Min krönika

<h2>Syfte/n f&ouml;r arbetsomr&aring;de eller &auml;mnet</h2>
L&auml;r sig k&auml;nna igen olika texttyper och vad som k&auml;nnetecknar dessa. Utvecklar sin f&ouml;rm&aring;ga att skriva olika textyper.
Nu arbetar vi med kr&ouml;nikor och debattartiklar. Det &auml;r vanliga texttyper som man kommer i kontakt med i de flesta tidningar.
P&aring; nationella prov i svenska har kr&ouml;nika och debattartikel ofta varit med bland uppsatsalternativen.
<h2>Undervisningens inneh&aring;ll: Vad?</h2>
L&auml;r sig k&auml;nna igen olika texttyper och vad som k&auml;nnetecknar dessa. Utvecklar sin f&ouml;rm&aring;ga att skriva olika textyper. I detta fall &auml;gnar vi oss &aring;t kr&ouml;nikor och debattartiklar.
<h2>Undervisningens inneh&aring;ll: Hur?</h2>
Vi l&auml;ser om kr&ouml;nikor och debattartiklar&nbsp;&nbsp;i Fixa texten 2, Genrekoden Skriva samt Genrekoden l&auml;sa.&nbsp;&nbsp;
Vi repeterar andra texttyper som vi arbeta med tidigare som ins&auml;ndare, reportage, novell samt personligt brev som ocks&aring; &auml;r vanligt f&ouml;rekommande p&aring; nationella prov.&nbsp;
Vi g&aring;r igenom och analyserar tillsammans och i grupp en kr&ouml;nika och en debattartikel med hj&auml;lp av b&ouml;ckerna vi anv&auml;nder i skolan. Kr&ouml;nikor och debattartiklar att analysera finns i skolan.
Du&nbsp;skriver en kr&ouml;nika&nbsp;och l&auml;mnar in den i Classroom.&nbsp;Lektionstid ges till att skriva och analysera dessa olika texttyper v 6-8. Din&nbsp;kr&ouml;nika l&auml;mnas in senast fredag v.8.
<h2>Kunskapskrav (f&ouml;r &aring;r 9)</h2>
<h2>Bed&ouml;mning</h2>
Kr&ouml;nika respektive debattartikel:
&Auml;r texten anpassad till sin genre? &Auml;r texten skriven p&aring; en l&auml;mplig stilniv&aring;? Framg&aring;r textens budskap? Anv&auml;nds skiljetecken korrekt? Anv&auml;nds styckeindelning? &Auml;r texten r&auml;ttstavad?

Svenska

Lär sig känna igen olika texttyper och vad som kännetecknar dessa. Utvecklar sin förmåga att skriva olika textyper.

Nu arbetar vi med krönikor och debattartiklar. Det är vanliga texttyper som man kommer i kontakt med i de flesta tidningar. På nationella prov i svenska har krönika och debattartikel ofta varit med bland uppsatsalternativen. 

Krönika

 kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, 

 kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, 

genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. 

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

 Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. 

 Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. 

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. 

Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.

Sammanställningarna innehåller ut­vecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Krönikor och debattartiklar 9E

Matriser i planeringen

Uppgifter