Stormaktstiden och Frihetstiden

”Du gamla du fria”. I andra versen sjunger vi ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat ditt namn flög över jorden”. Det är förstås Stormaktstiden vi sjunger om i versen. Har du tänkt på det?

På 1600-talet hände mycket som förändrade Sverige och denna tid brukar vi kalla för stormaktstiden. Sverige hade då stor makt i Europa och krigade till sig landområden. Sverige var under en period det tredje största landet i Europa och låg nästan ständigt i krig.

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tog makten och kungamakten reducerades mellan åren 1719-1772, då frihetstiden varade.

Vi ska tillsammans ta reda på och förstå hur stormaktstiden och frihetstiden påverkade människorna i vårt land och också lära känna några historiska personer. Vi ska även ta reda på hur dessa tider har påverkat vårt nutida Sverige.

Centralt innehåll 

Under detta arbetsområde kommer du utveckla dina kunskaper om:

• tidsbegreppen Stormaktstiden och Frihetstiden
• historiska personer och händelser som till exempel Gustav II Adolf, drottning Kristina, Vasaskeppet, Ulrica Eleonora, "hattar och mössor" och Carl von Linné.
• att diskutera likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag.
• historiska begrepp
• att repetera skillnader mellan Vikingatiden, Medeltiden och Vasatiden i stora drag.

Syfte - Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Bedömning - Vad kommer bedömmas?

• Din förmåga att, i våra klassrumsdiskussioner, resonera om historiska förhållanden, skeenden och gestalter.
• Din förmåga att muntligt presentera ditt arbete inför klassen.
• Din förmåga att använda historiskt källmaterial på ett användbart sätt.
• Din förmåga att resonera och dra slutsatser om hur dessa historiska tider påverkat Sverige då som nu samt dina kunskaper om historiska begrepp, historiska personer och händelser i ett skriftligt test. 

Arbetssätt - Hur?

Vi kommer arbeta på följande vis:

• Gemensamt läsa faktatexter ur läroboken
• Svara på frågor kopplade till den lästa texten
• Se på filmer
• Enskilt arbete om en historisk person/händelse under både Stormaktstiden och Frihetstiden.
• Muntlig presentation
• Skriftligt skrivuppgift

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.