. *Jag förklarar några viktiga upptäckter.
*Jag resonerar omkring hur människans livsstil och resursanvändning påverkar miljö och samhälle. *Jag resonerar omkring några viktiga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
*Jag diskuterar fördelar och begränsningar hos åtgärder som bidrar till hållbar utveckling. *Jag visar förståelse för hur teori och undersökningar samverkar när ny kunskap växer fram.

Ke
Bedömning inlämningsarbete

Bedömning av inlämningsuppgift

Grundläggande
God
Mycket god
Hantering av informationen
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa en enkel text med viss anpassning till vad texten ska innehålla och den målgrupp som ska läsa texten.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt för att skapa en utvecklad text med relativt god anpassning till vad texten ska innehålla och den målgrupp som ska läsa texten.
Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt för att skapa en välutvecklad text med god anpassning till vad texten ska innehålla och den målgrupp som ska läsa texten.
Val av källor
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder sig av olika källor. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder sig av olika källor. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder sig av olika källor. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: