Ämnen:
Svenska som andraspråk, Svenska
·
Årskurs:
7 - 9
Språkets byggstenar: Grammatik - ordklasser och satsdelar
Vallonskolan, Östhammar · Senast uppdaterad: 22 april 2020
Under de kommande veckorna ska vi arbeta med språkets byggstenar, eller närmare bestämt grammatik, när vi arbetar med ordklasser och satsdelar.
VAD?
Ordklasser och satsdelar!
Under de kommande veckorna ska vi arbeta med området grammatik: ordklasser och satsdelar.
VARFÖR?
Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor:
• formulera dig och kommunicera i tal,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
HUR?
Vi kommer att ha genomgångar följt av övningar, enskilt och i par, dels i häften och dels i en Kahoot!
Examination i slutet av arbetsområdet genomförs som ett prov på de ordklasser och satsdelar som vi har gått igenom och som ni har fått öva på!
Ordklasser
Alla ord i en mening kan sorteras in i grupper som kallas för ordklasser. För att bygga ihop en mening behöver man ord från olika ordklasser.
Ett exempel är meningen: Bilen kör snabbt
Alla ord i denna mening tillhör en specifik ordklass.
Bilen = namn på en sak (substantiv)
Kör = vad någon gör eller vad som händer i meningen (verb)
Snabbt = beskriver hur verbet gör något (adverb)
Alla ordklasser har olika egenskaper och kan böjas på olika sätt.
De nio vanligaste ordklasserna som vi har i svenskan är:
Substantiv - namn på saker och ting, till exempel: boll och ring. Orden böjs i singular (ental) en katt och plural (flertal) fler katter samt bestämd form "den katten" (en bestämd katt) och obestämd form "en katt" (vilken som helst).
Pronomen - ersätter substantiv för att språket ska bli mer varierat. Det finns olika slags pronomen: Till exempel personliga: jag, du, han, hon, den, det.
Adjektiv - beskriver hur substantiv och pronomen är eller ser ut. rostig, hårig, röd, rak, lång. Orden böjs i positiv, komparativ och superlativ. Lång, längre, längst. Liten, mindre, minst. Ung, yngre, yngst. Gammal, äldre, äldst.
Verb - vad någon gör eller vad som händer i meningen: hoppar, skrattar, exploderar. Verben bestämmer tid (tempus) t.ex: nutid (presens) hoppar. Eller dåtid (preteritum) hoppa-de.
Adverb - beskriver verb = hur något görs eller hur någonting händer. rostigt, hårigt, rött, långt, glatt. (slutar ofta på ett -t).
Räkneord - räkneord kan delas in i grundtal och ordningstal, grundtal = en, två, tre, fyra, fem och så vidare. Ordningstal = första, andra, tredje.
Prepositioner - är små ord som beskriver var något befinner sig, till exempel: på, i, under, över, genom, mellan, bakom, framför och så vidare.
Konjunktioner - är ord som binder ihop ord i en mening. Till exempel: och, eller, fast, men, så.
Interjektioner - är ord som används som utrop, för att till exempel uttrycka en stark känsla eller för att hälsa på någon. Exempel på interjektioner är: aj, usch, fy, hej, nej, ja, hurra, hej då, bravo.
Tips på länkar till filmer och övningar online:
- Grammatikbolaget finns som en hjälp för dig som vill förstå grammatiska termer och begrepp. https://urplay.se/serie/170820-grammatikbolaget
- Gå gärna in och träna på ordklasserna online på elevspel.se: https://www.elevspel.se/amnen/svenska/294-ordklasser.html
- I läromedlet ne.se Svenska finns det förklaringar samt en del quiz och övningar att använda.
Satsdelar
Nu vet du att en mening är uppbyggd av ord från olika ordklasser. Men det räcker inte alltid att veta vilken ordklass ett ord tillhör. Vi kan också behöva titta på vilken roll eller funktion ordet har i en mening. I satsläran är det just ordets funktion i meningen man är intresserad av.
En mening kan innehålla flera ord från samma ordklass.
Titta på exemplet: Klassen samlade pengar till en resa.
Meningen innehåller tre substantiv men alla dessa tre har olika funktioner och har dessutom olika namn inom satsläran.
Klassen = den/det som gör något (subjekt)
Pengar = vad de samlar, är ofta en sak (direkt objekt)
Resa = det som sparar till, åt/till/eller/för vem/vad? (indirekt objekt)
Obs! Börja alltid med att ta ut subjektet och predikatet först. Då blir det betydligt enklare att lösa ut resten av satsdelarna. En satsdel kan bestå av flera ord i rad och i en och samma mening. I meningen "Ebba har hoppat", hänger orden har och hoppat ihop och tillsammans bildar de satsdelen predikat.
Några av de vanligaste satsdelarna är:
Subjekt = talar om vem/vad som gör något. Kalle, rosa, katten,
Predikat = vad som händer eller vad någon gör. Hoppar, skrattar, leker.
Direkt objekt = Vad? vem? vilka? Mamma köpte skor till mig.
Indirekt objekt = Åt/till/från/för vem? Han gav läraren en bok.
Adverbial = tids, rums, och satsadverbial. Tid = svarar på frågan när? Rums = Var? Vart? Varifrån? Sats = Hur? På vilket sätt?
Predikativ (predikatsfyllnad) = efter vara/bliva/heta/kallas = predikativ ex. hästen kallas "Lilla gubben".
Tips på länkar till filmer och övningar online:
- Grammatikbolaget finns som en hjälp för dig som vill förstå grammatiska termer och begrepp. https://urplay.se/serie/170820-grammatikbolaget
- Gå gärna in och träna på ordklasserna online på elevspel.se: https://www.elevspel.se/amnen/svenska/3733-satsdelar-subjekt-s.html
- I läromedlet ne.se Svenska finns det förklaringar samt en del quiz och övningar att använda.
Läroplanskopplingar
Syfte (2)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll (1)
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
