Vasatiden

Sveriges "landsfader" med ättlingar. Vad de gjort för Sverige.

Dessa punkter ur läroplanen kommer undervisningen handla om:

Detta ska du lära dig:

• Stockholmsblodbad

• Hur det såg ut i Svergie under 1500-talet

• Gustav Vasas liv och familj

Så här kommer vi att arbeta:

• Läsa texter

• Film

• Träna på olika begrepp

• Studieteknik: skriva tankekartor

• Diskutera källornas tillförlitlighet bla. om Gustav Vasas äventyr i dalarna

• Göra ett häfte om Vasa tiden som skall lämnas in.

• Ta reda på fakta om en person från Medel alt Vasa tiden och berätta muntligt om den personen

Så här kommer pedagogen att bedöma dig:

• Hur du jobbat med ditt häfte

• Hur du muntligt redovisar din
• Delta aktivt i diskussion

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.