Pedagogisk planering för Språkutveckling på Granen HT17.

"Språket är ett symbolsystem som vi använder för att kommunicera. Med hjälp av språket kan vi kommunicera oss med andra, ge uttryck för och ta emot idéer och känslor"(Evenshaug&Hallen, 2001)

Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Förskolan ska lägga stor vikt på att stimulera varje barns språkutveckling, uppmuntra och ta till vara på deras nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

För att barn ska kunna och behärska ett språk, behöver de uppmuntran och språklig stimulans.

Språk är inte bara ett medel för kommunikation och kunskapsinhämtande, det kan vara skapande och ha ett egenvärde. Språk är även ett medel för att kunna utrycka känslor och tankar i tal och skrift, så att man blir förstådd, ger en djup tillfredsställelse” (Ekström, S & Godee’, 1984).

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

Vi ska utveckla och stimulera barnens språk på ett roligt och lärolikt sätt. All inlärning ska ske genom lek, rörelser och olika språkövningar. Det ska vara roligt och lustfylld. Miljön ska vara positiv och uppskattande. I våra undervisningar och aktiviteter får barnen möjlighet att prova på och vara aktiva deltagare.

Barnen på Granen har visat stort intresse för språk genom att lära sig nya rim och ramsor, olika sånger, läsa böcker, lära sig bockstäver - ABC, skriva sina egna namn och korta meningar, berätta och återberätta olika sagor och berättelser, gissa djur och beskriva djurens egenskaper.

Vårt lärandeobjekt under vårt fokusområde språk syftar till att öka barnens språkliga medvetenhet utifrån ett kommunikativ och lekfullt perspektiv.

”Sedan 1980 talets början har forskarna visat stort intresse för barns språkliga medvetenhet. I mängden av studier har forskarna försökt finna vilken betydelse den har för barnets förmåga att lära sig läsa och skriva (A-T. Svenson (2005)”. Med språklig medvetenhet menar man att barnet självständigt och mer eller mindre medveten funderar över språket dvs. tänker på hur något sägs eller skrivs.

1.Vi kommer att undervisa barnen och ge de möjlighet att identifiera språkljud som orden börjar på och slutar med (första och sista ljudet). Här övar barnen på att ljuda/dela upp ord i ljud exempelvis ljuda sitt namn/ord och höra om ljudet är lika eller olika i början och slutet av namnen.

Vi kommer att jobba med att identifiera korta och långa orden, sätta ihop ord, klappa stavelser, skriva sitt egen namn och andra ord m.m.

2. Vi gör hörsellekar och övar med barnen att göra en mungymnastik på ett roligt sätt med hjälp av olika berättande sagor. Här även kommer vi använda olika sånger. Genom att grymasera med läpparna på olika sätt tränar vi talmotorik och därmed framhävs talspråket med hjälp av talorganens rörelser.

3. Rim och ramsor. Tillsammans med barnen lär vi oss olika rim och ramsor för att barnen ska utveckla sitt språk och kunna leka med orden. Vi kommer att jobba med QR-koder, som barnen själva kan scanna av och lyssna på olika sånger. QR-koderna innehåller både ramsor och sånger men även alfabetetet och sånger på det språk som vi har representerade i gruppen.

4. Sånglekar och dramalekar och olika rörelser. På ett lustfyllt sätt gör vi dramaövningar med barnen där barnen får lära känna sig själva och sina känslor samt våga utrycka sig verbalt stärker sina känslor och därmed ökar sitt självförtroende. Här även utvecklas barns språk och kommunikationsförmåga. Barnen lär sig använda hela kroppen för att uttrycka sina känslor.

5. Återberättande och berättande och högläsning. Barnen får rita och skapa sina egna sagor. Barnen ges möjlighet att skapa sina egna berättelser genom att använda en App som heter ”Green Screen”, (Med hjälp av sina egna skapade sagofigurer spelar barnen en film där de berättar sin egen saga).  Här utvecklas barnens fantasi och förmåga att berätta med sina egna ord, utrycka sina tankar och kommunicera med varandra. Vi läser högt tillsammans olika böcker kontinuerligt på Granen.

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Vi delar upp barngruppen i mindre grupper och genomför undervisningar, därefter får barnen vara med och prova på olika material själva. Barnen får då erfara språk genom estetiska läroprocesser, lek, skapande, drama, skriva och använda digitala verktyg. Barnen får möjlighet att samspela och samarbeta med varandra när de skapar olika sagor, rim och ramsor, sånger och gör olika dramaövningar. Vi utmanar och ser vad barnen klarar av och utvecklar deras förmågor när det gäller ord och fonologisk medvetenhet. Vi kommer ge barnen möjlighet att vara aktiva genom att de får vara med och ge förslag på ord. Det kan exempelvis vara barnens namn som har samma språkljud. Vi arbetar i små grupper med digitala verktyg och använder bokstavs Appar som exempelvis (Osmo- Words, Skriv och Läs, mm) så att barnen ges möjlighet att samarbeta med sina kompisar. Vi använder tecken som stöd (TAKK) och kopplar detta till olika delar i våra undervisningar för att förstärka språket. Vår tema-saga blir som en röd tråd i våra undervisningar.

Barnen ska få möjlighet att träna sig som berättare genom att använda djurfigurer, dockor, mm, måla och rita för att skapa sina egna sagor. 

Vi grundar vår undervisning på olika forskningsteorier och beprövad erfarenhet samt enligt aktuell forskning om läsning och läsinlärning. Dessa har genom flera olika undersökningar visat att den språkliga medvetenheten är mycket betydelsefull för läsinlärningen. Medveten språkstimulering i form av barnvisor och språklekar med rim och ramsor redan från födelsen förbättrar möjligheterna för barnen ska lära sig läsa när det så är dags. Dessutom är det viktigt att ständigt föra samtal med barnen om olika saker, desto tidigare barnen möter ett rikt och varierat språk desto bättre (Lindgren. U & Modin. L, 2011 s,17).

Vi utvärderar vårt arbete efter vårt fokusområde är avslutat. Genom att vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang kan vi sedan tillsammans med barnen reflektera kring vad de har lärt sig.

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, motorik och hälsa samt värdegrund.

Vi läser böcker från Olika förlag som finns på Granen och som främjar ett normkritiskt förhållningssätt. Vi samtalar och diskuterar med barnen om böckerna och lyfter upp olika dilemma som finns i böckerna och även i vardagen. Barnen uppmuntras att få uttrycka sina åsikter och bli hörda.

I arbete med flerspråkighet uppmärksammar vi olika modersmål, som är representerade på Granen. Vi lär oss tillsammans med barnen nya ord på olika språk (mat, djur, vardagliga ord, m.m.). Vårdnadshavarna bidrar till att översätta de ord som vi ska arbeta med. Vi använder Pen- pal och tecken som stöd (TAKK).

Hållbar utveckling: Vi jobbar med grönflaggsmål på Granen. Barnen källsorterar papper och komposterar rester av maten på avderningen dagligen.

Estetiska lärprocesser ska genomsyra vårt arbete i vårt fokusområde språk. Med hjälp av olika uttrycksformer skapar vi ett lustfyllt sätt att ge uttryck för dessa: så som bild, form, skapande, musik, dans, rörelser, sånger, dramaövningar.

Vi rör på oss i samband med olika språkövningar och leker både inne och ute. Vi pratar om vår hälsa, om matens nyttighet dagligen vid olika måltidstillfälle.

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Läroplansmål

Läroplan

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,