Projektbeskrivning Gafsan/Tofslan

Gemensamt Tema 

"Lekfullt lärande Natur-ligtvis"  läsåret 2017-18

Projektbeskrivning   Gafsan/Tofslan

 

Barngruppens projekt:

Vi arbetar med projektet utifrån våra ledord: Lek – Omsorg – Kunskap. Leken skall få leda oss till ett Lustfyllt lärande där vi naturligtvis tar tillvara på naturens rikedom. Vi kommer vistas i naturen men också ta med den in i vår verksamhet på Gafsan.

 

Bakgrund:

Temat ”Lekfullt lärande Naturligtvis” blir vår metod för att kunna uppfylla alla delar i läroplanen. Vi väljer att fokusera lite extra på värdegrunden eftersom vi är ett nytt arbetslag och vi ser att vår barngrupp behöver få känna trygghet. För att kunna lära sig så mycket som möjligt genom leken behöver barnen kunna samspela och förstå reglerna som styr i leken. Naturen skall få bli vår naturliga arbetsplats och där vi får vår inspiration. Vi vill skapa  Sociomateriella relationer där barnen får utforska. Sociomateriella relationer kan vara relationer mellan människor och ting, exempelvis mellan barn och vatten, lera, sand eller ting som tratt eller hjul. Tingen är inte passiva utan de har kraft att väcka frågor och får saker att hända. Samverkan mellan kropp och intellekt och andra komponenter i olika sammanhang. Ett lekfullt lärande i våra två barngrupper, allt efter barnens förmågor och intresse.

Varför ska vi arbeta med detta projekt inom temat? Tänk på barnens inflytande, hämta inspiration från dem. Brainstorming? Vad vill vi erbjuda barnen? Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående utvärdering?

Syfte :

Vad är det vi vill undersöka och varför?  Frågeställningar ? Vad vill vi uppnå med projektet i sin helhet och sina delar? Vad vill vi att barnen ska få för upplevelser och erfarenheter i projektet? vad är det vi vill att barnen ska få ett förändrat kunnande om? inkludera värdegrund, kärnämnen och barns inflytande

Vi vill locka fram barnens lust och vilja till utforskande av naturen. Fånga och undersöka intressen och frågor som dyker upp. Samtalet blir då ett viktigt verktyg där alla barn ska känna sig trygga med att använda språket för att ge uttryck för tankar, reflektioner, känslor och teorier. Värdegrunden faller naturligt på plats då vi skall värna om varandra och naturen. Ett annat viktigt verktyg blir leken som är det naturliga sättet för barn att lära. Vi vill värna om leken som när den får pågå ostört kan växa och fördjupas. Hur påverkar miljön barnens lek? Tar de med sig leken från en miljö till en annan eller avslutas leken när den avbryts? Detta vill vi titta på,

Förutsättningar, arbetssätt, organisation och struktur:

Tid, rum, personal, åldrar, material, ansvarsfördelning, osv. Hur skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla förskolans kärnämnen. Hur ska vi organisera perioden / veckan / dagen. `Hur ska vi dokumentera?

Läsåret 17/18. Vi kommer att ha projektet levande i hela verksamheten och extra mycket tid kommer förläggas vid Snusmumriken med de äldre barnen. Vi kommer att arbeta gruppvis för att kunna tillgodose alla barnens behov och skapa de bästa förutsättningarna.

Lilla my: 10 barn födda 2015 och 2016 Ansvarig fsk Monica Person och Birgitta Skårhammar ansvarig bsk Lotta Stingheim och bsk Emilia.

Tofslan 1: 7 barn födda åren 2012 och 2013 Ansvarig fsk Birgitta Skårhammar.

Tofslan 2: 7 barn födda åren 2012, 2013 Ansvarig fsk Monica Persson.

 

Tofslan 3: 7 barn födda åren 2014 och 2015 Ansvariga fsk Birgitta Skårhammar och Monica Persson bsk Signe Lundberg.

 

Varje grupp går iväg till Snusmumriken flera gånger i veckan. Där vi naturligt kan följa naturens utveckling och uppleva den med alla våra sinnen. Det naturliga materialet för oss kommer att komma från naturen som vi kan utforska, undersöka, skapa och leka med. Vi kommer även att vara på Gafsan och fortsätta att arbeta med de pågående projekten. Vi kommer att plocka in material som barnen får ha i sin lek och sitt skapande. Vi kommer att dokumentera vårt projekt genom foto, film och låta barnen göra teckningar som vi kommer samtala med barnen kring och dokumentera där barnen kan se sitt lärande. Vi kommer att sätta en del av dokumentationen på våra temaväggar som varje avdelning har samt lägga ut på Unikum.

Arbetslagets valda mål:

Koppling till Lpfö 98 rev 2016

Våra valda mål utifrån projektets syften, metoder, övriga läroplansmål vi vill ha fokus på, eventuellt fokus på speciella uttrycksformer, utebildning osv.

