Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

VÄXTER

Skapad 2017-12-19 23:43 i Bohusskolan Ale
Grundskola 7 Biologi
Biologi är läran om allt som lever. Vad är då utmärkande för det som lever? Vad är det som bygger upp allt levande? Hur fungerar en cell? Vad är en art? Vilka huvudtyper av organismer finns det - och vad kännetecknar dessa? Detta är frågor vi kommer att besvara i detta arbetsområde!

Innehåll

Gå igenom Power Point Växter

Arbeta med Gleerupsportal.se och se på filmerna där.

Arbeta även med frågorna i boken "Testa Dig" under kapitel Växter, Svampar och Lavar

Mål - det jag kommer fråga efter och du skall kunna.

  • Känna till växternas fotosyntes
  • Veta vad växter använder druvsocker till
  • Förstå varför djur och människor är beroende av växter
  • Känna igen och ge exempel på
    alger
    mossor
    ormbunksväxter
    fröväxter
  • Veta vad plankton är och ge exempel på sådana
  • Känna till blommans delar
  • Skilja på pollinering och befruktning
  • Känna till någon fördel och någon nackdel med vindpollinering jämfört med insektspollinering
  • Ge exempel på hur växter sprider sig

Lär mer

  • Förstå hur vatten kan fungera som växternas ”skelett”
  • Veta vad växter använder stärkelse, cellulosa, fett och protein till
  • Kunna jämföra fotosyntes och cellandning
  • Känna till svenska växter som fångar insekter
  • Förstå varför det finns en stor variation på blommors utseende
  • Kunna beskriva olika sätt för växter att klara vintern

Lektion 1 - Carl von Linne

Ni tittar på en film nedan om Carl von Linne.

Du läser en text på sid. 24-27 - Svara på frågan 1.27 sid 27.

 

Du ska få lära dig:

  • om grunderna för biologin 
  • vilka krav på miljön en levande varelse ställer, så att du kan delta i samhällsdebatten om hur vi exploaterar/ vårdar vår jord.
  • du kommer också att få en insikt i hur den biologiska vetenskapen växt fram och
  • lär känna några kända biologer som fått stor betydelse på biologin än idag.

2. Det här ska vi arbeta med:

Här kommer du att få lära dig:

  • vad som är typiskt för liv,
  • hur en cell är uppbyggd och fungerar,
  • vad som skiljer växter och djur åt på cellnivå,
  • vad en art är,
  • lite om olika kända biologer 
  • hur organismerna indelas och klassificeras,

Vi kommer att se på filmer, titta på genomgångar och planscher om växter och djur

FOTOSYNTESEN

  1. Titta på film
  2. Du läser i biologiboken sid. 40 - 42 - Du svarar på frågorna TESTA DIG på sid 42.

Lektion 2 

Ni tittar på två filmer nedan och därefter arbetar med boken på sid. 43 - 51

Svara på frågor Testa Dig sid.49 - Förhör gärna varandra med en kompis.

Vad är växter?

Växter Del 1

Växter del 2

Lektion 3

Växternas livscykel - Fotosyntes 

Arbeta med text i boken på sid.42 + besvara  frågorna.

Genomgången till växterna hittar du under länken:

http://andreasundervisning.moobis.se/files/2017/03/Växter.pdf

 

Redovisning sker:

  • dels med ett skriftligt prov
  •  dels genom en redovisning av organismgrupperna muntligt
  • och med en plansch som ni själva gör.

 

3. Detta bedömer vi:

Kunskaper du visar under lektionerna

muntligt och praktiskt,

skriftligt prov och redovisning med plansch.

Se matris nedan:

Uppgifter

  • Prov Växter återkoppling

  • Biologiprov - växter i Formsformulär

Kopplingar till läroplanen

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
    Gr lgr11
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
    Gr lgr11
  • Syfte
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
    Bi
  • Centralt innehåll
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
    Bi  4-6
  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
    Bi  4-6
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
    Bi  4-6
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
    Bi  4-6
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
    Bi  4-6

Matriser

Bi
Biologi åk 7-9

Förmågan att kommunicera.

