Ämnen:
Kemi, Geografi, Fysik, Engelska, Biologi
·
Årskurs:
7 - 9
VT-18 Projekt Klimat och väder
Svärdsjöskolan, Falun · Senast uppdaterad: 9 april 2018
Högtryck, på sommaren ofta förknippat med sol och värme. Det gillar de flesta av oss. Men vad är egentligen ett högtryck? Ett lågtryck? Och varför blåser det? Eller regnar? Och varför har vi ofta regnskog vid ekvatorn och öknar vid vändkretsarna? Och varför har Stockholm ett helt annat klimat än Grönlands sydspets, trots att de ligger på samma breddgrad? Väder och klimat, vad är skillnaden? Och varför blir vår jord allt varmare och vilka konsekvenser får det för jordens ekosystem och för livet på jorden? För växter, djur och människor? Och vad kan samhället och vi individer göra för att minska den globala uppvärmningen? Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig.
1A. MÅL I LÄROPLANENS KAPITEL 1 & 2
Vi kommer jobba mot följande mål i läroplanens kapitel 1 & 2:
- kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
- kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
- har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
1B. FÖRMÅGOR
Vi kommer arbeta mot följande förmågor i kursplanen:
- använda kunskaper i fysik och biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
- genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
- använda fysikens och biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
- analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
- utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
- göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
- värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
- förstå och tolka innehållet i talad engelska
- formulera sig och kommunicera i tal
- använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
- reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
2A. UNDERVISNING
I det här arbetsområdet kommer du få undervisning om (centralt innehåll):
Geografi:
- Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
-Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
Konkretisering geografi:
- använda geografiska begrepp som kontinent, världshav, väder, klimat, klimatzon, vegetation och strömmar.
- använda olika metoder för att beskriva och undersöka omvärlden,
- beskriva lägen och storleksrelationer inom och mellan de olika världsdelarna,
- beskriva vad som kännetecknar de olika klimatzonerna,
- beskriva hur klimatet ger olika förutsättningar för människorna som bor i de olika klimatzonerna.
- med hjälp av kartor och andra geografiska verktyg söka information om olika klimatzoner
- diskutera olika geografiska källors trovärdighet och relevans
FYSIK
Koppling till det centrala innehållet - se nedan
Konkretisering:
- veta vad som menas med värme
- veta hur vi mäter temperatur och enheter för temperatur
- att med en partikelmodell kunna beskriva fasövergångar, densitet och temperatur
- känna till vattnets kretslopp
- vad som händer med densiteten när fasta ämnen, vätskor och gaser värms upp
- vad värmeenergi är för något samt hur den kan spridas på tre olika sätt
- känna till energiprincipen och olika former av energi
- veta hur solen skapar väderlek på jorden
- förstå skillnaden mellan väder och klimat
- veta hur högtryck och lågtryck bildas
- kunna tyda en väderkarta
- kunna förklara några väderfenomen
- förstå skillnaden mellan naturliga växthuseffekten och den globala uppvärmningen (den förstärkt växthuseffekten)
- känna till orsaker till den förstärkta växthuseffekten och kunna ge handlingsalternativ för att förhindra den
Viktiga begrepp:
Materia
Atom
Faser (fast, flytande, gas)
Densitet
Tryck
Värmeutvidgning
Värme
Temperatur
Temperaturskalor och enheter
Absoluta nollpunkten
Kondensation och stelning
Smältpunkt och kokpunkt
Värmeledning, värmeströmning och värmestrålning
Väder
Klimat
Lufttryck - högtryck och lågtryck
Vind
Nederbörd
Vattnets kretslopp
Glaciär
Växthuseffekt
Global uppvärmning
Sidor i boken (Fysik direkt): s.41-57
Lyssna på texten: http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Fysik/Baslaromedel/Fysik-Direkt/Lyssna-mp3-filer/
BIOLOGI
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
- Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
- Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
- Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Viktiga begrepp:
Ekosystem
Art
Näringskedja
Fotosyntes och cellandning
Kolets kretslopp
Producent och konsument
Näringsväv
Ekosystemtjänster
Biologisk mångfald
Sidor i boken (Biologi direkt): s.110-111, 329-334 (ej näringspyramid), 336-337, 357-359
Lyssna på texten: http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Biologi/Baslaromedel/Biologi-Direkt/Lyssna-mp3-filer-tidigare-upplaga/
KEMI
- Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
- Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
- Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
- Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
- Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Viktiga begrepp:
Gaser i luft och deras formler
Kvävgas
Syrgas
Koldioxid
Ozon
Växthusgaser
Fossila bränslen
Förstärkt växthuseffekt
Förbränning
Oxid
Grundämnen i vatten
Vattenmolekylens tre faser
Vattnets densitet vid olika temperaturer
Värmekapacitet
Vattnets kretslopp
Sidor i boken (Kemi direkt): s.46-51, 53-56
Lyssna på texten: http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-6-9/Kemi/Baslaromedel/Kemi-Direkt/Lyssna-mp3-filer/
ENGELSKA:
- Talad engelska med viss regional och social färgning.
- Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
- Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.
- Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
- Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.
- Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
- Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
- Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
Konkretisering:
Väderord och andra viktiga begrepp inom området klimat.
2B. FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT
- Genomgångar och filmklipp- lyssna, delta aktivt, anteckna
- Instuderingsfrågor
- Filmer och filmklipp
- Laborationer
- Diskussioner
3. BEDÖMNING
Vi kommer bedöma din förmåga att:
- använda fysikens/biologins/kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska/biologiska samband i naturen och samhället.
- använda kunskaper i fysik/biologi/kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
- förstå och tolka innehållet i talad engelska
- formulera sig och kommunicera i tal
- använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
- reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
- Geografi: Använda geografiska begrepp, undersöka omvärlden med kartor, geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, föra resonemang om källor, ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi och då beskriva lägen och storleksrelationer, ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser,
Vi kommer bedöma din förmåga genom:
- Skriftligt prov
- Gruppuppgift - väderleksrapport på engelska för imorgon och om 100 år
-
Gruppuppgift - plansch över klimatzon
Exempel på bedömning:
Ta fram och visa upp exempel på elevarbeten som motsvarar t ex de olika betygsstegen, så eleverna får en bild av vad som förväntas.
4. MÅLDIALOG
1. Mål:
2. Undervisning:
3. Bedömning:
Läroplanskopplingar
Syfte (7)
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll (15)
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
