Kartan, vegetation, väder och klimat ht 2017

Vi inleder med att arbeta med olika karttyper och namngeografi. Efter det skall vi studera varför det råder olika slags klimat i olika delar av världen. Vad är skillnaden mellan klimat och väder? Varför växer det olika saker beroende på var platsen ligger? Och klimatförändring, vad är det egentligen?

Bedömning

Bedömningen kommer att göras löpande i det arbete vi gör lektionstid, både skriftliga uppgifter och diskussionsuppgifter. Eleverna får även möjlighet att visa hur långt de nått i sin kunskapsutveckling i de bedömningsuppgifter vi kommer ha.

De förmågor som vi främst övar på är analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga och procedurförmåga.

Undervisning – Genomförande och tidsplan

Undervisningen kommer att innehålla genomgångar, arbetsuppgifter enskilt och i grupp, diskussioner i både helklass och mindre grupper samt film.

Vecka

34. Introduktion till ämnet geografi, vad är geografi? Genomgång av LPP. Kartkunskap och namngeografi. Film.

35. Kartkunskap, projektion, gradnät, skala samt namngeografi.
36. Kartkunskap och namngeografi. Liten bedömningsuppgift om kartkunskap och namngeografi. Fältstudie tillsammans med ämnet idrott och hälsa. 
37. Väder, klimat och vegetation. Genomgångar, arbetsuppgifter och diskussioner.
38. Väder, klimat och vegetation. Film om klimatförändringar med efterföljande diskussion.
39. Väder, klimat och vegetation. Genomgångar, arbetsuppgifter och diskussioner.
40. Väder, klimat och vegetation. Genomgångar, arbetsuppgifter och diskussioner. 

41. Repetition. Skriftlig bedömningsuppgift om väder, klimat och vegetation.

Konkretiserade mål

• Förklara orsaken till och konsekvenserna av klimatförändringarna.

• Förklara varför vi har olika årstider och vissa termer som hör till detta.

• Kunna förklara vad som är den bakomliggande "motorn" till vindar och vindsystem.

• Redogöra för vad som menas med begreppen väder och klimat.

• Förklara hur klimatet skiljer sig åt och kunna placera ut några olika klimattyper på jordklotet.

• Förklara hur nederbörd bildas.

• Kunna beskriva de olika vegetationzonerna som finns och vad som skiljer dem åt.

• Veta vad atmosfären är och dess olika delar.

• Veta något om ozonlagrets betydelse.

• Kunna beskriva hur människors liv påverkas av klimatet där de bor.

• Kunna beskriva hur vi påverkar klimatet samt vilka följder det kan ge.

• Visa att du tagit till dig begrepp som hör till området.

• Kartkunskap och namngeografi. 

Läroplansmål

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.