F
E
C
A
Förmågan att skilja fakta från värderingar.
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta från värderingar.
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta från värderingar.
Du kan samtala om och diskutera naturvetenskapliga frågor (hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet) och skiljer då fakta från värderingar.
Förmågan att motivera sina ställningstaganden
Du formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar
Du formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar
Du formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar
Förmågan att se konsekvenser av sina ställningstaganden.
Du beskriver några tänkbara konsekvenser av dina ställningstaganden.
Du beskriver några tänkbara konsekvenser av dina ställningstaganden.
Du beskriver några tänkbara konsekvenser av dina ställningstaganden.
Förmågan att lyssna aktivt, bemöta åsikter och argumentera.
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
I diskussioner ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument.
Förmågan att föra diskussionen framåt.
Du för till viss del diskussionerna framåt
Du för diskussionerna framåt
Du för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Förmågan att hitta information.
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor.
Förmågan att föra resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Förmågan att använda inhämtad information i egna diskussioner.
På ett i huvudsak fungerande sätt.
På ett fungerande sätt.
På ett väl fungerande sätt.
Förmågan att från informationen skapa egna texter, anpassade till syfte och målgrupp.
Du skapar enkla texter med viss anpassning.
Du skapar utvecklade texter med relativt god anpassning.
Du skapar välutvecklade texter med god anpassning.
Förmågan att från informationen skapa egna muntliga (eller andra) framställningar, anpassade till syfte och målgrupp.
Du skapar enkla framställningar med viss anpassning.
Du skapar utvecklade framställningar med relativt god anpassning.
Du skapar välutvecklade framställningar med god anpassning.

Förmågan vid laborativt/ undersökande arbete

F
E
C
A
Förmågan att genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Förmågan att genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Förmågan att genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Förmågan att genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Förmågan att själv formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Du bidrar till formuleringen.
Du formulerar själv, men man behöver bearbeta dina planeringar något.
Du formulerar själv fungerande planeringar.
Förmågan att laborera säkert.
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
Du använder utrustning och laborerar på ett säkert sätt.
Förmågan att använda utrustningen på ett fungerande sätt.
Du använder ett i huvudsak fungerande sätt.
Du använder utrustningen ändamålsenligt.
Du använder utrustningen ändamålsenligt och effektivt.
Förmåga att jämföra resultat med frågeställningar.
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna.
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna.
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna.
Förmågan att dra slutsatser av försöken.
Du drar enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Du drar utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Du drar välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Förmågan att föra resonemang kring resultatens rimlighet
Du för enkla resonemang.
Du för utvecklade resonemang.
Du för välutvecklade resonemang och ser resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor.
Förmågan att se hur undersökningen skulle kunna förbättras.
Du bidrar till att ge förslag.
Du ger förslag.
Du ger förslag och visar dessutom på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Förmågan att dokumentera undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Du gör enkla dokumenteringar.
Du gör utvecklade dokumenteringar.
Du gör välutvecklade dokumenteringar.

Förmågan att använda information och modeller från biologins värld.

F
E
C
A
Ha kunskaper om evolutionsteorin
…på ett grundläggande plan.
… på ett gott plan.
…på ett mycket gott plan.
Ha kunskaper om andra biologiska sammanhang
…på ett grundläggande plan.
… på ett gott plan.
…på ett mycket gott plan.
Förmågan att visa biologiska teorikunskaper.
Du kan ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Du kan förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Du kan förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Förmågan att föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med teorier i biologi och biologiska samband… … gällande hälsa och sjukdom. … gällande sexualitet. … gällande ärftlighet. … gällande människokroppens byggnad och funktion.
Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och visar på enkelt identifierbara biologiska samband.
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och visar på förhållandevis komplexa biologiska samband.
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och visar på komplexa biologiska samband.
Förmågan att analysera ett ekosystem
Du ger exempel på energiflöden och kretslopp
Du förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.
Du förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Förmågan att föra resonemang kring hur människan påverkar miljön.
Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang
Förmågan att använda kunskaper om hållbar utveckling.
Du kan visa på några åtgärder för hållbar utveckling.
Du kan visa på fördelar och begränsningar hos åtgärder för hållbar utveckling.
Du kan, ur olika perspektiv, visa på fördelar och begränsningar hos några åtgärder för hållbar utveckling.
Förmågan att se samband mellan naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor.
Du kan ge exempel och beskriva.
Du kan förklara och visa på samband.
Du kan förklara och generalisera.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: