Utifrån forskning;

Både Vygotskij och Jerome Bruners teorier bygger på att människan lär i ett socialt sammanhang. Genom att det finns närvarande vuxna som talar och tolkar det barnen uttrycker lär sig barnen automatiskt hur språket är uppbyggt grammatiskt. När barnen samspelar med barn och vuxna i trygga välkända situationer där språket upprepas stöds den språkliga kommunikationen. Låtsasleken är ett annat tillfälle där barnen får öva sitt språk och ses som extra viktigt. Enligt Bruner är det av stor vikt att den vuxne är intresserad av vad barnet förmedlar med hjälp av mimik och gester. Det leder till språklig utveckling.

I Martina Norlings avhandling "Förskola- en arena för social språkmiljö och språkliga processer" kom hon fram till att det är viktigt att pedagogerna är lyhörda för barnens behov och att vuxna är delaktiga i leksituationer för att utmana.

Från Carina Fast Läslust i hemmet (2015). Hur man ofta skildrar barns skriv och läsutveckling i form av ett träd.

Mål ( det ska vara mätbart vid analys)

Målkriterier (Vad ska vi se för att målet är nått)

Syfte ( varför gör vi detta)

Metod ( hur gör vi för att se målkriterierna? Material/ aktivitet)

Vi vill få barnens att glittra av nyfikenhet.

Vi erbjuder barnen aktiviteter där de får pröva på och skaffa sig erfarenheter utifrån läroplanen och funktionell kvalitet.

Vi delar barnen i mindre grupper för att ge möjlighet till större självkänsla, trygghet och samspel.

Utifrån intresset för sagor ges barnen utrymme till fantasi, nyanserat talspråk, ordförråd, begrepp, leka med ord och kommunicera med andra.

Utifrån barnens intresse för Babblarna kommer vi använda karaktärerna, sångerna och berättelserna för att utmana barnen i deras förmågor.

Utveckling framåt ( hur gick det+/-, vad ska vi tillför grupp/ individ?)