Språkbruk, 9P2 VT 2018

Språkbruk

 

”Eleven kan skriva med språklig variation […] samt fungerande anpassning till […] språkliga normer och strukturer. Eleven kan föra […] underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.”

– ur Kunskapskraven för svenska i Lgr 11

Att skriva med språklig variation och anpassning till språkliga normer och strukturer

När du skriver behöver du bland annat kunna variera dina ordval och använda många olika sorters ord för att på bästa sätt nå fram med ditt budskap. Därför behöver du veta något om hur ord bildas och hur du själv kan använda gamla ord för att skapa nya. 

Norm betyder regel, och struktur betyder uppbyggnad. Du behöver alltså ha kunskap om språkets regler (grammatiken) och hur vi kommit överens om att använda dessa regler när vi skriver. Dels för att dina texter ska fungera, dels för att du ska ha ord och begrepp att använda när du pratar om språk.

Att föra underbyggda resonemang om språkets historia, ursprung och särdrag

Underbyggd betyder att du har stöd av fakta och att ditt resonemang är logiskt och hör till ämnet. Du ska alltså kunna så pass mycket om det svenska språkets historia, hur det utvecklats genom tiderna och var orden kommer ifrån att du kan berätta om det. Särdrag handlar om på vilket sätt det svenska språket är speciellt, det vill säga vad som gör svenska till svenska. 

Att jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader

Med närliggande språk menas framför allt norska och danska men även de svenska minoritetsspråken: samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. Du ska kunna jämföra dessa språk med svenskan och beskriva några likheter och skillnader som finns. Här ingår också att du ska känna till några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige, det vill säga till exempel dialekter och sociolekter. 

 

Vecka 2

Människan och språket

Kapitlet syftar till

• att göra eleverna medvetna om hur deras eget sätt att använda språket har betydelse för andra, för relationer och för den egna framtoningen
• att eleverna ska få en liten inblick i vilka lagar och regler som är knutna till språket.

1. Läs sidan 228-232 (1. läs sidorna tyst. 2. sammanfatta det du har läst för dig själv)

2. Högläsning av sidan 228-232

2. Besvara frågor som finns i rutan "Diskutera".

Knepiga ord: (läxa till och med onsdag vecka 5)

Formulera sig = uttrycka sig

Landsfiskal= gammalt ord för åklagare och polismästare

Trakassera= utsätta någon för obehag

Reglera= kontrollera och styra med hjälp av regler

Framhäva= fästa uppmärksamhet på något

Retuschera= göra små förändringar av en bild i förskönande syfte

Avlägset= vara långt borta

Sanningsenlig= att vara ärlig

Inflytande= möjlighet att påverka

Etnisk ursprung= tex en grupp människor som kommer från samma ställe i världen och har samma samma kultur

Religiös åskådning= en religion, en tro

Kroppsspråk= gester, miner och rörelser

Nationalspråk= språket som officiellt talas i ett land

Censur= förhandsgranskning, kontroll av skrifter, filmer etc

Tryckfrihetsförordningen= vem som får trycka och sprida information

Upphovsrättslagen= att inte "få låna" texter eller bilder utan tillstånd

Yttrandefrihetsgrundlagen= rätten att framföra sin åsikt

Förtala= när du säger saker om någon eller anklagar någon för något som inte är sant

Att vara etisk= när man är hederlig och anständig

 

Vecka 3

Måndag-Tisdag

Ni kommer att få ett område som ni ska bli experter på. 

Ni ska sedan redovisa det ni har lärt er för era klasskamrater.

Ni får 60 minuter till inläsning och skriva sammanfattning.

I läxa får ni att göra en power point och öva på redovisningen.

Redovisningen ska innehålla.

• "Muntlig framförande" där information om området tas upp
• Power point/key note

1. Läs sidorna som hör till ditt "område".

2. Skriv en sammanfattning (max 200 ord).

3. Börja skissa på din power point (gör klart hemma)

 

Onsdag

Var kommer alla ord ifrån

Kapitlet syftar till 

·         att göra eleverna medvetna om hur vi bildar nya ord i svenskan

·         att eleverna ska få inblick i hur och varför det kommer nya ord i svenskan

·         att eleverna ska lära sig om lånord, fackord samt ord från latin och grekiska.

    

Områden som ska redovisas:

·         Det kommer hela tiden nya ord. (Marilia)

·         Fackord (Erik)

·         Låna ord (Erik)

1. Besvara frågor som finns i rutan "Diskutera" på sidan 9 och 12.

2. Ihop med personen intill dig ska du skriva en dialog där du använder dig av så många fackord som det går. Ni får yrkeskategorin av mig. Dialogen ska sedan spelas upp för klassen. En lista med era fackord (fackord och betydelse) ska sedan mailas till mig.

 

·         Hur bildar vi nya ord (Sara)

·         Avledningar (Sara)

·         Antikt men inte dammigt (Oscar)

1. Rutan "diskutera" på sidan 12

2. Skriv ned ord som du kan som innehåller prefixen och suffixen som finns nedan, utan att använda internet. Skriv sedan samma ord på engelska och det moderna språk språk du läser (för att göra detta får du     använda internet).

