Stormaktstiden och frihetstiden

Vad menas med att Sverige var en stormakt? Hur levde folk under 1600- och 1700-talen? Vilka förändringar skedde i samhället och var alla fria under Frihetstiden?

Syfte är att du ska träna på att:

- använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Detta gör vi genom att arbeta med Stormaktstiden och Frihetstiden. Vi skaffar oss ny kunskap och reflekterar över varför saker händer och vad det leder till.

- kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Detta gör vi genom att arbeta med och reflektera över olika källor.

- reflektera över din egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv

Detta gör vi genom att fundera över hur olika människor kan se olika på historiska händelser och skeenden.

- använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Detta gör vi hela tiden genom att lära oss nya ord och fundera på hur de kan tolkas.

Hur ska vi arbeta:

Vi kommer att grupparbeta, titta på filmer, läsa texter, diskutera och göra skriftliga uppgifter.

Detta kommer jag att bedöma:

•  dina kunskaper om Stormaktstiden och Frihetstiden.
• din förmåga att reflektera över orsaker och konsekvenser kring händelser och människors levnadsvillkor.
• din förmåga att se hur olika tidsperioder hör ihop och hur de skiljer sig åt.
• din förmåga att använda historiska källor.
• din förmåga att använda historiska begrepp.
• din förmåga att reflektera över varför historiska händelser och personer ses på olika sätt beroende på vilkens perspektiv man ser det ifrån och vilken tid man lever i.

Hur:

• Löpande på det du visar i arbeten och i reflektioner.
• Läxförhör och prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.