Skolbanken Logo
Skolbanken

Årskurs:

F

LPP Svenska Romaner & Noveller 2018

Misterhults Skola, Grundskolor · Senast uppdaterad: 5 december 2017

Att skriva en roman är kanske inte lätt, men roligt! Att skapa fantasifigurer i både text och bild som pratar med varandra, planerar saker, bråkar och blir sams, allt blir till slut en spännande berättelse som kommer direkt ur ditt huvud! I den allra mörkaste hålan på skolan ska vi hitta en slags inspiration till denna roman, känn skräcken kittla din nacke och förvandla den till ett eget fruktansvärt monster som sprider fruktan och spänning på varje sida i din Monsterroman! I det allra mysigaste rummet på skolan ska vi hitta en annan inspiration till din berättelse, i biblioteket samlas all litteratur; faktaböcker, noveller, serietidningar och kända barnböcker. Här läser vi oss mätta på intryck som vi sedan använder när vi skriver. Kliv in i sagans värld!

 

Syfte (Svenska Lgr11)

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal­ och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom under­visningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utveck­lar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språk­ bruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervis­ningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får för­ståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt­ningar att utveckla sin förmåga att

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa. 

 

Läsa och skriva

 

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

 

Tala, lyssna och samtala

 

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

 

Berättande texter och sakprosatexter

 

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

 

Språkbruk

 

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket
    syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

 

Informationssökning och källkritik

 

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

 

Hur ska vi lära oss?

Vi skriver vår roman "Monstret", kapitel för kapitel, se nedan bilaga av Josef Sahlin. Den innefattar ett smakprov från alla kategorier med texter som vi behöver bekanta oss med.  

Varje måndag, onsdag och fredag arbetar vi med romanen. Högläsning ur PAX-serien avslutar alltid dessa lektioner, för en ytterligare inspiration till författandet.

http://josefsahlin.se/wp-content/uploads/Monstret-ett-romanprojekt1.pdf

 

På tisdagar läser vi referensmaterial så som faktaböcker, serier, noveller, dikter etc i mindre läsgrupper i biblioteket och i vårt speciella läsrum på skolan. Dessa lektioner inleds alltid med ett litet grammatikpass eller en retoriklek/högläsning av referensböcker.

Bedömning

Vi bedömer elevernas utveckling i att behärska det svenska språket både skriftligt och muntligt. Vi bedömer hur de tar till sig litteratur och omvandlar det de läst till något de själva har användning för i tal eller skriftspråk. Vi bedömer även förmågan att hitta källor, använda sig av materialet och värdera det.

  •  

Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback