Informationssökning och källkritik ht 2017

I det här arbetsområdet arbetar vi med informationssökning och källkritik.

Syfte och de kunskaper/förmågor eleverna ska utveckla

I det här arbetsområdet ska du arbeta utifrån följande syften:

Centralt innehåll som berör arbetsområdet

Följande delar av det centrala innehållet kommer vi att behandla inom arbetsområdet:

Undervisningens innehåll och uppgifter

Inlämningsuppgift: Källkritik

Ni ska skaffa er kunskaper om informationssökning och källkritik. Tisdag den 12 december  kommer ni att få en uppgift där ni visar att ni når kunskapskraven. Ni får ta med och använda er av allt material under det här lektionstillfället. OBS! Vi arbetar med läroboken Portal, s. 268-287

http://www.ur.se/Produkter/177414-Ar-det-sant-Kallkritik

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2015/01/28/utveckla-ett-resonemang/

Bedömning av källan

Äkthet, närhet, beroende och tendens.

Äkthet: Ex.: För ett antal år sedan publicerade en ansedd tysk tidskrift Der Spiegel dagböcker, som alla trodde var skrivna av Hitler. Så småningom framkom det att dagböckerna var skrivna av en förfalskare.

Man skall alltid fråga sig om källan verkligen är den vad den utger sig för att vara. Det gäller både kvarlevor och berättande källor. En kvarleva är ofta ett föremål t ex ett vapen, en dagbok, en vas, eller ett dokument. En berättelse återger något som har hänt.

En sorts förfalskning är också en tidningsintervju där man har tagit med bara en del av det som sades. Man kan fråga sig vad som utelämnades och varför?

Närhet: Närhetskravet gäller både tid och rum. Ju längre tid som har förflutit efter en händelse, desto mindre pålitliga blir uppgifter från dem som har varit med. Närhetskravet i rum betyder att den som stått händelsen närmast och upplevt den på nära håll bör få större trovärdighet än den som deltagit på avstånd. Risken för feltolkningar är desto större ju längre bort man har befunnit sig.

Beroende: En god berättande källa bör vara oberoende av påverkan utifrån. Man bör se upp om något är berättat i flera led. Om vittnet har varit i kontakt med någon annan och talat om händelsen kan påverkan vara medveten eller omedveten (t.ex. påtryckningar).

Tendens: I verkligheten är källorna inte alltid objektiva. De flesta människor påverkas medvetet eller omedvetet av egna värderingar. Ordvalet i beskrivningar kan ha relativt stor betydelse (negativ eller positiv ton). Ibland är det fråga om missförstånd (medvetna eller i misstag). Ibland berättas det bara en del av händelsen eller så kan berättaren medvetet ljuga.

 Några verktyg:

Om två källor med motsatt tendens är eniga om en sak är det troligen sant.

Om en källa medger något som är ofördelaktigt för den själv, talar den troligen sanning.

Använd alltid flera källor, helst med motsatta tendenser.

Det finns inga hundra procent pålitliga källor. En källa kan tala sanning en gång och ljuga en annan gång.

Ord och begrepp kopplade till arbetsområdet

källkritik

trovärdighet

relevans

noggrannhet

aktualitet

objektivitet

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.