Prefix som används i svenskan. (läxa till och med vecka 6)

anti- (mot)                                    Geo- ( jord)                                        Mono- (en)

Art- (konst)                                  Hyper- (mycket)                                Multi- (flera, många)

Auto- (själv)                                Kom/kon- (med, tillsammans)         Post- (efter)

bio- (liv)                                       Kontra- (mot, emot)                         Pre- (före)

Ex- (före detta, ut, bort)             Miss- (inte)                                       Re- (åter, tillbaka)

Fon- (ljud)                                   Mobil- (rörlig)                                  Sam- (ihop)

 

Suffix som används i svenskan. (läxa till och med vecka 6)

- fobi (rädsla,fruktan)               -logi (lära, ord)                             -skop (observera)

-krati (styrning)                        -nomi (vetenskap)                        -valens (vara värd

 

Knepiga ord (läxa till och med vecka 6)

Härstammar = kommer ifrån

Fullsmockat = helt fullt

Uppemot = nästan, ungefär

På nacken = hur gammalt något är

Upplaga = version

Avtryck = något som sätter spår

Översättningslån = ett ord som vi lånar men översätter till svenska

Sammansättning = när vi sätter samman två ord och på så sätt bildar ett nytt

Avledning = om man bildar ett nytt ord genom att lägga till en förstavelse (prefix) eller en ändelse (suffix)

Direkt lån = ett ord som vi tar in i språket utan att förändra vare sig stavning eller uttal

Fackord = ord som används inom ett ämne eller en yrkesgrupp

 

   Marilia sammanfattar.

    Läxa till nästa vecka är att kunna det som redovisades och de knepiga orden.

 

   Vecka 6

Svensk språkhistoria

Kapitlet syftar till 

•       lära dig om svenskans ursprung
•      veta vilka språk som påverkat svenskan mest och varför det blivit så
•         läsa om hur skrivkonsten förändras

    

    Områden som ska redovisas:

 

·         De indoeuropeiska språken/ Finska (Marilia)

·         Urnordiska/Runsvenska (Mimmi)

·         Fornsvenska eller medeltissvenska/ Tyskans påverkan (William HR)

·         Äldre nysvenska (Frans)

·         Yngre nysvenskan (Lucas)

·         Nusvenskan (Philip)

1. Rutan "diskutera " på sidan 21

 

Knepiga ord (läxa till och med vecka 9)

Huvuddelen = största delen, merpart

Uppkomma = uppstå, utveckla

Motsvara = vara jämförbar med

Bevara = behålla

Parallell = jämsides med, likartad

Inflytelserika = betydande, tongivande

Ansluten = vara medlem

Inkomst = lön, förtjänst, avkastning, arvode

Betydelsefullt = av stor betydelse

Dominerade = vara den mest framträdande

Enhetligt = likartad, homogen

Vallfärdar = färd till helig plats

Folkstorm = ramaskri

Vedertaget = något som många tycker är rätt och godtagbart

Berikande = givande, tänkvärt

Ural-altaiska språk = finska språket kommer från denna språkgrupp

Indoeuropeiska = de språk som från början kommer från området kring Kaspiska havet

Urgermanska = de språk som talades av folk i norra Europa fram till ungefär år 200

Diftong = när två vokaler glider ihop i uttalet, till exempel gotländskans "rauk"

Futhark = namnet på den teckenrad som användes i Sverige på vikingatiden

Runor = tecken som ristades på bl.a stenar fram till ungefär år 1000

Stavningsreform = ett beslut om om hur ord ska stavas

Handelsspråk =  ett språk som kan förstås av många för att underlätta affärer av olika slag

Lånord = ord som ett språk norpar åt sig från ett annat språk och sen använder som sitt

 

Läxa till och med vecka 8 är: 

De indoeuropeiska språken/ Finska,  

Urnordiska/Runsvenska

Fornsvenska eller medeltissvenska/ Tyskans påverkan 

Äldre nysvenska 

Yngre nysvenska och nusvenska 

 

Vecka 9-10

Grannspråk och minoritetsspråk

Kapitlet syftar till 

•      att lära dig om skillnader och likheter mellan svenskan och de nordiska språken
•      att lära dig om vårt lands minoritetsspråk  och vilken ställning de har i samhället 

 

Områden som ska redovisas:

·         Danska (Clara)

·         Norska ( Vera)

·         Finska (William O)

·         Meänkieli (Hugo)

·         Samiska ( Millie)

·         Romani Chib (Selma)

·         Jiddisch (Felicia)

 

1. Rutan "diskutera" på sidan 28

 

Knepiga ord. (Läxa vecka 11)

Betrakta = titta på

Offentlig = allmän

Glesbygd = landsbygd

Självständig = oberoende

Avvika = ge sig av

Diskriminerad = särbehandla

Urbefolkning = ursprunglig befolkning

Integrera = Samordna, förena

Fördriva = jaga bort, köra ut

Förföljelse = jakt, trakasseri

Fascination = intensivt intresse 

Anknytning = samband

Minoritet = en mindre grupp

Kultur = levnadssätt

Officiellt = offentlig, allmän, avsedd för offentligheten

Historiker = historieforskare, krönikör

Utdöende = som håller på att dö ut

Särbehandlats = behandla speciellt

 

Vecka 11-12

Språk i språket

I det här kapitlet får du 

 

lära dig vad dialekter är och vilka dialekter vi har i Sverige

veta mer om hur vi kommunicerar beroende på vem vi pratar med

lära dig något om svordomar och slang 

 

Områden som ska redovisas:

·         Dialekter (Emil)

·         Kvinnor och män/Maktspråk (Linnea)

·         Svordomar och fult språk (Inez)

·         Slang (Irma)

 

Knepiga ord. (Läxa vecka 12)

Regional = lokal, begränsad

Förhöja = öka, förbättra

Respektive = var för sig

Individuellt = enskild, personlig

Utöva = praktisera, utföra

Tillämpa = använda, praktisera

Kränka = förolämpa, såra

Sympati = förståelse, välvilja

Högtidlig = värdig, ståtlig

Förtryck = tyranni, våld

Dialekt = hur människor pratar inom ett visst geografiskt område

Yrkesspråk = fackspråk

Vårdat språk = man använder ord som är korrekta

Sociolekt = gruppspråk