”Förskolan ska sträva efter at varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin när miljö” (Lpfö 98/16 s.10)

 

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra” (Lpfö 98/16 s.10)

 

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.” (Lpfö 98/16 s.10)

 

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.” (Lpfö 98/16 s.10)

 

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö 98/16 s.10)

 

Förskolans prioriterade mål i SKA:

2.2 Utveckling och lärande:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt förmåga att leka med ord, berätta, utrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

 

2.1 Normer och värden:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 

Förskolans prioriterade mål i SKA:

Hur visar barnet omtanke för varandra? 

 

Valda kärnämnen:

Kommunikation- Förstå och hjälpa varandra.

Här kommer fördelarna med att vi har planerat våra lärmiljöer med flera små rum i rummet och att vi har delat in gruppen i tre mindre grupper. Tydligheten finns i att vi har aktivitetskort i våra lärmiljöer så att barnen tydligt kan se och kommunicera om val av aktivitet.

Vi har ett antal aktivitetskort för varje lärmiljö för att underlätta för barnen att se valmöjligheterna. Vi vuxna har en gemensam strategi för att få barnen att kommunicera kring leken i lärmiljöerna för att på så sätt kunna påverka sitt val av aktivitet.

På detta sätt vill vi ge barnen redskap och förmåga till dialog. Detta hoppas vi ska leda till en ökad kommunikation barnen emellan.

 

 

Vilka effekter vill vi uppnå?

 Vi vill få barngruppen att börja prata mer med varandra om sina behov och känslor. Vi vill att dem ska våga uttrycka sig och lyssna på sina kamrater. Vi vill att gruppen ska få en ökad förståelse för sina medmänniskor då det skapar en trygg miljö för alla. Barnen ska känna sig trygga i sig själva, i gruppen och med personalen. Vi vill att varje barn ska känna sig betydelsefulla

Vilka kännetecken förväntar vi oss att se?

 Vi vill att barnen visar förståelse och empati för varandra genom att lyssna på varandra. Att barnen vågar och har förmåga att ställa olika hypoteser. Att dem vågar markera och säga ifrån när någon blir orättvist behandlad, eller vågar stå upp för våra värderingar på förskolan. 

 

Metoder:

I undervisning och med olika uttryckssätt. Koppling till Lpfö 98 rev 2016

Vi på Gafsan har valt projektets ingång från barnens mognad, förmågor och framför allt intresse. Då vi har en naturprofil så har vi börjat med barnens frågor kring väder, Varför regnar det? Årstiderna, vad är det? Vad händer om det aldrig regna? Vi kommer att prata om naturens mönster och färger. Vi kommer vara i och följa naturens växlingar nere vid Snusmumriken flera gånger i veckan. Vissa dagar stannar några och äter där nere för att få en längre sammanhängande tid i naturen, I vårt värdegrundsarbete kommer barnen få göra en avbild av sig själva  som skall finnas med vid våra samlingar. Barnen skall få öva sig i att berätta hur de tänkte och arbetade med sin avbild i våra grupper. Detta för att stärka dem i att prata om sig själva.

 

Iscensättning av lärmiljön

Behov utifrån barnen och projektets inriktning och syfte

Vi strävar efter att ha en inspirerande lärmiljö där det finns många möjligheter för lek och utveckling. Lärmaterialet finns tillgängligt i deras nivå och lockar till utforskning. Vi har plockat in naturmaterial som barnen får leka och skapa med. Vi observerar ständigt barnens lek och utforskning och anpassar lärmiljön efter barnens intresse och behov. Vi har projektet synligt för barnen där de kan ta del av sina egna dokumentationer. Då vi vill att dokumentationen skall leda till samtal och reflektioner kring de gjorda aktiviteterna sätter vi upp dem där vi sitter och äter lunch. Då blir det ett naturligt samtal när vi sitter tillsammans

Föräldrarnas delaktighet:

På vilket sätt kan vi göra föräldrarna delaktiga i projektet?

Vi gör föräldrarna delaktiga genom att föräldrarna fick vara kreativa på vårt föräldramöte och genom att skapa en bild av naturen. Denna har vi nu hängt upp i trappan så att barnen när de väntar i trappan kan samtala om den. Vi kommer också att göra föräldrarna delaktiga genom Unikum, temaväggarna, veckoschema samt genom samtal vid hämtningarna. Vår förhoppning är att projektet skall leda till samtal och reflektioner även hemma. 

  

Ev förändring/utveckling av inriktning:

Använd MALL "reflektion/uppföljning RL&V MD" Uppdatera därefter projektbeskrivningen. numrera i detta dokument uppdatering 1, 2, 3 osv

Hur går vi vidare utifrån uppföljning av iakttagelser, dokumentation, värdegrund, Utveckling och lärande och barns inflytande? Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger, varför? Hur arbetar vi vidare och varför?

Avslutning av projekt:

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser? Hur avslutar vi projektet med vårdnadshavarna?