Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Religion och samhälle

Skapad 2017-10-25 13:39 i Kvarnbyskolan Mölndals Stad
Grundskola 9 Religionskunskap
Vi kommer att arbeta med hur religioner och livsåskådningar påverkar och påverkas av skeenden i samhället.

Innehåll

RELIGION OCH SAMHÄLLE

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

Teokrati                                                   inkvisition

Tolkning                                                  Shia/Sunni

Matriarkat/patriarkat                              kalif

Schaman/nåjd                                       Upplysningen

Trans                                                       religionsfrihet

Statsreligion                                           utopi

Påve                                                        sekularisering

Reformation                                           fundamentalism

1.    SKA EN RELIGION VARA HOTAD ELLER MÄKTIG?

Religioner har genom historien haft olika roller i olika samhällen. Ett tydligt exempel på det är kristendomen som började som en liten förföljd sekt i Romarriket för att sedan bli statsreligion i samma rike. Var det en bra eller dålig utveckling?

Läs i läroboken sid. 16-20. Fyll i tabellen och diskutera därefter frågorna under tabellen.

 

KRISTNA BLIR FÖRFÖLJDA

KRISTENDOMEN BLIR STATSRELIGION

FÖRDELAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NACKDELAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.    Vilken ruta var lättast att hitta argument till? Varför?

2.    Vilken ruta var svårast att hitta argument till? Varför?

3.    Hur tycker du att kristendomens ställning ser ut idag i världen, i Sverige, i Mölndal? Är den mest mäktig eller hotad?

4.    Hur svarar du på frågan i rubriken? Motivera ditt svar.

 

2.    LÄRARLEDD FYRA-HÖRNS-ÖVNING OM RELIGIONSFRIHET

 

3.    RELIGIONSFRIHET – LÖS PROBLEMEN!

Att religionsfrihet råder i ett land betyder att man har rätt att ha vilken tro man vill, men också att slippa tro på något överhuvudtaget. Ibland uppstår konflikter och praktiska problem kring detta. Läs i läroboken sid. 33-38

Nedan beskrivs ett antal situationer där religion och samhälle har olika syn på hur saker ska göras. Vilka lösningar föreslår du för varje situation så att alla inblandade blir så nöjda som möjligt?

1.    På en högstadieskola tar man emot muslimska elever för första gången. Eleverna vill inte göra så mycket väsen av sig, men de äter inte fläskkött och skulle jättegärna vilja kunna hålla de två bönetider som oftast infaller under skoltid. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?

2.    Några ganska strikt troende kristna föräldrar vill inte att deras barn i högstadieåldern ska behöva delta i undervisningen om sex och samlevnad och evolutionen, eftersom de tycker att skolans budskap skiljer sig för mycket från det de själva anser är rätt och fel. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?

3.    En sikhisk man med lång tågförarutbildning får arbete på ett tågföretag. Han tar med stolthet på sig företagets uniform, men vill behålla sin turban istället för att ta på sig skärmmössan som företaget kräver. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?

4.    Judiska pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla. En grupp barnläkare tycker att det är fel eftersom pojkarna inte kan bestämma själva om de vill omskäras eller inte. De judiska föräldrarna menar att det är en central mångtusenårig tradition inom judendomen. Hur löser man detta på bästa sätt, tycker du?

 

4.    FALLSTUDIE STOCKHOLMS MOSKÉ

Det religiösa och det sekulära samhället samexisterar sida vid sida i Sverige, oftast utan några större problem eller konflikter. Men ibland uppkommer situationer där olika intressen har motsatta åsikter i frågor som rör detta. Så var det t.ex. när moskén på Södermalm i centrala Stockholm skulle byggas på 1990-talet. I denna övning får du fundera över några argument som framfördes under planprocessen innan moskén till slut byggdes.

Bilden på sid. 7 i läroboken visar tornet på Katarina kyrka och Stockholmsmoskéns minaret, båda på Södermalm i centrala Stockholm. Innan moskén byggdes i en gammal elverksbyggnad vid en park fick allmänheten komma med synpunkter på bygget. Några av dessa synpunkter ser du här. (Personerna är anonymiserade).

A.    ”Jag anser förslaget olämpligt på grund av att

1.      Södermalm är Stockholms tätast befolkade stadsdel och är därför den minst lämpliga för ett moskébygge.

2.      Det är praktiskt ogenomförbart att ta emot så många fotgängare och bilister i de redan trånga kvarteren. Under Ramadan skulle situationen bli outhärdlig.

3.      Med en sådan koncentration av främmande kultur så centralt är det tyvärr risk för sabotage.

4.      Om byggnaden skulle komma till stånd skulle säkerligen många flytta härifrån och deras bostäder skulle övertagas av muslimer som skulle dominera området. Därmed skulle hela den gamla söderstämningen försvinna. Jag tycker att moskén ska placeras något utanför centrala Stockholm.”

Dagny A, Kapellgränd

B.     ”Jag tycker att förslaget att förlägga en moské till den gamla elverksbyggnaden är mycket bra. För en gångs skull tas en minoritetsgrupp på det allvar den förtjänar genom att ges lokaler i ett centralt och attraktivt läge.

