Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.

Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötande av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

 "Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed alla barn bli rustade för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet

Firo - Från jag till vi. Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och vi pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Enligt Firo så går gruppen igenom tre olika faser, Tillhöra, Rollsökning och till sist Samhörighet.

Att arbeta normkritiskt i förskolan innebär att utmana gränsdragningar och kategorier. Syftet är att vi vill motverka stereotypa föreställningar om människor. Samt att motverka att vi får en bild av världen och oss själva där några, kanske majoriteten utgör "de vanliga"/"normala" och några människor är "de annorlunda". Forskningen visar att det är just detta kategoriskapande - när vi talar om, förväntar oss, agerar som att några människor är "vi" (vanliga) och några är "de andra" (ovanliga, inte som "oss") - som bäddar för att vissa personer blir diskriminerade, trakasserade och kränkta. 

(www.normkritisktpedagogik.se/412085086)

Mål

* För att barnen ska våga utmana sig i kuperad terräng och utveckla sin motoriska förmåga

Fördela pedagogerna på gårdarna för att skapa en tillvaro där varje barn känner sig säker att utmana sig själv genom leken i den kuperade miljön gårdarna erbjuder.

* För att barnen ska mötas och våga utmana sig i mötet över förskolan ska varje pedagog lyfta varje individs önskan att påverka sin egen dag genom att varje barn får sina åsikter lyssnade på.  

Genom att fördela oss i vår miljö ute och inne skapar vi utrymme för att vara tillåtande att låta varje barn få möjlighet att utforska vår miljöer. I möjligaste mån ser vi till att sätta en ordinareie pedagog hos de yngsta vid behov.

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att utveckla varje barns förmåga:

      - till empati, 

      - att ta hänsyn, 

      - visa solidaritet, 

      - att reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

      - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling. Strävar vi mot att varje barn utvecklar sin:

      - identitet,

      - självkänsla/medkänsla

Genom att lyssna och lyfta varje individs upplevelse och synliggöra de olika känslor som uppstår och lyfta rätten att säga stopp.

Pedagogerna arbetar nära barnen och lyfter utifrån varje barns erfarenhet "Stopp min kropp", vi lyfter känslor och hur olika känslor kan se ut och ta sig uttryck genom olika arbetsmaterial (Kompisböckerna, Barnens Rätt, Samtals bilder med Marius). Vi har återkommande samtal om vad "Stopp" betyder och att lyfta varje barns integritet  exempelvis vill jag verkligen ha en kram. Pedagogernas förhållningssätt är att alltid fråga hur barnet/barnen vill ha stöd i en situation och går inte in med en förutfattad mening att det ska vara som sist. Vi lyfter temat likheter/olikheter under rocka sockor perioden.

Över hela förskolan lyfter vi olika länder dess kultur vi tittar på likheter/olikheter utifrån barnens frågor. Vi uppmärksammar Barn konventionen och lyfter miljöpåverkan som ett mindre tema under skräpplockar veckan.

Målkriterier

     - Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys är åtgärder gjorda.

     - När vi ser att barnen uppmärksamar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

     - När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

     - När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuda hjälp.

     - När vi ser att barnen gör egna individuella val.

Detta synliggörs genom Dokumentation, lärlogg, veckoblogg och i det dagliga mötet.

Syfte

Förskolan ska bli (vara)en trygg plats där alla olikheter har samma värde. 

Trygghetsvandringar görs för att synliggöra varje barns upplevelse av förskolan där de upplever trygghet och platser de upplever som otrygga.

Bygga upp lärmiljöer tillsammans med barnen för att skapa en miljö där man vågar prova nya saker, nya roller, kunna vara mer kreativa, mer nyfikna och mer fria där de vågar vara sig själva.

Genom våra korta teman där likheter/olikheter lyfts både ur ett normperspektiv och kulturellt görs för att skapa en förståelse, nyfikenhet och respekt för likheter/olikheter.

Metod

Trygghetsvandring.

Förhållningsätt ska vara öppet där vi inte lägger in några värderingar och lyfter olikheter till något positivt.

Skapa en miljö där traditionella uppdelning av materialet och rum utmanas genom att blanda material på ett nytt sätt.

Att ha en bredd i det pedagogiska materialet där vi lyfter de 7 olika diskriminerings grunderna.

Att lyfta rätten till stopp min kropp,

Uppmärksamma dagar där olikheter/likheter är i fokus.

Analys

Uppföljning

Utvärdering

Utveckling