Jag anser att byggnaden och människorna som kommer med den blir ett tillskott i området. Det är viktigt för en grupp utsatt för så mycket fördomar som muslimer får möjlighet att komma nära inpå andra samhällsgrupper, endast då kan fördomar övervinnas. Alla invändningar av typen trafikproblem och främmande arkitektur är naturligtvis svepskäl. Det centrala läget underlättar resande med kollektivtrafik.”

Lars M, Tjärhovsgatan

C.     ”Förslaget att bygga en moské vid parken medför tyvärr att många vanliga hederliga människor tvingas utsätta sig för risken att bli påsatt epitetet ”rasist”. Om man är emot ett förslag som detta räcker inte den fåkunniges fantasi inte längre än till detta skällsord, hur långt ifrån rasistiskt tänkande motivet till motståndet mot moskébygget än må vara (…)

Det borde framstå som naturligt för varje tänkande politiker att lyssna på de människor som bor i området. De flesta här är emot eller tveksamma till en moské. Många vågar säga det rent ut, andra tvekar av ovan angivna skäl. Om området beboddes av människor som skulle besöka moskén vore saken en helt annan. Nu blir det däremot fråga om en mängd tillresande, en del med tunnelbana och andra allmänna kommunikationer, men också väldigt många med bil. Vardagsmiljön här tål inte denna belastning. Det skulle i ett slag innebära en avsevärd förändring av livssituationen för många människor, av vilka en stor del vuxit upp och kanske bott i området i decennier.

Det finns säkert områden i Stockholmstrakten som är avsevärt mindre känsliga och som kan accepteras av dem som vill ha en moské för utövandet av sin religion. Bespara Söder denna överbelastning.”

Gunnar M, Östgötagatan

D.    ”Vårt bostadsområde orkar inte svälja ytterligare trafik utifrån. I första hand måste vi boende ha rätt och möjlighet att parkera våra bilar. Det kan ta oss boende 45 minuter att hitta en parkeringsplats. En enda extra tillrest bil gör den luft vi tvingas andas outhärdlig.

Vi många hundägare i området får vårt vardagsliv spolierat då vi är beroende av närheten till hundrastgården. Vi är rotade här och vill kunna fortsätta leva i den miljö vi valt.(…)

Då många ev. moskébesökare är politiska flyktingar jagade av terrorister utsända från vedergällande statsbildningar, torde både moskébesökarna och vi kringboende befinna oss i farozonen vid eventuella attentat.(…)

Moskéer är i allmänhet mycket vackra byggnader, så också moskén i detta aktuella förslag. Men det är helt fel plats. Vi måste bevara vår gamla unika byggnadsstil utan konkurrens av någonting som inte alls hör hemma i vår stadsbild. Det skulle se helt fel ut. Att Sveriges Muslimska råd vill ha en moské på ”väl synlig plats” är förståeligt, men det är ett krav man inte behöver tillmötesgå.”

Anna B, Östgötagatan.

E.     ”Vi är en av de bostadsrättsföreningar som ligger närmast den planerade moskén. Vi har idag haft husmöte och vill lämna följande yttrande:

Föreningen har ingenting att invända mot att det gamla elverket byggs om till moské. Vi ser det istället som en fördel att det vackra huset blir öppet för allmänheten och att vår stadsdel blir en mångkulturell miljö. Vi har ju redan Katarina kyrka och en finsk pingstkyrka alldeles i närheten.

Vi hoppas att planerna på ett islamskt kulturcentrum också innebär en öppenhet mot oss som inte är muslimer. Vi ser fram smot utställningar, föredrag, debatter och annan offentlig verksamhet som kan lära oss mer om Islam och orientalisk kultur och på så sätt hjälpa till att öka förståelsen mellan människor i världen.

Vi utgår från att trafik- och parkeringsfrågorna noga tänks igenom så att verksmheten inte medför kraftiga störningar för oss som bor här.

Däremot tror vi inte att sådana störningar och stökigheter vid själva ombyggnadsarbetet kommer att förvärras av att huset blir moské jämfört med andra alternativa användningar som offentlig lokal, t.ex. diskotek, ungdomsgård, kulturhus eller teater. Det skulle kunna bli lika störande eller värre.”

Vänliga hälsningar, Bostadsrättsföreningen X genom Ingemar A, ordförande.

FRÅGOR:

1.    Sammanfatta i punktform argumenten som framförs emot ett moskébygge.

2.    Sammanfatta i punktform argumenten som framförs för ett moskébygge.

3.    Vilka argument tycker du känns trovärdigast? Varför?

4.    Vilka argument känns minst trovärdiga? Varför?

5.    Om det skulle varit medlemmar från en annan religion som ansökt om bygglov, tror du att argumenten från de kringboende skulle varit annorlunda då? Varför/varför inte?

6.    Dessa åsikter skrevs under 1990-talet. Tror du att åsikterna om ett moskébygge idag skulle vara annorlunda? Förklara.

7.    Övriga tankar?

8.    Moskén på Södermalm stod färdig år 2000. Hur har det gått med de farhågor och förhoppningar som framkommer i texterna ovan? Undersök!

 

 

 

Matriser

Re
Religion och samhälle

Rubrik 1

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Du har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar.
Du har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar.
Du har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster mellan centrala tankegångar.
Du kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Du kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Du kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: